ProblemomrĂ„de: Elitettan Ă€r svensk fotbolls nĂ€st högsta serie pĂ„ damsidan och denna spelades för första gĂ„ngen Ă„r 2013. Den nya rikstĂ€ckande serien innebar betydligt lĂ€ngre resor för seriens föreningar och sĂ„ledes ocksĂ„ en betydande ökning av resekostnaderna.Syfte: syftet med studien Ă€r att undersöka organiseringen av elitverksamheten inom svensk damfotboll. Mer precist handlar det om att belysa betydelsen av omvandlingen av landets nĂ€st högsta serie, frĂ„n tvĂ„ geografiskt uppdelade enheter - i form av en Söder- och en Norretta - till en enda riksomfattande serie. Metod: studien har genomförts som en kvalitativ intervjuundersökning som baserats pĂ„ intervjuer med personer pĂ„ ledande positioner i sju olika föreningar i Elitettan, samt tvĂ„ utomstĂ„ende personer, Hanna Marklund, expert pĂ„ svensk damfotboll samt Anna Nilsson frĂ„n intresseorganisationen Elitfotboll Dam. Resultat: Resultatet av studien visar att det gĂ„r att urskilja tydliga samband mellan synsĂ€ttet pĂ„ serieomlĂ€ggningen och vilken historia samt var nĂ„gonstans föreningarna befinner sig geografiskt. Överlag finns dock en positiv attityd gentemot den nya serien, trots de ökade resekostnaderna som en rikstĂ€ckande serie medför. Resultatet visar ocksĂ„ att den allmĂ€nna uppfattningen av serieomlĂ€ggningen Ă€r att kvaliteten pĂ„ svensk damfotboll ökat vilket i sin tur har fört med sig att föreningarna blivit mer attraktiva, bĂ„de för publik och sponsorer. .

Denna uppsats Ă€mnar undersöka vilka kulturskillnader som finns i svensk-danska affĂ€rsrelationer och hur dessa kan hanteras. Ämnet Ă€r aktuellt av mĂ„nga orsaker, bland annat har företagssamheten över nationsgrĂ€nsen ökat allt mer, inte minst pĂ„ grund av Öresundsbron.För att uppfylla syftet till uppsatsen har sju personer frĂ„n bĂ„de Sverige och Danmark intervjuats. Dessa personer har alla erfarenhet av svensk-danska affĂ€rsrelationer. För att lĂ€ttare kunna urskilja och förstĂ„ skillnaderna mellan lĂ€ndernas affĂ€rskulturer har Hofstedes fem kulturdimensioner anvĂ€nts. Den egna studien har kompletterats med en liknande studie gjord av Alvesson, Henriksson och Lind samt en nyligen utgiven rapport i Ă€mnet frĂ„n Svenska ExportrĂ„det.Resultatet av uppsatsens empiriska undersökning Ă€r att Ă€ven om Sverige och Danmark har mĂ„nga likheter sĂ„ finns vissa skillnader i affĂ€rskulturerna.

FrÄgor om huruvida medborgarna bör ges mer utrymme i politiska beslutsprocesser diskuteras pÄ mÄnga hÄll, inom akademin och i samhÀllet i stort. En kommun dÀr detta Àr högst aktuellt Àr Göteborg, som har arbetat mycket med deltagardemokratiska frÄgor pÄ senare tid. Denna studie vÀnder sig till stadsdelsnÀmndspolitikerna i Göteborgs stad för att genom en enkÀtundersökning undersöka deras instÀllning till deltagardemokratiska inslag. Med en statistisk analys baserad pÄ enkÀtsvaren studerar jag hur erfarenhet av medborgardialog, könstillhörighet och kommunfullmÀktigemandat pÄverkar politikers instÀllning till deltagardemokrati och medborgardialog, och resultaten leder fram till bÄde vÀntade och ovÀntade resultat. Kvinnliga politiker visar sig vara mer vÀlvilligt instÀllda Àn manliga till deltagardemokrati och medborgardialog, detsamma gÀller de politiker som har mandat i kommunfullmÀktige jÀmfört med resterande politiker.

Bakgrund: Under 2000-talet har mÄnga av klubbarna i bÄde Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gÄtt frÄn att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag anvÀnds för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher Àr riskkapital dÀr riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen pÄverkas dock av regelverk som potentiellt sett begrÀnsar elitidrottsföretagens möjligheter att anvÀnda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr intervjuer har genomförts med representanter frÄn tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna anvÀnda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. GÀllande regelverk, 51-procentsregeln, hÀmmar dock klubbarna i anvÀndningen av riskkapital, dÄ riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begrÀnsas.

I denna studie undersöks hur romer som tigger framstÀlls i svensk dagspress. Med hjÀlp av en kritiskdiskursanalys har artiklar frÄn olika tidningar analyserats för att upptÀcka vilka stereotyper som framstÀllsi den svenska dagspressen. Empirin baseras pÄ 21 artiklar frÄn tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheteroch Svenska Dagbladet. UtifrÄn en socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt har vi valt teorierna?stereotyping? och andrafiering.

Den tilltagande globaliseringen stÀller nya krav pÄ juridiken och nationella beteenden ersÀtts av gemensamma tillvÀgagÄngssÀtt. Internationella regelverk i form av UniP och PECL aktualiserar frÄgan om vilken betydelse dylika regelverk har för svensk nationell rÀtt. Den situation som behandlas i uppsatsen Àr den dÄ tvÄ parter har ingÄtt förhandlingar men avtal av olika anledningar inte slutits. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för det prekontraktuella ansvaret inom svensk rÀtt samt enligt bestÀmmelserna i de internationella regelverken UniP och PECL. Detta i avsikt att med utgÄngspunkt i tre rÀttsfall, göra en jÀmförande analys och söka utröna likheter och skillnader avseende ansvaret i situationer dÄ parter förhandlat men avtal inte kommit till stÄnd.

Uppsatsens syfte Àr att verifiera alternativt falsifiera hypotesen: Svensk logistikledning av förband,ingÄende i internationella operationer, kan genomföras pÄ ett likartat sÀtt oberoende av omoperationen leds av FN eller NATO. Detta har gjorts med den rationalistiska organisationsteorinsom den bÀrande teorin.I uppsatsen besvaras delfrÄgorna-PÄ vilket sÀtt pÄverkar eventuella skillnader i logistikledningsprinciper i FN respektive NATO,svensk logistikledning?-I vilken utstrÀckning pÄverkar gÀllande styrdokument Försvarsmaktens utformning avlogistikledning vid internationella operationer?Dessutom analyseras begreppet logistikledning genom att svara pÄ frÄgan: Vad Àr logistikledning?.

Rörfonation och traditionell svensk röstbehandling Ă€r tvĂ„ av de vanligaste behandlingsalternativen inom svensk röstlogopedi idag. Som forskare Ă€r det viktigt att kontinuerligt utvĂ€rdera de behandlingar som erbjuds för att göra vĂ„rden mer kvalitativ och kostnadseffektiv. Finns det skillnader i behandlingseffekt mellan dessa tvĂ„ röstbehandlingar? Är skillnaderna sĂ„ tydliga att det gĂ„r att fastslĂ„ att den ena behandlingen Ă€r att föredra framför den andra?Med analyser av ett patientmaterial, före och efter behandling, i form av akustisk analys, perceptuella bedömningar av en grupp erfarna logopeder samt patienternas sjĂ€lvskattningar syftar föreliggande uppsats till att besvara vad behandlingsformerna har för effekt inom dessa omrĂ„den.Patientmaterialet bestod av totalt 28 patienter varav 23 fullföljde behandling. Tolv av dessa erhöll behandling med rörfonation medan resterande elva patienter erhöll traditionell svensk röstbehandling..

VÄrt resande för med sig omfattande negativa konsekvenser, inte minst för miljön. Att vi behöver stÀlla om vÄra resvanor Àr idag de flesta överens om. Ett sÀtt att nÀrma sig hÄllbara resvanor kan vara att i ökad utstrÀckning byta ut bilen mot cykeln. Denna uppsats fokuserar pÄ just cyklingen och hur det gÄr att fÄ fler att vÀlja cykeln. Syftet med uppsatsen Àr att hitta framgÄngsrika tillvÀgagÄngssÀtt för att öka andelen resor som görs med cykel samt att undersöka hur en konkret satsning för att fÄ fler att cykla har fungerat.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förutsÀttningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna i en stads varumÀrkningsprocess.UtifrÄn uppsatsens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts i form av sju intervjuer med intressenter inom den varumÀrkesbyggande processen i SödertÀlje. Vetenskapliga teorier med inriktning pÄ frÀmst varumÀrkning av stÀder och samarbeten har anvÀnds vid analys av den inhÀmtade informationen.De slutsatser vi har dragit i denna uppsats Àr att samarbete som strategi Àr möjlig men att denna kan inneha sina begrÀnsningar nÀr en stad skall varumÀrkas. Genom att undersöka den varumÀrkesbyggande processen i SödertÀlje har vi uppmÀrksammat den komplexitet som föreligger hos varumÀrkning av en plats med flera intressenter. FörutsÀttningarna för ett samarbete mellan de interna intressenterna inom turism- och besöksnÀringen i SödertÀlje anser vi vara möjligt genom engagemang, delat ansvar och kommunikation. Vi anser dock att det ur ett större perspektiv, dÄ en hel stad skall inkluderas, kan uppstÄ motsÀttningar om nÀringar som inte kÀnde en naturlig roll att deltaga skall inkluderas i den varumÀrkesbyggande processen..

Följande kandidatuppsats i personalvetenskap syftar till att undersöka vilka förutsÀttningar fördelaktighet anstÀllda i en svensk grossistverksamhet har vid förÀndringsarbete. För att uppnÄsyftet har dessa forskningsfrÄgor anvÀnts: ?Hur ser anstÀllda i en grossistverksamhet pÄdelaktighet i förÀndringsarbete??, Hur ser de organisatoriska förutsÀttningarna för delaktigheti förÀndringsarbete ut för anstÀllda i en svensk grossistverksamhet? samt ?Vilka försvÄrandeomstÀndigheter och förhÄllningssÀtt för delaktighet finns hos anstÀllda igrossistverksamheten??. För att besvara frÄgorna har teori om organisationsformer,delaktighet i organisationsförÀndringar och livsmÄl anvÀnts. Teorin har kompletterats ochproblematiserats genom tidigare forskning av bland annat Geraldine O?Brien och WilliamPasmore & Mary Fagans.

Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera vilken funktion förvaltningsrevisionen fyller i aktiemarknadsbolag som tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning, samt ge förslag pÄ hur förvaltningsrevisionen bör förÀndras i dessa bolag. Uppsatsen Àr till största del deduktiv dÄ den tar sin utgÄngspunkt i teorier. Vidare grundas uppsatsen pÄ en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med revisorer och institutionella Àgare. Den teoretiska referensramen utgörs av en egen analysmodell som tar sin utgÄngspunkt i agent- och principalteorin samt förtroendeteori och institutionell teori. Revisorernas och de institutionella Àgarnas svar har beskrivits och analyserats utifrÄn fyra omrÄden, nÀmligen förvaltningsrevisionens innehÄll, behovet av förvaltningsrevision, den svenska bolagskodens pÄverkan pÄ förvaltningsrevisionen och förvaltningsrevisionens framtid.

De teoretiska grundstenarna för en framgÄngsrik ledning beror bl.a. pÄ koordinationen mellan svensk forskning inom det ledningsvetenskapliga omrÄdet och Försvarsmaktens doktrinÀra utveckling.Inom den ledningsvetenskapliga forskningen pÄgÄr utveckling av en teoretisk modell, den dynamiska OODA-loopen, syftande till att ta fram utÄt- och inÄtriktade funktioner inom ledning. Försvarsmakten genomför f.n. en utveckling av den MilitÀrstrategiska doktrinen till att bli mer anvÀndbar och koordinerad i takt med en förÀndrad omvÀrld.Studiens syfte Àr att kartlÀgga om den doktrinÀra utvecklingen följt med forskningen inom ledningsvetenskapen och skapa en ökad förstÄelse samt medvetenhet för vad som krÀvs av den MilitÀrstrategiska doktrinen för att uppnÄ en framgÄngsrik ledning.Resultatet visar pÄ en positiv utveckling inom ett antal omrÄden; miljön dÀr militÀra effekter ska uppnÄs och underliggande beskrivningar som behandlar intentionen och förstÄelsen för sjÀlva uppdraget. Vidare visar studien pÄ behovet av fortsatt doktrinÀr utveckling av omrÄdet ledning i nÀra samarbete med svensk forskningen inom omrÄdet..

Milosevic, S. 2014. Buller ? Hur planers en bullerfri stad?. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. This essay is about noise pollution caused by urbanization.

I uppsatsen kommer potentialen att prognostisera utfallet i svenska riksdagsval med logistisk regression och Seemingly Unrelated Regression (SUR) att undersökas. Estimeringarna baseras pÄ svensk valdata frÄn 1973 och framÄt. Modellerna inkluderar makroekonomiska variabler sÄvÀl som indikatorer över de regeringens popularitet samt en tröttnadsvariabel. Resultaten tyder pÄ att varken logistisk regression eller SUR Àr lÀmpliga att anvÀnda för prognostisering av svenska riksdagsval. Logistisk regression krÀver en sÄdan förenkling av det politiska landskapet att nÄgra meningsfulla slutsatser Àr svÄra att dra.