ProblemomrĂ„de: Elitettan Ă€r svensk fotbolls nĂ€st högsta serie pĂ„ damsidan och denna spelades för första gĂ„ngen Ă„r 2013. Den nya rikstĂ€ckande serien innebar betydligt lĂ€ngre resor för seriens föreningar och sĂ„ledes ocksĂ„ en betydande ökning av resekostnaderna.Syfte: syftet med studien Ă€r att undersöka organiseringen av elitverksamheten inom svensk damfotboll. Mer precist handlar det om att belysa betydelsen av omvandlingen av landets nĂ€st högsta serie, frĂ„n tvĂ„ geografiskt uppdelade enheter - i form av en Söder- och en Norretta - till en enda riksomfattande serie. Metod: studien har genomförts som en kvalitativ intervjuundersökning som baserats pĂ„ intervjuer med personer pĂ„ ledande positioner i sju olika föreningar i Elitettan, samt tvĂ„ utomstĂ„ende personer, Hanna Marklund, expert pĂ„ svensk damfotboll samt Anna Nilsson frĂ„n intresseorganisationen Elitfotboll Dam. Resultat: Resultatet av studien visar att det gĂ„r att urskilja tydliga samband mellan synsĂ€ttet pĂ„ serieomlĂ€ggningen och vilken historia samt var nĂ„gonstans föreningarna befinner sig geografiskt. Överlag finns dock en positiv attityd gentemot den nya serien, trots de ökade resekostnaderna som en rikstĂ€ckande serie medför. Resultatet visar ocksĂ„ att den allmĂ€nna uppfattningen av serieomlĂ€ggningen Ă€r att kvaliteten pĂ„ svensk damfotboll ökat vilket i sin tur har fört med sig att föreningarna blivit mer attraktiva, bĂ„de för publik och sponsorer. .

Örebro kommun har fram tills nu anvĂ€nt sig av LantmĂ€teriets höjdmodell som erbjuder en noggrannhet pĂ„ 2 m. Över Örebro stad finns Ă€ven höjdinformation i form av höjdkurvor med 1 m ekvidistans. I takt med att utvecklingen gĂ„r framĂ„t ses anvĂ€ndningsomrĂ„den för en ny, förbĂ€ttrad höjdmodell. För att ta fram en sĂ„dan krĂ€vs insamling av stora mĂ€ngder data. Den metod som lĂ€mpar sig bĂ€st för datainsamling av den hĂ€r omfattningen Ă€r flygburen laserskanning. Laserskanning Ă€r en relativt ny metod som bygger pĂ„ att avstĂ„nd till objekt berĂ€knas m h a utskickat laserljus.

Arbetet behandlar en tÀtorts utveckling i förhÄllande till en större stad och i anslutning till vÀrdefull natur och jordbruksmark. FörhÄllandet mellan mindre orter och stÀder blir alltmer utsatt med tanke pÄ det ökade pendlingsavstÄndet, högre krav pÄ boendemiljö osv. FörhÄllandet mellan stad och land Àr dÀrför en viktig del i utvecklingen av mindre orter och stÀder. Trönninge som Àr ett litet samhÀlle norr om Varberg har stor potential att vÀxa eftersom det kan erbjuda ett lugnt boende nÀra natur och med ett cykelavstÄnd till Varberg centrum. SamhÀllet har fina naturomrÄden och en rik kulturhistoria men saknar ett livfullt centrum och en tydlig mötesplats.

Den förste januari 1995 genomfördes psykiatrireformen som skulle stÀrka psykiskt sjukas möjlighet att leva ett integrerat liv med hög livskvalitet. Hur blev det? Uppsatsen behandlar hur organisationsutvecklingen kring psykiatrin ser ut idag i en svensk kommun relaterat till reformens mÄl och visioner. I resultatredovisningen beskriver, analyserar och granskar vi planeringen och genomförandet av reformen i Staffanstorps kommun vilket dels innefattar de olika insatser som finns samt den organisationsstruktur som finns inom den kommunala psykiatrin.

HöganĂ€s kommun ligger i nordvĂ€stra SkĂ„ne. Centralorten har vuxit fram ur tvĂ„ byar, ett fiskelĂ€ge och en bruksort. Under 1900-talet har staden vĂ€xt samman. Men resultatet har blivit en delad och brokig stad.Med sitt attraktiva lĂ€ge vid Öresund och som en del av Öresundsregion lockar kommunen nya invĂ„nare. HöganĂ€s kommun har som mĂ„l att gĂ„ frĂ„n att vara 8 500 till att bli 10 000 invĂ„nare i centralorten.

Detta Àr en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i BorÄs. Denna studie Àr inriktad pÄ hur internationella investerare inom kulturella och kreativa nÀringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa nÀringar skiljer sig frÄn hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptÀckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som Àr inriktade pÄ att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa nÀringar. I studien anvÀnds Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgÄr frÄn deras arbetssÀtt med att attrahera investerare till staden.

AbstractUppsatsen beskriver en studie av de yngre elevernas lÀrande pÄ en svensk skola i södra Spanien. Studien bygger pÄ observationer, intervjuer och diagnostiseringar. Studien har följande problemprecisering: Hur bedriver svensklÀraren lÀs- och skrivundervisningen och hur ser de yngre elevernas lÀrande ut relaterat till lÀrarens undervisning? Min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) genomfördes pÄ en svensk skola i södra Spanien under fem veckor. För att fÄ information om elevernas lÀs- och skrivförmÄga genomfördes observationer och intervjuer med en svensklÀrare och sex elever.

Bilismen har lÀnge varit en stor del av samhÀllsplaneringen, vilket betytt att vi mÀnniskor skapat ett bilberoende som resulterat till vi inte har planerat vÄra stÀder pÄ ett optimalt sÀtt. Konsekvenser som trÀngsel, miljöföroreningar, urban sprawl och segragation har blivit ett faktum eftersom stadens markutnyttjande inte varit effektivt. Trots dessa vÀlkÀnda problem fortsÀtter vi att planera för bilismen dÀr det exempelvis finns regleringar som leder oss rakt in i den. En sÄdan reglering Àr parkeringsnormen som bestÀmmer antalet parkeringsplatser vid ny- eller ombyggnation.I denna uppsats problematiseras parkeringsnormen samt undersöks intressanta diskurser kring parkeringsreglering i kommunala parkeringsplaner för Stockholms stad och Huddinge kommun med en diskursanalys.Resultatet för uppsatsen visar att Stockholms stad och Huddinge kommun anvÀnder sig av vÀrdeladdade ord som visar ett stÀllningstagande för vissa parkeringsÄtgÀrder. DÀrmed Àr det tydligt att de bÄda kommunerna anvÀnder beteendepÄverkande ÄtgÀrder för att exempelvis minska bilanvÀndandet. .

VÀrlden och samhÀllet Àr förÀnderligt och befinner sig under en stÀndig utveckling. Organisationer förÀndras och anpassar sig till den miljö som den Àr verksam i. Syftet med denna studie handlar om hur cheferna i BorÄs Stads stadsdelsförvaltningar upplevt implementeringen av en organisationsförÀndring. Mer specifikt handlar sjÀlva organisationsförÀndringen om en stadsdelsreform dÀr man beslutat att omvandla 10 kommundelsförvaltningar till tre stadsdelsförvaltningar.Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ och det empiriska materialet har inhÀmtats i samband med en kvalitativ intervjuundersökning vilken genomförts med fyra chefer pÄ BorÄs Stad nuvarande tre stadsdelsförvaltningar, vilka samtliga varit med om implementeringen av organisationsförÀndringen. Ett hermeneutiskt perspektiv har varit utgÄngspunkten för att tolka intervjuerna.Studiens resultat visar trots allt en positiv uppfattning om organisationsförÀndringen som helhet, men cheferna har Àven en del negativa erfarenheter av sjÀlva implementeringen av organisationsförÀndringen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Syftet med vÄr studie har varit att jÀmföra genomsnittspoÀngen för Àmnesbetyget i idrott och hÀlsa hos elever med svensk respektive utlÀndsk bakgrund i tvÄ olika skolor med skilda etniska sammansÀttningar.FrÄgestÀllningarna var följande: Skiljer sig genomsnittspoÀngen i idrott och hÀlsa Ät hos elever med utlÀndsk bakgrund vid jÀmförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utlÀndsk bakgrund? Skiljer sig betygsgenomsnittspoÀngen i idrott och hÀlsa Ät hos elever med svensk bakgrund vid jÀmförelse mellan en skola som domineras av elever med svensk respektive utlÀndsk bakgrund? Hur uppfattar de intervjuade lÀrarna i idrott och hÀlsa att utlÀndsk hÀrkomst hos eleverna pÄverkar deras deltagande och prestation i Àmnet? Hur uppfattar elever med utlÀndsk bakgrund att deras deltagande och prestationer bedöms?Metod:Vi har valt att göra en undersökning av genomsnittspoÀngen i idrott och hÀlsa pÄ tvÄ grundskolor i nordvÀstra Stockholm. Undersökningen av genomsnittspoÀngen baserades pÄ data frÄn lÀsÄret 2005. Vi tittade pÄ betyget i idrott och hÀlsa i Ärskurserna 8 och 9. Total samlades 290 betyg, varav 124 betyg frÄn den utlÀndskdominerade skolan och 166 betyg frÄn skolan som dominerades av elever med svensk bakgrund.

Syftet med denna uppsats Àr att utröna om idrottslÀrarna i Àmnet Idrott och hÀlsa i GÀvle stad, pÄ gymnasial nivÄ, blir pressade till att sÀtta ett högre betyg Àn det eleven har kunskaper för och om de ger efter för denna press och sÀtter ett högre betyg. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av kvantitativ enkÀt med inslag av en kvalitativ frÄga. Resultatet visade att 16 av 17 lÀrare har blivit utsatta för pÄtryckningar att sÀtta ett ?snÀllt? betyg. Fyra av dessa gav efter för pressen och satte ett ?snÀllt? betyg.

Employer Branding handlar om att skapa ett starkt arbetsgivarvarumÀrke och hur medarbetarna förmedlar varumÀrket. Stockholm stad anvÀnder visionen "Ett Stockholm i vÀrldsklass" i sitt Employer Branding arbete. Endast lite forskning finns kring hur medarbetarna upplever sin organisation i samband med ett Employer Branding-byggande. Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för hur medarbetare i organisationen Stockholm stad upplever tillhörighet och delaktighet. En observation och fyra intervjuer genomfördes.

Islam Àr en av vÀrldsreligionerna och har miljoner anhÀngare vÀrlden över. Det finns en allmÀn uppfattning om islams problematik, sÄ till vida att islam sÀllan fÄr rÀtt presentation, dÄ exempelvis inom massmedia och skola. FrÄgan Àr hur skolan, som Àr vÄrt största lÀrosÀte presenterar en religion rÀttvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat pÄ ett icke nyanserat sÀtt.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur islam framstÀlls i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, dÀr muslimska elever berÀttar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit Àr att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, sÄsom etnocentriskt tÀnkande, i muntlig presentation och text. Elever har Àven pekat pÄ en viss marginalisering och distansering gÀllande islams presentation i undervisningen..

De senaste Ă„ren har befolkningen i Stockholms lĂ€n ökat med ungefĂ€r 35 000 personer Ă„rligen (Statistiska centralbyrĂ„n, 2013). En snabb befolkningsökning stĂ€ller krav pĂ„ dagens samhĂ€lle och av den anledningen krĂ€vs förutom fler bostĂ€der en utökad kollektivtrafik. Av denna anledning föreslog Socialdemokraterna skapandet av en helt ny tunnelbanelinje, den Lila linjen. Syftet med detta arbete Ă€r att bidra med fakta och undersöka stadsutvecklingspotentialen för tre utvalda omrĂ„den (HagsĂ€tra, Älvsjö och ÅrstafĂ€ltet) lĂ€ngs den föreslagna tunnelbanelinjen och vilka av dessa som lĂ€mpar sig bĂ€st för exploatering utifrĂ„n uppstĂ€llda kriterier. Vi vill Ă€ven med detta arbete belysa hur viktig spĂ„rinfrastrukturen har varit och Ă€r för bostadsbyggandet i Sverige.

Bakgrund: Enligt statistiska central byrÄns prognos (2003) kommer invandrare eller barn till invandrare att stÄ för cirka Ätta procent av Sveriges befolkningsökning inom de nÀrmsta tjugo Ären. För att kunna bistÄ med god vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen mÄste den svenska sjukvÄrden anpassas efter det mÄngkulturella samhÀlle vi lever i. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa svÄrigheter som kan pÄverka mötet mellan svensk vÄrdpersonal och personer med invandrarbakgrund. Metod: Litteraturstudien bygger pÄ sju vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien analyserades utifrÄn Malterud (1996).