Den svenska jeansmarknaden blomstrar, sÄ gör Àven intresset för nÀrproducerade varor. I denna uppsats undersöks möjligheten att kombinera dessa tvÄ rÄdande fenomen genom att vÀva denim i Sverige. Initiativet som tagits efterstrÀvar ocksÄ att frÀmja den textilindustri som fortfarande existerar i Sverige. UtifrÄn en studie i befintliga denimvÀvar frÄn Japan och USA har en kravspecifikation upprÀttats för att pÄ samma vis framstÀlla en fysisk produkt med liknande egenskaper. Tack vare Textilhögskolan i BorÄs maskinpark har detta varit möjligt.

Den förtÀtade staden ses idag som en sjÀlvklar del av en hÄllbar stadsutveckling. Vi lever i en urbaniseringstid och frÄgor kring hur vi kan skapa en förtÀtad stad av god kvalitet stÄr högt pÄ agendan. NÀr allt fler mÀnniskor lever i staden skapas ökad efterfrÄgan pÄ samhÀllsservice i staden, som till exempel barnomsorg. I Sverige Àr det kommunen som ansvarar för att tillgodose medborgarna med denna service. Den svenska förskolan, som Àr den institution dÀr detta behov till stor del ska tillgodoses, har i sin tur krav pÄ god pedagogisk verksamhet samt en bra miljö för barnen, sÄvÀl inne som ute. Den hÀr uppstasen handlar om hur förskolans utemiljö konstrueras i den urbana kontexten.

En kvalitativ studie med syfte att undersöka personal pÄ frivilligorganisationers upplevelser av hur situationen förÀndrats mellan 2008-2015 för hemlösa mÀn i Göteborg. MÄlgruppen för studien Àr medelÄlders mÀn i hemlöshet som lever med alkoholproblem. Studien grundas pÄ fyra individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju med respondenter frÄn fyra olika frivilligorganisationer. Studiens resultat har vÀxt fram pÄ ett induktivt sÀtt genom tematisering och en analys i tvÄ steg. Den socialkonstruktionistiska teorin och begrepp frÄn socialpedagogiken har anvÀnts för att förklara och förstÄ studiens resultat.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om kön och etniskt ursprung var relaterade till global sjÀlvkÀnsla. Urvalet bestod av 61 deltagare. MedelÄldern var 18.13 Är (SD = .43). Tre hypoteser anvÀndes: a) manliga adolescenter kommer att uppvisa högre sjÀlvkÀnsla Àn kvinnliga adolescenter, b) deltagare med annan etnicitet kommer att uppvisa högre sjÀlvkÀnsla Àn deltagare med svensk etnicitet, c) en interaktion mellan kön och etnicitet kommer att finnas. Metoden var sjÀlvrapport dÀr Rosenberg self-esteem skala (SES) (1996) anvÀndes.

För drygt ett decennium sedan började marknaden för tryckpapper att vika. Den svenska pappers- och massaindustrin fick en ny annorlunda konkurrent genom introduktionen av till exempel smarta telefoner och surfplattor. Utvecklingen har medfört att svenska pappers- och massaföretag i högre utstrÀckning har börjat titta pÄ mer radikala innovationer i sin produktutveckling dÀr nya anvÀndningsomrÄden för trÀrÄvaran utforskas, en inriktning som krÀver kompetenser utöver de som bolagen besitter internt.Studiens syfte Àr att undersöka olika samarbetsformer inom svensk pappers- och massaindustri för att kartlÀgga vilka faktorer som varit, och Àr, framgÄngsrika för produktinnovationer. Ambitionen Àr ocksÄ att undersöka om det skett en förÀndring i samarbetenas karaktÀr under de senaste 25 Ären. De företag som deltagit i studien ÀrSCA, Södra Cell, Holmen/MoDo, Stora Enso, BillerudKorsnÀs och Rottneros samt ett antal samarbetspartner till dem.Resultaten visar att sÄvÀl samarbetsformer som vilka aktörer svensk skogsindustri samarbetar med har förÀndrats i stor utstrÀckning.

Titel: Ovanför glastaket ? en studie om karriÀrutveckling hos mÀnniskor med annan etnisk bakgrund Àn svensk. English Title: Above the glass ceiling- a study about career development among people with another ethnic background than Swedish. Language: Swedish Författare: Anne-Sofie Persson, Sanja Agbaba och Seda Yazici Utbildning: Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg, Lunds Universitet Handledare: Pavla Kruzela och Jan E Persson Nyckelord: MÄngfald, engagemang, motivation, sjÀlvutveckling, karriÀrutveckling Syfte &FrÄgestÀllning: VÄrt syfte Àr att beskriva hur medarbetare med annan etnisk bakgrund Àn svensk ser pÄ sin karriÀrutveckling i en global organisation. Följande frÄgestÀllningar har framarbetats utifrÄn vÄrt syfte:- Vilka drivkrafter engagerar och motiverar medarbetare med annan etnisk bakgrund Àn svensk till att vilja avancera inom organisationen?- Vilket internt stöd behöver medarbetarna för att utvecklas och avancera karriÀrmÀssigt? Resultat & Slutsatser: Medarbetare med annan etnisk bakgrund Àn svensk Àr mer drivna och bestÀmda nÀr det gÀller deras karriÀrutveckling, Àven om de upplever att de fÄr kÀmpa hÄrdare Àn sina kollegor med svensk bakgrund.

One of the most well-known trials in history is the one in NĂŒrnberg, Germany, soon after the end of World War II. It is understandable that this caused a lot of discussions and that it was a world known trial which set the standards for a lot of similar occasions later on. The aim of this research is to focus on the opinions about this trial from a perspective of well-known Swedish newspapers. The method is to analyse three big papers with different political views and to see what separated them and what maybe united them. By studying the master-pages of the newspapers a picture is given of how the contemporary time had an understanding for the trial reports, which we in our time have established as facts.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utröna hur events kan pÄverka boendeattraktionen till en stad och ÄskÄdliggöra andra pÄverkande faktorer. Metod: I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av en kombination av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkÀtundersökning. Vi utförde personliga semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn studieobjektet Trelleborgs kommun, medan enkÀtundersökningen genomfördes under tvÄ dagar i de centrala delarna av Trelleborg stad. Teoretiska perspektiv: Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i vÄr uppsats utgörs av teorier kring Place marketing, Event marketing och Boendeattraktion. Dessa sammankopplas i en teoretisk referensram som ligger till grund för analysen.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa djupare förstÄelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte Àr att ge en teoretisk grund för vÄr magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen pÄ ett finsk-svenskt företag med utgÄngspunkt i de nationella skillnaderna.  För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgÄtt frÄn tvÀrkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjÀlp av fem dimensioner gÄr att skilja nationella kulturer Ät. Vi har likasÄ anvÀnt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.

FramgÄngsfaktorer för svenska tillverkningsföretag att lyckas i Ryssland..

MÄnga byggprojekt hÄller pÄ att genomföras i Stockholm för att möta befolkningsökningen. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ och redovisa om och hur de involverade aktörerna i byggnationen av Hjorthagen, Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm arbetar med genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgor. FrÄgan Àr om Hjorthagen kommer att kunna bli en mer jÀmstÀlld stadsdel Àn de övriga i Stockholm. Hypotesen som uppsatsen fokuserat kring Àr att ambitionerna att skapa en ökad jÀmstÀllhet finns men att de inte införlivas.Den svenska staten försöker implementera jÀmstÀlldhetsarbetet inom de flesta omrÄden idag men samhÀllsplaneringen har inte visat nÄgot större intresse för detta. Det Àr Stockholms stad som har det övergripande ansvaret för den fysiska planeringen i Stockholm men ocksÄ för den sociala hÄllbarheten dÀr jÀmstÀlldhet rÀknas in.

Den hĂ€r studien beskriver kritiska hĂ€ndelser och vad som pĂ„verkat lĂ€roprocessen i en reflektionsgrupp för ledarstöd, ett samverkansprojekt mellan tvĂ„ olika förvaltningar och landstinget i en medelstor svensk stad. Åtta erfarna chefer frĂ„n olika arbetsplatser trĂ€ffades vid sju tillfĂ€llen under perioden nov 2004 ? juni 2005 under ledning av en processledare. Det övergripande syftet med studien Ă€r att ur deltagarperspektiv belysa och analysera processen i kompetensutvecklingsinsatsen och söka svar pĂ„ vilka brytpunkter deltagarna upplevt i termer av stödjande och hindrande hĂ€ndelser under lĂ€roprocessens gĂ„ng samt vilka effekter av kompetensutvecklingen deltagarna sjĂ€lv ser i sin profession som ledare i den dagliga praktiken.Studien har en kvalitativ ansats och kritiska-hĂ€ndelse-metoden, CIT (Critical Incident Technique) har anvĂ€nts för att samla in och analysera data. Åtta djupintervjuer med samtliga deltagare och en djupintervju med processledaren har legat till grund för analysen, som resulterade i sju kategorier; Engagemanget och motivationen, Tryggheten, Kommunikationen och interaktionen, Perspektivvidgandet, SamhörighetskĂ€nslan, Energitappet och SjĂ€lvkĂ€nslan.Följande slutsatser mynnar i studien ut i en diskussion mot bakgrund av teorier om lĂ€rande och dĂ„ i synnerhet vuxnas lĂ€rande;? Den strategiska styrningen av kompetensutvecklingsprogrammet har öppnat lĂ€randeporten och lagt grunden för deltagarnas motivation? Det operativa ledarskapet har haft mycket stor betydelse för lĂ€rprocessen och skapat förutsĂ€ttningar för kommunikationen, kunskapsutbytet och dĂ€rmed kunskapsbildningen.? De respektfulla relationerna i gruppen har gett en kĂ€nsla av samhörighet, som i sin tur legat till grund för det viktiga erfarenhetsutbytet i kunskapsbildningen? Reflektionsgruppen har bidragit till autonomi.

Föreliggande arbete diskuterar hur gymnasieskolor konsturerar bilder av sig sjÀlva och sina elever i sin marknadsföring inför gymnasievalet. Marknadsföringsbroschyrer frÄn tre fristÄende och tvÄ kommunala gymnasieskolor i Malmö stad har undersökts. Fokus ligger frÀmst pÄ hur broschyrerna konstruerar bilder av en framgÄngsrik skola och en framgÄngsrik elev. En utgÄngspunkt i analysen Àr att gymnasievalet i allt högre utstrÀckning kommit att bli ett livsstilsval. DÀrför undersöks vilka identiteter och livsstilar skolorna tillskriver sina elever och idealiserar genom att sammankoppla dem med framgÄng.

Bensbyn och ErsnÀs Àr traditionellt tvÄ mycket snarlika mindre jordbruksbygder belÀgna inom det som idag utgör LuleÄ Kommun. BÀgge byar har en lÄng historia av bosÀttning i omrÄdet med anor i bÄda fall Ànda tillbaka till 1300-talet e.kr. I bÄda fallen har jordbruket varit den dominerande nÀringen under mÄnga sekel. Trots byarnas relativa snarlikhet framtrÀdde politiska skillnader dem emellan under 1940- och 50-talet. I Bensbyn blev SAP, Svenska Socialdemokratiska Arbetarpartiet, den dominerande politiska kraften medan Bondeförbundet i ErsnÀs framtrÀdde som det starkaste politiska partiet i bygden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som trÀnar pÄ gym ansÄg att olika faktorer pÄverkade betydelsen för hur trovÀrdig en gyminstruktör Àr. FrÄgestÀllningarna var: Finns det faktorer som Àr betydelsefulla för trovÀrdigheten oberoende av trÀningsmÀngd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovÀrdig beroende pÄ hur mÄnga trÀningstillfÀllen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovÀrdig mellan personer som har en lÄng tids medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkÀtundersökning som genomfördes pÄ sex olika gymanlÀggningar i mellanstor stad i vÀstra Sverige. EnkÀterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrÄn begreppet trovÀrdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovÀrdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om trÀningsformen.