Det finns en tendens i dagens samhÀlle att ungdomar, istÀllet för att resa och 'hitta sig sjÀlv', satsar pÄ en bra utbildning och/eller jobb. De verkar inte följa sina drömmar i allt större grad, utan deras förvÀntningar Àr mer realistiska och nÄbara. FrÄgan Àr om detta Àr ett beslut som individen fattar helt sjÀlv eller om det finns andra krafter som pÄverkar detta beslut. Denna studie har tagit upp hur dagens ungdomar upplever sin framtid, vad som pÄverkar denna syn och om det finns plats för drömmar i dagens samhÀlle. Det teoretiska och begreppsliga ramverket bestod av Giddens teori om reflexivitet, Sennetts teori om flexibilitet samt begreppet govermentality, dessa har hjÀlpt till i förstÄelsen av hur ungdomarna ser pÄ sin framtid.

Syftet med studien Àr att undersöka ungdomar tillhörande generation Zs behov och önskemÄl av fritidsaktiviteter i PiteÄ för att sedan utveckla ett koncept för hur utformandet av aktiviteterna kan gÄ till. Detta pÄ grund av ett uttryckt behov hos PiteÄ kommun av fritidsaktiviteter för ungdomar i en del av Allhuset. För att skapa aktiviteter som attraherar generation Z Àr det viktigt att förstÄ generation Zs karakteristiska drag samt ha en förstÄelse för dagens upplevelsesamhÀlle. Vi har anvÀnt oss av aktionsforskning och dess lÀrandeprocess för att ringa in problemet och samtal har förts med tre fokusgrupper med deltagare tillhörande generation Z. Ett koncept för hur utformandet av aktiviteterna kan gÄ till har skapats..

Bakgrund. Barn och ungdomar drabbade av depressionssyndrom befinner sig i en riskzon att i vuxen Älder fÄ kroniska psykiska sjukdomar, som framöver kan leda till sociala problem. Depression karakteriseras av nedstÀmdhet, men hos de yngre kan den Àven visa sig i form av irritation och kroppslig smÀrta. Vid behandling anvÀnds psykofarmaka och terapier. Syftet: Att beskriva sjuksköterskans roll i arbete med barn och ungdomar i skolÄldern med depression.

Ungdomars aggression kan fÄ negativa konsekvenser bÄde för dem sjÀlva och för omgivningen genom olika former av destruktivt och störande beteende. Det behöver inte vara vÄld och hot utan Àven mobbing, snatteri och skolk. Hur ska vi inom socialt arbete pÄ bÀsta sÀtt bemöta utagerande, aggressiva ungdomar? Aggression Replacement Training (ART) Àr en evidensbaserad metod inspirerad av Kognitiv Beteendeterapi (KBT), vilken anvÀnds i arbete med ungdomar som pÄvisar ett utagerande beteende. ART bestÄr av tre komponenter; interpersonell fÀrdighetstrÀning, ilskekontrolltrÀning och moralisk fÀrdighetstrÀning.

Som trafikant fÄr man mÄnga gÄnger sitt första ? och kanske enda ? intryck av en stad vid förbifartens trafikplatser. HÀr Äterfinns ofta brytpunkter bÄde för körmönster och stadsmönster. Vid trafikplatsen Àndras förutsÀttningarna för bilisterna och deras upplevelse av trafikmiljön och hÀr delar förbifarten stadsbygd frÄn landsbygd. Detta arbete handlar om hur man kan förbÀttra intrycket av en stads entré genom fysiska gestaltningsÄtgÀrder. Arbetet syftar till att skapa en metod för att tydliggöra fÀrden till trafikplatsen och vidare in mot staden och göra den till en regisserad resa genom rum.

I Kiruna planerar kommunen en stadsflytt pÄ grund av gruvdriftens pÄverkan pÄ staden. Vid stadsomvandlingen Àr bevarandet av byggnaderna ett problem eftersom markdeformationerna vid gruvbrytningen gör att all bebyggelse mÄste flyttas eller rivas. Uppsatsen Àr dÀrför skriven med syftet att se hur planerna kring bevarandet av bÄde gamla och nya byggnader ser ut. HuvudfrÄgan som stÀlls i uppsatsen Àr: ?Vilka hus Àr vÀrda att bevara i Kiruna?? Inför skrivandet av uppsatsen skrevs en lista med frÄgor, personer som kunde ge ett bra perspektiv pÄ hur planeringsarbetet ser ut letades upp och tider för intervjuer bokades.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur ungdomar skapar en gemensam identitet i sin kamratgrupp samt hur individen inom gruppen pÄverkas av detta. Dessa studier Àr viktiga ur ett lÀrarperspektiv dÄ lÀroplanen fastslÄr att en trygg identitet Àr en förutsÀttning för att ungdomarnas empatiska förmÄga ska kunna utvecklas (Lpf 94). Teorier om identitetsskapande inom ungdomsgrupper prövas mot verkliga fall. Fokus ligger pÄ hur kamratgrupper anvÀnder sig av symboler, riter och ?vi- och dem kÀnsla? för att skapa gemenskap.

Under sommaren 2014 kommer Norrköping locka mÄnga turister till staden genom ett flertal stora evenemang, till exempel BrÄvallafestivalen och Harry Potter: The Exhibition. Som besökare frÄn en annan stad kan det vara svÄrt att hitta lÀmpliga parkeringsplatser i sÄdana situationer. I nulÀget har Norrköpings kommun en karta över parkeringsplatser pÄ deras hemsida. Denna Àr endast anpassad till webblÀsare och ger en översiktlig bild över var parkeringar finns utplacerade i de mest centrala delarna av staden. Att söka upp kartan pÄ en mobil enhet, lokalisera sig pÄ kartan, vÀlja lÀmplig parkering och sedan hitta till denna kan vara svÄrt och tidskrÀvande för den som har brÄttom eller inte hittar i staden.Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram ett anvÀndarvÀnligt grÀnssnitt för en mobil applikation som ska underlÀtta parkeringsprocessen för förare som bor i eller besöker Norrköping.

Denna studie handlar om icke-heterosexuella* ungdomars upplevelser av mobbning i skolan p.g.a. deras sexuella lÀggning och ungdomarnas upplevelser om vad som görs av lÀrarna för att motverka denna mobbning. Studien genomfördes i tvÄ delar: förstudie och huvudstudie. I förstudien studerades lÀrarestuderandes Äsikter om utbildningen som de fÄr om mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan pÄ lÀrareprogrammet. I förstudie medverkade 11 lÀrarestuderande, alla var kvinnor.

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar har blivit allt mer förekommande och prevalensen ökar dramatiskt över hela vĂ€rlden. Sedan raffinerade kolhydrater introducerades har Ă€ven kariessjukdomen fĂ„tt större utbredning. DĂ„ det finns gemensamma bakomliggande faktorer som pĂ„verkar bĂ„de vikt och kariesprevalens vill vi i vĂ„r litteraturstudie undersöka om det finns nĂ„got samband mellan body mass index (BMI) och kariesprevalens för barn och ungdomar. Efter sökningar i den medicinska databasen PubMed pĂ„ artiklar frĂ„n de senaste 5 Ă„ren fann vi oeniga resultat med jĂ€mn fördelning. Resultatet av litteraturstudien Ă€r att tvĂ„ av de undersökta studierna tyder pĂ„ att det inte finns nĂ„got samband mellan BMI och kariesprevalens, lika mĂ„nga anser att det finns en svag eller möjlig association, medan tvĂ„ studier ansĂ„g att det fanns ett signifikant samband.

Syftet med arbetet Àr att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det gÄr och fÄ svar pÄ varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en vÀldigt liten centralort i förhÄllande till kommunens storlek. De flesta av invÄnarna i kommunen bor i utbredda villaomrÄden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gÄ in pÄ vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. NÀr man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvÀgar, stora köpcentrum och utbredda stÀder.

Reparationsvarv.Beckholmen kan pÄ grund av sin historia anses vara en ofta hÀnsynslöst behandlad ö. HÀnsynslös mot öns natur och egna ordning, för att stÀndigt fylla ny funktion och nya ÀndamÄl. Idag Àr ön starkt mÀrkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört kÀnslig plats, bÄde i sin natur och exponering för staden. Staden sjÀlv ser olika vÀrden i Beckholmen, vilka stÄr i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skÀrgÄrdsframtoning, som en förlÀngning av DjurgÄrden, i kontrast till det kulturhistoriska vÀrdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvÀndigt att pÄ nÄgot sÀtt vÀlja sida i frÄgan.Vi har fÄtt i uppgift att rita ett reparationsvarv pÄ denna ö, och för mig kÀndes det mest naturliga att lÄta den dramatik och förÀndring som funnits genom historien fortskrida.

Syfte: Undersöka hur fritidspedagoger arbetar med utomhuspedagogik och deras förhÄllningssÀtt till Àmnet. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med Ätta fritidspedagoger, fyra frÄn landsbygden och fyra frÄn staden. Resultat: Samtliga pedagoger fann ett personligt intresse för att vistas utomhus och detta syntes i deras verksamhet. Pedagogerna definierade Utomhuspedagogik som att vara utomhus och att bedriva verksamhet dÀr. De anser att man lÀr sig lÀttare och pÄ ett annat sÀtt utomhus.

Syftet med studien var att förstÄ hur ungdomar ser pÄ deras arbetslöshet utifrÄn begrÀnsingar och möjligheter. Vi tar upp att arbetslöshet kan leda till utanförskap frÄn samhÀllet. De senaste Ärtiondena har vi gÄtt frÄn ett kollektivt samhÀlle till ett individualiserat samhÀlle. Detta ger individer mer rÀttigheter men ocksÄ skyldigheter. I Sverige Àr arbetslöheten hög för ungdomar och det finns politiska ÄtgÀrder för att motverka arbetslösheten.

Denna studie syftar till att genomföra en kartlÀggning som belyser förekomsten av ungdomars upplevelser kring hedersrelaterade normer och begrÀnsningar samt dÀrtill undersöka erfarenheter av krÀnkande behandling i Malmö. För att uppnÄ syftet har följande tre frÄgestÀllningar formulerats: I vilken omfattning upplever ungdomar att de begrÀnsas eller har begrÀnsats av normer inom familjen avseende val av partner, kÀrleksförhÄllande, val av umgÀnge och om de har de krav pÄ att förbli oskulder fram till Àktenskap? I vilken omfattning begrÀnsas eller har dessa ungdomar begrÀnsats av normer inom familjen avseende vanligt förekommande aktiviteter pÄ fritiden och/eller lektioner eller aktiviteter under deras skolgÄng? I vilken utstrÀckning upplever eller har dessa ungdomar upplevt krÀnkande behandling som innefattar inskrÀnkningar i den personliga integriteten, förbud, social kontroll, isolering, förskjutning, hot om vÄld och/eller vÄld frÄn sin familj eller annan slÀkting? Vidare Àmnar studien Àven undersöka om det förekommer likheter och skillnader avseende ungdomarnas upplevda begrÀnsningar utifrÄn ungdomarnas bakgrund. Studien Àr av kvantitativ ansats baserad pÄ en guppenkÀtundersökning riktad till ungdomar i tredje Ärskurs pÄ gymnasiet i Malmö och Àgde rum hösten 2011. Det slumpmÀssiga urvalet bestÄr av 549 respondenter, varav 384 respondenter har besvarat enkÀten.