Bakgrund: Plötsligt hjÀrtstopp Àr en av de vanligaste orsakerna till för tidig död i vÄrt samhÀlle och den största dödsorsaken runt om i vÀrlden.Syfte: Syftet med studien var att studera vilken kunskap, utbildning och beredskap i hjÀrt-lungrÀddning (HLR), som medarbetarna i primÀrvÄrden anser sig ha och om det fanns skillnader i detta mellan yrkesprofessioner och mellan vÄrdcentraler i stad respektive landsort.Metod: Designen Àr en deskriptiv och jÀmförande tvÀrsnittsstudie. En enkÀt anvÀndes för att fÄ med sÄ mÄnga respondenter som möjligt.Resultat: Resultatet baseras pÄ svar frÄn 144 respondenter. Av samtliga medarbetare hade 87 ­% gen­omgÄtt en HLR utbildning det senaste Äret. Detta till trots ansÄg sig endast 66 % ha tillrÀckliga kunskaper i HLR. NÄgon signifikant skillnad mellan yrkesprofessioner gÀllande kunskap i HLR gick inte att signifikant sÀkerstÀlla (p = 0,107).

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

?En stad för alla? Àr ett vÀlanvÀnt begrepp idag. Dock kan man frÄga sig vad en stad för alla egentligen innebÀr. I den hÀr uppsatsen har jag valt att fokusera pÄ boendefrÄgan i den urbana miljön, och hur denna ser ut idag. Finns det idag, i den postmoderna demokratin, utrymme för alla att bo i staden? Uppsatsen fokuserar pÄ exempel ifrÄn Sverige.

Turism har blivit ett globalt fenomen och det finns olika anledningar till varför mÀnniskor vÀljeratt resa. Det Àr viktigt att kunna erbjuda olika aktiviteter för att locka olika mÄlgrupper tilldestinationer. Evenemangsturismen Àr ett fenomen som har vÀxt runt om i vÀrlden under desenaste Ären och ett evenemangs största roll Àr att ge destinationen en möjlighet till att bli en platspÄ kartan genom turism. Inom evenemangsturism Àr sportevenemang och festivaler en centraldel. Denna uppsats behandlar evenemang med inriktning pÄ marknadsföring ochdestinationsutveckling.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

MÀnniskan Àr i allt större utstrÀckning urban och nÀr stÀderna förtÀtas Àr det ofta friytorna som gÄr förlorade. Detta trots att grönska har flertalet positiva effekter som att förse oss mÀnniskor med livsnödvÀndiga ekosystemtjÀnster. För att Ästadkomma ett hÄllbart stadsliv mÄste stadens friytor planeras pÄ ett medvetet sÀtt som gör dem attraktiva och hÀlsosamma för mÀnniskor, djur och vÀxter. Att integrera ekosystemtjÀnster i planeringssammanhang Àr ett angreppssÀtt som anvÀnds allt mer för att frÀmja en hÄllbar stadsutveckling. I Malmö som berÀknas vÀxa med 100 000 invÄnare de nÀrmsta tjugo Ären finns en ambitionen om en tÀt och samtidigt grön stad.

Syftet med studien Àr att utifrÄn ett inkluderingsperspektiv undersöka och redogöra för hur ett antal lÀrare uppfattar och beskriver hur de arbetar med undervisning i mÄngkulturella klasser. De tvÄ frÄgestÀllningar som uppsatsen bygger pÄ Àr Vad innebÀr det för lÀrare att arbeta med elever av annan etnisk bakgrund Àn svensk? Vilka möjligheter och svÄrigheter ser lÀrare med att arbeta med elever som har annan etnisk bakgrund Àn svensk?Den metod som anvÀnds i uppsatsen Àr kvalitativ metod och dÄ en kvalitativ forskningsintervju. Valet av metoden bygger pÄ att uppsatsen vill uppnÄ förstÄelse för hur lÀrare resonerar och tÀnker kring sitt arbete med att inkludera elever med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Urvalet bestÄr av lÀrare aktiva inom grundskolans senare ÄrResultatet av de intervjuade lÀrarna visar att de vÀljer att arbeta med elever med annan etnisk bakgrund Àn svensk pÄ samma sÀtt som med övriga elever.

LÀns- och lokaltrafikens branschorganisation Svensk Kollektivtrafik har som mÄl att Är 2020 ha fördubblat kollektivtrafikresandet frÄn 2006 Ärs siffror. En sÄdan förÀndring kommer inte att ske av sig sjÀlvt utan ett mÄlmedvetet arbete kommer att krÀvas för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. En alltmer aktuell utveckling av kollektivtrafiken Àr att flera svenska stÀder har mer eller mindre lÄngtgÄngna planer pÄ att införa spÄrvagnstrafik.   Detta examensarbetes syfte Àr att utreda förutsÀttningarna för en spÄrvÀgsetablering i VÀsterÄs Stad.  Arbetet delas in i litteraturstudie, fallstudie, enkÀtstudie samt intervjustudie.

Genom att skriva den hÀr uppsatsen vill jag uppmÀrksamma behovet av planering i stÀder i tredje vÀrlden, dÄ urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket pÄ dessa platser varje dag. Genom att beskriva tvÄ genomförda projekt ? dÀr planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa pÄ hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invÄnare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som anvÀnts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrÄn, vilka ÄtgÀrder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det Àr viktigt att förstÄ att man ofta inte kan vÀlja att anvÀnda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstÄr beroende pÄ vilket fall det handlar om.

Detta arbete handlar om förÀldrars engagemang och delaktighet i skolans arbete pÄ en svensk kommunal skola jÀmfört med en svensk utlandsplacerad privatskola. Genom en enkÀtundersökning har vi fÄtt en bild av hur förÀldrar och lÀrare pÄ skolorna ser pÄ engagemanget. Syftet med arbetet Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt förÀldrarna engagerar sig i skolans arbete och vilka skillnader och likheter det finns mellan de bÄda skolorna. Resultatet visar att de tvÄ skolorna skiljer sig Ät genom att förÀldrarna pÄ den utlandsplacerade privatskolan har mer tid att engagera sig i barnens skolgÄng. FörÀldrarna pÄ bÄda skolorna tycker dock att det Àr mycket viktigt att engagera sig i skolans arbete, för barnens bÀsta..

Bolivia genomförde neoliberalt inspirerade reformer under 1990-talet. En av lagarna som kom till dÄ, Law of Popular Participation, decentraliserade vissa besluts- och planeringsprocesser till lokal nivÄ. Ett centralt inslag i lagen var det ökade deltagande och inflytande som den Àmnade ge kvinnor och förfördelad landsortsbefolkning. Som spunnen ur en neoliberal tradition, syftar vÄr litteraturstudie till att undersöka effekten av lagen om definitionen av civilsamhÀlle breddas utom dessa ramar. I studien undersöks effekten av lagen; dels pÄ kvinnornas situation, dels pÄ klyftorna mellan stad och landsbygd utifrÄn vÄrt civilsamhÀlleliga ramverk.

Sverige har 1936 tÀtorter (Boverket, 2006) varav flera av dem Àr orter med mindre Àn 2000 invÄnare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man menar med en stad eller landsbygd. Stad och land Àr vÀldokumenterade och analyserade, planering i stÀder finns det mycket skrivet om. Men det som finns mitt i mellan dessa Àr den lilla tÀtorten och om den finns det mindre skrivet. Arbetet tar upp vad den lilla tÀtorten Àr och vilken slags planering och livsmiljö som finns dÀr.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet ? Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: Jånos Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna pÄ den pri-vata marknaden rÀttfÀrdigas genom att de Àr fattade av individerna sjÀlva efter fritt val, rÀttfÀrdigas de offentliga insatserna genom det sÀtt pÄ vilket besluten har tillkommit. De frÄgestÀllningar vi vill be-svara Àr följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krÀvs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur pÄverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet.

Denna uppsats söker utröna gÀllande svensk rÀtt avseende möjligheten att nyttja upphovsrÀttsskyddat material utan upphovsmannens samtycke, sÄ kallade upphovsrÀttsinskrÀnkningar. Denna typ av bestÀmmelser har sin grund i artikel 9(2) Bernkonventionen och har sedermera utvecklats genom diverse andra internationella överenskommelser. Mest intressant Àr hur dessa upphovsrÀttsinskrÀnkningar förhÄller sig till modern teknik, frÀmst gÀllande upphovsrÀttsskyddat material pÄ Internet.I svensk rÀtt har ett antal upphovsrÀttsinskrÀnkningar vÄllat problem för upphovsmÀn, dÀribland undantaget om privat bruk som medger att bruk av upphovsrÀttsskyddade verk i privatlivet inte alltid utgör ett intrÄng i upphovsrÀtten. Denna inskrÀnkning i upphovsrÀtten har förelegat sÀrskilt olÀmplig att upprÀtthÄlla dÄ uppkomsten av Internet har inneburit en allt för lÄngtgÄende möjlighet att framstÀlla exemplar av upphovsrÀttsskyddade verk för privat bruk. Med implementeringen av diverse internationella överenskommelser i svensk rÀtt har undantaget om privat bruk utvecklats för att bÀttre bevara upphovmÀnnens intressen.Uppsatsen visar vilka förutsÀttningar som mÄste vara uppfyllda för att undantaget om privat bruk skulle kunna hÀvdas.

Svensk patentrÀtt har i stor omfattning harmoniserats med praxis utvecklad av det europeiska patentverket (EPO), vad avser patenterbarhetskriterier. Anledningen till harmoniseringen har motiverats av att det ska bli en mer enhetlig bedömning av patent i Europa. Harmoniseringen har i vart fall inte innefattat sÄ kallad formell praxis, som innefattar regler om hand­lÀggandet hos det svenska patentverket, i förhÄllande till handlÀggandet av det vid EPO. Vid Sveriges anslutning till European Patent Convention (EPC) Är 1978, föresprÄkades att det svenska patentverket ansÄgs hÄlla en godtagbar standard i sin handlÀggning, men att det fram­tida förhÄllandet mellan svensk patentrÀtt och EPC kunde komma att innebÀra förÀndring om kvalitetsnivÄn inte kunde anses tillrÀcklig hög. Efter ett nyligen taget beslut av PatentbesvÀrsrÀtten (PBR) har Patent- och registreringsverkets (PRV) handlÀggning ifrÄgasatts, varför författarna valt att undersöka om en förÀndring av hand­lÀggningen vid PRV bör genomföras, i enlighet med det förslag som framstÀlls i proposition 1977/78:1, med beaktande av praxis utvecklad av EPO. I uppsatsen redogörs för hur EPO har tydligare regler avseende patent­Àrenden Àn vad PRV har, varför en harmonisering av detta omrÄde bör diskuteras för sÀkerstÀllandet av hög kvalitet vid handlÀggningen hos det svenska patentverket. Det Àr författarnas uppfattning att en ofullstÀndig harmonisering Àven av formella regler resulterar i ett problem för sÀkerstÀllandet av rÀttssÀkerheten, eftersom lagregleringen i Sverige kan anses bristfÀllig.