Sök:

Sökresultat:

6814 Uppsatser om Stadsmorfologi i en svensk smćstad - Sida 40 av 455

PĂ„ spaning efter det ursprung som flytt

Denna uppsats syftar till att analysera hur begreppen genus och etnicitet representeras i lÀroböcker för grundskoleelever i svensk grundskola. Fokus ligger pÄ Äldersgruppen 14-15 Är och inriktningen gÀller sÀrskilt förhistoria och hur begreppen genus och etnicitet kommer till uttryck bÄde vad gÀller text som bild. En jÀmförelse och utgÄngspunkt i denna analys Àr diskussionen om mÀnniskans ursprung sÄ som den beskrivs i framförallt svensk populÀrvetenskap samt hur denna diskussion relaterar till genus- och etnicitetsbegreppen. Anledningen till att det Àr av sÀrskild vikt att diskutera och analysera dessa begrepp Àr pÄ grund av att den svenska skolans styrdokument Àr mycket tydliga i sina rekommendationer att implementera dessa bÄda begrepp för att pÄ sÄ sÀtt undvika polariseringar och vÀrderingar av personer utifrÄn t.ex. kön eller hÀrkomst..

Den fria lekens betydelse pÄ fritidshemmet : Barnens lek i dockvrÄn

Bakgrund: Under 2000-talet har mÄnga av klubbarna i bÄde Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gÄtt frÄn att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag anvÀnds för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher Àr riskkapital dÀr riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen pÄverkas dock av regelverk som potentiellt sett begrÀnsar elitidrottsföretagens möjligheter att anvÀnda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr intervjuer har genomförts med representanter frÄn tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna anvÀnda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. GÀllande regelverk, 51-procentsregeln, hÀmmar dock klubbarna i anvÀndningen av riskkapital, dÄ riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begrÀnsas.

Om hÄllbar stadsplanering i Sverige

HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som hörs överallt idag. Men vad betyder det och vad Àr en hÄllbar stad? Som blivande landskapsarkitekt har jag blivit intresserad av vad jag kan göra i framtiden för att frÀmja en hÄllbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att öka min förstÄelse för hur planerare kan frÀmja utvecklandet av en hÄllbar stad samt att andra inom samma yrkesomrÄde skall kunna ta del av mina insikter. Jag har i denna uppsats fördjupat mig i hur svenska stÀder idag arbetar med hÄllbara lösningar med litteraturstudie som frÀmsta metod. Inledningsvis i uppsatsen, tas grundlÀggande mÄl, riktlinjer och regler upp för att ge en grund till följande redogörelser.

Kassa arbeten? : En undersökning av hur anstÀllda pÄ Svensk Kassaservice upplever sin arbetssituation

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur de anstÀllda pÄ Svensk Kassaservice upplever att deras arbetssituation har förÀndrats efter omorganiseringen av Posten. Vi har intervjuat nio stycken kvinnor frÄn olika kontor i fackförbundet SEKO:s VÀrmlandsdistrikt med hjÀlp av en halvstrukturerad intervjuguide. VÄr teoretiska grund bygger pÄ Karaseks krav- och kontrollmodell samt ett antal andra modeller för arbetstillfredsstÀllelse. Vi har Àven anvÀnt oss av nÄgra psykologiska teorier för att förklara de aspekter som inte inryms i de tidigare nÀmnda modellerna. Intervjuerna genomfördes under oktober mÄnad 2005 och analyserades sedan med hjÀlp av öppen kodning, dÀr cirka sjuttio koncept bildades och sedan delades in i fem kategorier.

Riskkapital inom svensk fotboll : FrÄn ideella föreningar till kommersiella företag

Denna undersökning behandlar riskkapitalets pÄverkan pÄ svensk fotboll. Syftet Àr att undersöka vilka motiv en investerare har nÀr de vÀljer att satsa sitt kapital i fotbollen samt hur klubbarnas finansiella utveckling ser ut. Undersökningen har utgÄtt frÄn teorier kring riskkapitalbolag och externa finansiÀrer samt avgörande hÀndelser för allsvenskan och de europeiska ligorna. Det empiriska underlaget bestÄr frÀmst av personliga intervjuer med personer som har betydande positioner i de allsvenska stockholmsklubbarna AIK, DjurgÄrden och Hammarby. I analysen jÀmför vi teorin med empirin och drar dÀrifrÄn slutsatser kring de aktuella undersökningsfrÄgorna.

Studentguiden VÀsterÄs : En rapport om hur en studentguide produceras - frÄn uppdrag till leverans

VÄrt examensarbete har varit att producera en studentguide om VÀsterÄs tillföretaget VÀsterÄs & Company. VÀsterÄs & Company har i uppdrag attmarknadsföra VÀsterÄs MÀlarstaden till externa kunder som en attraktiv stad förföretagsetablering, boende, konferenser/kongresser, högskolestudier ochfritidsturism. VÀsterÄs & Company har producerat ett antal broschyrer som Àrriktade till olika mÄlgrupper.Syftet med vÄr studentguide Àr att den ska locka presumtiva studenter till VÀsterÄsstad men Àven innehÄlla nyttiga fakta för nyinflyttade studenter.För att uppnÄ bÀsta resultat med vÄr studentguide har riktlinjerna iinformationsdesign anvÀnts. Vi har under arbetets gÄng anvÀnt oss av RunePetterssons modell ?2001, sid.51-55FrÄn uppdrag till leverans ? en kreativ process? (Pettersson).Vid insamling av material och vid utformning av broschyren har vi vÀnt oss tillvÄr mÄlgrupp.

Musiklivet vid skola, kyrka och regemente i Eksjö stad 1843-1939

Veronica Hultgren: Musiklivet vid skola, kyrka och regemente i Eksjö stad 1843-1939. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Denna uppsats ar skriven med avsikt att dels presentera musiklivet vid kyrka, skola och regemente i Eksjöstad under knappt 100 Är (1843-1939, dels att undersöka de musikaliska sambanden mellan dessa institutioner.Kapitlen rörande skola och kyrka vilar till största del pÄ kÀllor som Ärsredogörelser för lÀroverket och kyrkorÄdsprotokoll, medan kapitlet om regementena har litteratur om Eksjö regementen till grund.Stora förÀndringar har Àgt rum inom de tre institutionerna. I skolan fanns det 1843 ingen musikundervisning. 1939 hade Àmnet utvecklats sÄ att det fanns undervisning pÄ ett flertal olika instrument, skolorkester, kör och dessutom fick mer Àn hÀlften av eleverna sÄng- och musikteoriundervisning. Kyrkan fick ny orgel hela tre gÄnger mellan 1843 och 1939.

PortrÀtteringen av Wikileaks i svensk dagspress

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur Wikileaks agerande portrÀtteras i svensk dagspress, om skribenterna tar stÀllning för eller emot Wikileaks samt om portrÀtteringen har förÀndrats efter anklagelserna mot dess talesman Julian Assange.Vi analyserar tio ledarartiklar, framtagna genom ett obundet slumpmÀssigt urval som publicerats i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter under Är 2010. VÄr teoretiska ram bygger pÄ Lars Nords teori om ledarartiklar, Baldwin van Gorp och Gaye Tuchmans teorier om framing samt Allan Grahams teorier om intertextualitet. VÄr metod Àr en retorisk analys, kompletterat med en komparativ studie i före och efter anklagelserna.Undersökningen visar att Wikileaks portrÀtteras i svensk dagspress som en organisation vilken mÄste ta sitt ansvar. Majoriteten av ledarskribenterna tar ingen tydlig stÀllning för eller emot Wikileaks. Med undantag för tvÄ artiklar vars skribenter tydligt uttrycker sina Äsikter.

Attraktionskraft : En studie om Kalmar Slotts utvecklingspotential

Nuteks topplista över Sveriges 30 mest besökta besöksmĂ„l och sevĂ€rdheter strĂ€cker sig frĂ„n Ystad i söder till Åre i norr. Det Ă€r allt frĂ„n nöjesparker och skidanlĂ€ggningar till natursköna omrĂ„den och kulturhistoriska byggnader. Deras gemensamma nĂ€mnare Ă€r att de lockar till sig ett stort antal mĂ€nniskor. BesöksmĂ„l har olika attraktionskrafter som attraherar turister. MĂ€nniskor reser bland annat för att nĂ„ personlig utveckling, antingen genom rekreation, kunskapande eller genom att aktivera kroppen.

EngelsklÀrares kodvÀxling i en svensk gymnasieskola

 Denna studie observerar kodvÀxlingen hos tre gymnasielÀrare i engelska. Syftet med studien Àr att genom klassrumsobservationer undersöka hur engelsklÀrares kodvÀxling kan se ut i en svensk gymnasieskola. Studien undersöker ocksÄ möjliga orsaker till lÀrarnas kodvÀxling. I denna undersökning gÄr det att finna kopplingar mellan frekvensen av lÀrares kodvÀxling och det som sker i klassrummet. Enligt resultatet sker majoriteten av lÀrarnas kodvÀxling nÀr de försöker hjÀlpa eleverna i deras enskilda arbete.

Svensk kod för bolagsstyrning - en studie av bolagsstyrningsrapporter

En granskning har gjorts av bolagsstyrningsrapporterna frÄn 28 bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen. Vid datainsamling har bÄde kvantitativ och kvalitativ metod anvÀnts. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssÀtt dÄ utgÄngspunkten Àr i teorin. Forskningsansatsen Àr deskriptiv dÄ vÄrt syfte Àr att beskriva och analysera den information som lÀmnas av börsbolagen i bolagsstyrningsrapporterna. Referensramen inkluderar en beskrivning av aktiebolagets grundproblem, corporate governance, internationell och svensk utveckling av bolagskoder.

Bröstarvingars arvsrÀtt i relation till svensk IP-rÀtt om ordre public : Ur ett nationellt och internationellt perspektiv

Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhĂ€llet mer mĂ„ngkulturellt vĂ€ckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrĂ€tt ur ett sĂ„vĂ€l nationellt som internationellt perspektiv, dĂ€r resultatet avsĂ„gs stĂ€llas i relation till svensk IP-rĂ€tt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Principen om istadarĂ€tt intrĂ€der om arvlĂ„tarens barn avlider innan honom eller henne, dĂ„ arvlĂ„tarens barnbarn Ă€rver istĂ€llet. Bröstarvingar har alltid en rĂ€tt till hĂ€lften av sin arvslott enligt laglottsskyddet i 7 kap.

Indirekta miljöaspekter pÄ kontoret för HÄllbart SamhÀlle, TrollhÀttans Stad

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; StĂŒtzle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Idéburet Offentligt Partnerskap

BÄde den nationella och den lokala överenskommelsen i Göteborgs stad har som mÄl att stÀrka de idéburna organisationernas oberoende roll som opinionsbildare och röstbÀrare samt att öka mÄngfalden av utförare och leverantörer inom offentliga tjÀnster. I samband med detta har Forum sett upphandling och föreningsbidrag som otillrÀckliga samverkansmodeller mellan ideell och offentlig sektor. De skapade en ny samverkansform, Idéburet offentligt partnerskap (IOP), dÀr sektorerna tillsammans ska definiera samhÀllsutmaningar, forma insatser, nÄ gemensamma mÄl och sluta avtal. Göteborgs första IOP-avtal ingicks mellan Social resursförvaltning, Göteborgs Stadsmission, FrÀlsningsarmén och BrÀcke Diakoni i syfte att nÄ gemensamma mÄl i form av dagcentral och nattplats för ekonomiskt utsatta EU-medborgare, vintern 2013. Uppsatsens syfte Àr att undersöka organisationernas syn pÄ samverkan genom detta IOP-avtal och ta reda pÄ i vilken omfattning de bedömer att idéburna organisationers pÄverkansgrad och delaktighet inom samhÀllsutveckling har stÀrks genom IOP samt vad konsekvenserna har varit.

Historiemedvetande för alla?

Arbetet Àr en studie om hur lÀrarna pÄ en högstadieskola i en skÄnsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ detta Àmne eftersom det stÄr i skolans styrdokument att varje lÀrare skall strÀva efter att eleverna ska förvÀrva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta Àr anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna frÄn en annan historiekultur fÄr sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. VÄr tanke Àr att genom att intervjua lÀrare pÄ vÄr intervjuskola som undervisar i historia och frÄga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->