Syfte:TonÄrstiden Àr en omvÀlvande tid, dÀr ungdomar ska gÄ igenom stora förÀndringar, frÄn att vara ett barn till att bli vuxen. Denna process innebÀr mÄnga utmaningar för den ambivalente ungdomen. För vissa av de invandrarungdomar som har en funktionsnedsÀttning blir utmaningen allt större, dÄ processen pÄverkas av att omgivningen inte har ett samsynt sÀtt att se pÄ deras förmÄgor och utvecklingsmöjligheter. Kuratorerna pÄ habiliteringen trÀffar dessa ungdomar och deras familjer för samtal. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ kuratorernas erfarenheter och upplevelser kring dessa ungdomars identitetskapande och sjÀlvstÀndighetsmöjligheter.Metod:Med utgÄngspunkt ifrÄn vÄrt syfte och frÄgestÀllningar, valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 7 kuratorer, anstÀllda inom habiliteringen.

GrönomrÄden Àr viktiga inslag i stÀder, de tillför mÄnga positiva bidrag till mÀnniskors liv. MÄnga studier visar pÄ grönomrÄdens positiva effekt pÄ folkhÀlsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. NÀrheten till dessa omrÄden Àr mycket viktiga, studier visar att avstÄndet till ett grönt omrÄde bör vara max 300 meter frÄn mÀnniskors bostÀder för att de ska anvÀndas mycket.Stockholm Àr en relativt grön stad, hÀr finns mÄnga parker och andra naturomrÄden som bidrar till att ge staden dess karaktÀr. GrönomrÄdena i staden Àr ocksÄ mycket populÀra, över 90 % av invÄnarna besöker ett grönomrÄde minst en gÄng om Äret och 45 % Àr dÀr varje vecka.

Vi Àr en grupp blivande trÀdgÄrdsingenjörer som har fÄtt möjligheten att gestalta en ekologisk, experimentell kökstrÀdgÄrd vid WanÄs skulpturpark i nordöstra SkÄne. Detta skriftliga arbete Àr en del av det projektet, som Àr ett samarbete mellan SLU och WanÄs stiftelse. Projektet bedrivs i gruppform och beskrivs nÀrmare i arbetet. Efter inlÀmning av arbetet sÄ kommer anlÀggning att ske vid WanÄs.I mitt gestaltningsförslag har jag gjort en fri tolkning med inspiration ifrÄn permakultur.Begreppet kommer ifrÄn Permanent Agriculture eller Permanent Culture, alltsÄ, kort sagt, hÄllbar odling. Information om permakultur har jag frÀmst fÄtt genom en litteraturstudie samt ett besök pÄ Holma skogstrÀdgÄrd.

Allt fler minderÄriga fÄr tag pÄ alkohol och dricker sig fulla, debutÄldern ligger pÄ omkring 14 Är. NÀr ett barn som under pÄverkan rÄkar illa ut haglar beskyllningarna tvÀrs genom samhÀllet om vad som egentligen förÀldrar och andra vuxna kan göra för ungdomarna och deras handlingar. VÄr undersökning syftade till att klargöra just den frÄgan. Vad som görs i samhÀllet för minderÄriga och deras alkoholvanor och framförallt hur och varför allt yngre ungdomar dricker sig berusade. Genom kvalitativ undersökning i form av intervjuer med mÀnniskor frÄn alla de grupper som Àr inblandade i Àmnet kunde vi fÄ fram ett resultat, som tillsammans med de teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀndes, besvarade de frÄgestÀllningar som var vÀsentliga för helheten.

Kandidatarbetets överordnade teman Ă€r entreprenörskap, stadsförnyelse och rĂ€ttvisa. Syftet Ă€r att, med utgĂ„ngspunkt i vad forskare hĂ€vdar vara ett skifte frĂ„n traditionell vĂ€lfĂ€rdspolitik till entreprenörsmĂ€ssig stadspolitik, belysa rĂ€ttviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrĂ„n ett antal principer för hur en rĂ€ttvis stad kan uppnĂ„s. Vidare Ă€r syftet att tillĂ€mpa dessa principer i en analys av rĂ€ttviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger pĂ„ antaganden om att den nya stadspolitiken banat vĂ€g för en ökad social polarisering i samhĂ€llet, dĂ„ de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rĂ€ttigheter. Undersökningens forskningsdesign Ă€r en fallstudie och fallet som har undersökts Ă€r stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg. I fallstudien appliceras begrepp hĂ€mtade frĂ„n Susan Fainsteins teori om The Just City (2010), den rĂ€ttvisa staden, i en kvalitativ innehĂ„llsanalys av det empiriska materialet Fördjupad Översiktsplan för H+, Imagine Helsingborg (genomförandeplan) samt planomrĂ„dets Miljöprofil.

Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lÀmpliga lokalisering i staden i förhÄllande till dess funktioner och effekter..

Uppsatsens syfte var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur placeringar pÄ lÄst institution inverkar pÄ ungdomar. VÄra frÄgestÀllningar var 1. Vilka faktorer har betydelse för placerade ungdomars sociala utveckling? 2. PÄ vilket sÀtt kan tvÄng motivera till positiv social utveckling? Studien har en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position med kvalitativ ansats och vÄr empiri bygger pÄ intervjuer med fyra socialsekreterare.

Examensarbetet utgörs av en omfattande analys samt bakgrundsmaterial som redogör för planerings-förutsĂ€ttningar samt problematik för planomrĂ„det. Analyserna och bakgrundsmaterialet mynnar sedan ut i ett planförslag som vĂ€gt ihop alla tillgĂ€ngliga fakta och skapat en fungerande och attraktiv helhet. I huvudsak bestĂ„r planförslaget av följande delar: Arbetet tar upp ett översiktligt förslag till ett nytt resecentrum byggt utifrĂ„n den befintliga stationsbyggnaden. Även nĂ€romrĂ„det kring resecentrumet utvecklas för att skapa en attraktiv helhet som passar in i staden. LĂ€ngs med Tullkammarkajen utvecklas ett nytt bostadsomrĂ„de med vattennĂ€ra bebyggelse.

Uppsatsen handlar om Uppsalas torg ur ett historiskt perspektiv. Torg Àr viktiga platser i staden och har Àven varit det historiskt sett. De har fungerat som mötesplatser, rÄdplatser, marknadsplatser med mera, Àven viktiga symboliska och monumentala platser. Uppsala Àr en gammal stad och har mÄnga olika torg som ser olika ut pÄ centrala platser och dessa torg ville jag titta nÀrmare pÄ. I dag har de flesta av dessa torg ett inslag av trafik och jag ville undersöka hur lÀnge det varit sÄ eftersom det Àr ett dominerande inslag pÄ mÄnga av dem. Torgen ses oftast som mellanrum i staden nÀr man ser pÄ kartor och Àven om det Àr viktiga platser för mÀnniskorna finns det oftast inte sÄ mycket nedskrivet om dem.

The aim of this study was about how librarians in Sweden work with their web page to reach young people between the ages of fifteen and nineteen. Most of the youths in Sweden today use Internet every day for several reasons, and the library should have an obvious place there as well. It shouldbe obvious because almost all youths uses Internet every day and therefore the library needs to be seen there as well to reach out to them. Earlier research has shown that librarians and youths think differently in this question. Youths think that the library web page is more important for the librarythan the librarians do.How do the librarians work with marketing for youths on the web page? Do their policy documents help them in their work?To study this area we have interviewed librarians from six quite large public libraries from different parts of thecountry.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka möjligheter har invandrarungdomar till att pÄverka och forma sitt eget liv. De tvÄ olika kulturella bakgrunder vilka dessa ungdomar har i sitt bagage kan nÀmligen mÄnga gÄnger leda till att det stÀlls oftast olika och motstridiga krav och förvÀntningar pÄ dessa ungdomar. Krav och förvÀntningar till vilka invandrarungdomar försöker förtvivlad att anpassa sig för att fÄ omgivningens bekrÀftelse och acceptans, Àven om detta skulle innebÀra att avsÀga sig rÀtten till sjÀlvbestÀmmande och sjÀlvstÀndighet. Undersökningen som redovisas i denna uppsats tyder pÄ att bristen pÄ acceptans begrÀnsar invandrarungdomars frivalsmöjligheter. Eftersom deras sÀtt att vara har sitt ursprung i tvÄ olika kulturella bakgrunder dÀr den ena vÀgrar att acceptera den andra fullt ut och det omvÀnda, kan inte invandrarungdomar vara sig sjÀlva i varje sammanhang utan deras tanke- och agerande sÀtt Àr beroende av det med vem de interagerar..

Studien har haft som syfte att genom exempel belysa hur skola respektive socialtjÀnst arbetar med ungdomar med avvikande beteende. För att dÀrigenom undersöka om- och hur samverkan myndigheterna emellan kan förbÀttra möjligheterna för psykosocial behandling av dessa ungdomar. Studien har en hermeneutisk ansats och har utgÄtt ifrÄn den kvalitativa forskningstraditionen. Insamlandet av empirin har skett igenom intervjuer i en mindre- respektive en medelstor kommun. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tvÄ representanter ifrÄn varje myndighet, dessa intervjuer har sedan tolkats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Föreliggande studie syftade till att undersöka hur, ungdomar diagnostiserade med Asperger syndrom, ser pÄ sina liv i relation till diagnosen, och möjliga konsekvenser av diagnostiseringen. I detta syfte genomfördes öppna djupintervjuer med sex individer boende i SkÄne, samtliga i Äldern 16 - 34 Är.Diagnosens pÄverkan varierade frÄn individ till individ. TvÄ intervjupersoner hade mer eller mindre identifierat sig med diagnosen och upplevde att diagnosen förbÀttrat deras livssituation. TvÄ intervjupersoner ifrÄgasatte sin diagnos, och uppgav att diagnosen inte förbÀttrat deras liv och, för en av de bÄda, dessutom försÀmrat livet, i form av kraftigare missbruk och ökat sjÀlvskadebeteende. De tvÄ övriga intervjupersonerna undvek att tala om diagnosens inverkan pÄ deras liv, och höll sig frÀmst neutrala till diagnosen under intervjun..

Bakgrund: Helkroppsvibration Àr en relativt ny trÀningsform, dÀr mekaniska vibrationer överförs till kroppen via en vibrerande platta. Effekten har undersökts frÀmst pÄ idrottare och vuxna med skiftande diagnoser. Det finns lite forskning om effekten pÄ barn/ungdomar med cerebral pares (CP).Syfte: Att prova helkroppsvibration som trÀningsmetod för barn och ungdomar med cerebral pares. Vetenskapliga frÄgestÀllningar. Har helkroppsvibration nÄgon effekt pÄ muskelstyrka, spasticitet, ledrörlighet och grovmotorisk förmÄga hos barn och ungdomar med cerebral pares? Vidare ville vi undersöka om effekten varierade mellan olika grupper av barn/ungdomar och om trÀningstiden pÄverkade resultatet.

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera hur man i Örebro arbetar med den fysiska tillgĂ€ngligheten i staden, och vilka erfarenheter detta arbete har gett. Jag utgĂ„r frĂ„n tre frĂ„gor. Hur arbetar man politiskt nĂ€r det gĂ€ller tillgĂ€nglighet i Örebro? Hur planerar man praktiskt inom Örebro kommun med frĂ„gor kring tillgĂ€nglighet i staden? Hur ser rullstolsburna pĂ„ tillgĂ€ngligheten i Örebro? För att besvara frĂ„gorna studerar jag litteratur och gĂ€llande lagar som behandlar Ă€mnet tillgĂ€nglighet pĂ„ olika sĂ€tt. Jag genomför Ă€ven tre intervjuer som jag spelar in med en politiker, en tjĂ€nsteman samt en person som Ă€r rullstolsburen.