Föreliggande examensarbete består av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen är en jämförande studie mellan två essäer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motståndets arkitektur?. Dessa ställs mot varandra då de står för två diametralt olika synsätt på Stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som är mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte främst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhällsutveckling. Den praktiska delen innehåller två projekt för delar av centrala Tullinge.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka stadsplaneringvid tre tidsepoker. Genom att jämföra mellanrummen i stadenoch sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar deflesta människorna vill vi komma fram till hur en idealstad skullekunna se ut.De tidsepoker vi valt är Kvartersstaden, Funktionalismens stadoch Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens städermåste man titta tillbaka och ta till vara på det som fungerat ochlära sig av sina misstag. Från den korrekta kvartersstaden via detstorskaliga funktionalistiska samhället till dagens förtätningarfinns det tydliga likheter såväl som olikheter. Grönskan har storbetydelse för en stad och dess invånare.

Examensarbetet består av två fristående delar.Textdelen ?Att bygga staden i fyra dimensioner: några personliga reflektioner om arkitektens roll som stadsbyggare? tar upp samhällsbyggande och Stadsbyggande mot bakgrund av begreppet samhälle i dess sociala respektive fysiska innebörd, arkitektuppgiften i det offentliga rummet respektive den fysiska miljön som system, samt några olika aspekter på tidsdimensionen i Stadsbyggandet: tidskrävande, långvarigt resultat, kontinuerlig process, föränderliga premisser, påverkan på vardagstiden och stadsrummens skiftande med tiden.?Heliodal i Rönninge: fakta och inspiration för dig som vill bygga villa? är en beskrivning av villaområdet Heliodal, dess karaktärsdrag och historia och förslag på hur de kan tillvaratas. Den är utformad som ett förslag till broschyr, riktad till privatpersoner som överväger att köpa tomt och bygga villa i området och baseras på en verklig detaljplan för ett omvandlingsområde i Salems kommun. Erfarenhetesmässigt kommer tillkommande bebyggelse sannolikt att mestadels bestå av kataloghus. I broschyren beskrivs områdets läge och historia, landskapets och den befintliga bebyggelsemiljöns karaktärsdrag, grunddragen i detaljplanen och konkreta förslag på hur den enskilda byggherren kan tänka vid val av hus och tomt för att få bebyggelsen och tomtens utformning att smälta in i området.

Den kinesiska draken växer så det knakar och i släptåg kommer bland annat satsningar på ekologiska städer för att försöka bryta den onda spiral av negativ miljöpåverkan som landets utveckling för med sig. I den här uppsatsen försöker jag kasta ljus på ekologiska städer som planeras av svenska experter i Kina, med avsikt att reda ut hur väl ekologisk hållbarhet integreras i planen. Jag försöker också reda ut problematik som uppstår när svenska planeringsideal kolliderar med det kinesiska synsättet på boende och städer. Initialt beskrivs klimat- och miljörelaterade faktorer som varit språngbräda till ekostäders popularitet idag. Sedan ges en definition av begreppets innebörd och de bakomliggande tankarna kopplade till hur föreställningen om ekologiska städer har utvecklats i ett historiskt perspektiv.Huvuddelen av arbetet utgörs av en fallstudie där fokus ligger på hur det svenska konsultföretaget Sweco vill minska det ekologiska fotavtrycket i sin konceptuella plan för den Internationella Ekostaden Caofeidian.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på Lövholmen i Stockholm. Vad är det som gör vissa stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på Lövholmen i Stockholm. Vad är det som gör vissa stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Hållbar stadsutveckling är ett begrepp som diskuteras flitigt i samhället idag, såväl på nationell som på lokal nivå. Visionen om den hållbara staden har uppkommit som en effekt av accelererande miljöproblem och växande klyftor i samhället. På det övergripande nationella planet skildras samhällsproblemen och det framställs mål om vad man vill förändra. På lokala plan i kommuner görs mer konkreta förslag på lösningar till problemen i de aktuella stadsdelarna. Dock finns idag ingen nationell strategi på hållbar stadsutveckling, utan de övergripande målen är förslag på vad olika forskare och sakkunniga anser vara de rätta angreppssätten på problemen i samhället. Syftet med denna uppsats är att göra en jämförelse mellan vad som står i de nationella dokumenten med vad som görs i ett konkret projekt i Malmö, där en vision om att bli bäst i världen på hållbar stadsutveckling finns formulerad.

Syftet med detta arbete är att undersöka problematiken i strukturerna mellan boStadsbyggandets aktörer och deras förhållande till individen. Syftet är även att undersöka förutsättningar för boStadsbyggande där individen själv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. Utgångspunkten i arbetet är att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi ställer oss frågan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagsläget och vad det kan bero på. Utifrån ett teoretiskt angreppssätt som utgår ifrån strukturers påverkan och aktörers handlingar i samhället undersöker vi strukturerna fysisk planering och boStadsbyggande.

This is an essay concerning the density of the city. An increasing amount of today?s cities have a shortage of space available for the erection of new buildings and settlements, especially in areas close to the city-centre. New buildings and settlements are therefore often found in the outskirts of the city, resulting in long distances between work and living for many people. These long distances are a waste of limited resources and are inconsistent with the vision of the sustainable city.The challenge for the future is to insert new buildings and settlements in the existing city-structure and in this way reduce the distances between different city-functions.The density of the city can be increased in two different ways; by inserting new buildings between existing ones or by extension existing buildings, for example by an additional floor.

Begreppet biologisk mångfald har länge förknippats med bevarandefrågor som identifiering av skyddsvärda arter och upprättande av reservat. På senare tid har det dock allt oftare hörts tillsammans med begrepp som ekosystemtjänster, och då inte sällan i urbana sammanhang. Som blivande landskapsarkitekt känns det relevant att bredda förståelsen för hur man kan arbeta med ekologiska aspekter och därigenom biodiversitet i en tid som präglas av ett tätt och kompakt Stadsbyggande. Detta kandidatarbete fokuserar därför på det utrymme den biologiska mångfalden kan tänkas ha inom urban planering, samt framförallt hur man mer konkret kan skapa stadsmiljöer som också hyser en rik biodiversitet. Två stadsutvecklingsprojekt där man arbetat med biologisk mångfald är Bo01 i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. För att hantera frågan i ett planeringsskede har man i båda dessa fall använt en så kallad grönytefaktor, vilken syftar till att öka de ekologiska förutsättningarna genom ett poängsystem för gröna och blå kvaliteter. I Arbetets teoretiska del beskrivs den biologiska mångfaldens värden, i allmänhet och i en urban kontext, samt begreppets komplexitet och den problematik som kan uppstå kring otydliga definitioner. Därtill redogörs för planeringsverktyget grönytefaktor. En genomgång av Bo01-projektets arbete med ekologi och biodiversitet visar på höga ambitioner men varierat resultat.

Hållbar stadsutveckling diskuteras och utövas flitigt inom stadsbyggnads-branschen och utbildningsväsendet. Dock anses det vara svårt att beskriva hur kommunal plan-, mark- och exploateringsverksamhet kan främja den sociala delen av hållbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen är att ta fram konkreta förslag till hur kommuner, genom stadsbyggnadsåtgärder och urban design, kan skapa en socialt hållbar stad. Det undersökts genom en litteraturstudie där teorier kring social hållbarhet beskrivs samt genom en fallstudie på Nacka kommun. Fokus ligger dels på att hitta indikatorer och verktyg som kan användas av kommuner generellt, och dels att ge utvecklingsförslag kring Nacka kommuns verksamhet för att förbättra deras arbete med social hållbarhet.Sex konkreta verktyg för att understödja arbetet med social hållbarhet sammanställs och diskuteras i uppsatsen.

Syftet med detta arbete är att undersöka problematiken i strukturerna mellan boStadsbyggandets aktörer och deras förhållande till individen. Syftet är även att undersöka förutsättningar för boStadsbyggande där individen själv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. Utgångspunkten i arbetet är att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi ställer oss frågan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagsläget och vad det kan bero på. Utifrån ett teoretiskt angreppssätt som utgår ifrån strukturers påverkan och aktörers handlingar i samhället undersöker vi strukturerna fysisk planering och boStadsbyggande. Här presenteras även olika ämnen som behandlar individen och dess förhållande till boendet och påverkan inom Stadsbyggande. I arbetets empiriska del undersöks byggemenskaper, vilket innebär att individer tillsammans går ihop och i egen regi planerar, bygger och förvaltar en bostad.

Norra Djurgårdsstaden är för närvarande ett av Europas största stadsutvecklingsområden och kommer ge rum för cirka 10 000 nya bostäder och cirka 30 000 nya arbetsplatser. Stadsdelen präglas av en stark miljöprofilering och ska verka som en förebild för ett hållbart Stadsbyggande.I början av 2013 kommer ett logistikcenter upprättas i Hjorthagen för att hantera transporter in till området under byggprocessen. Syftet med logistikcentret är att minska trängsel och trafikstockningar genom en lotsfunktion samt reducera transporter i och med samlastning. Detta examensarbete har ämnat kartlägga transportflödena med och utan en samordnad bygglogistiklösning samt beräkna hur energianvändningen och utsläppsmängderna skulle kunna förändras.Kartläggning av transporterna har skett genom dokumentation av de följesedlar som byggherrarna får som kvitton på inkomna leveranser. Följesedlarna har dokumenterats från JM:s byggande i Norra Djurgårdsstadens första etapp, Norra 1.

Norra Djurgårdsstaden är för närvarande ett av Europas största stadsutvecklingsområden och kommer ge rum för cirka 10 000 nya bostäder och cirka 30 000 nya arbetsplatser. Stadsdelen präglas av en stark miljöprofilering och ska verka som en förebild för ett hållbart Stadsbyggande.I början av 2013 kommer ett logistikcenter upprättas i Hjorthagen för att hantera transporter in till området under byggprocessen. Syftet med logistikcentret är att minska trängsel och trafikstockningar genom en lotsfunktion samt reducera transporter i och med samlastning. Detta examensarbete har ämnat kartlägga transportflödena med och utan en samordnad bygglogistiklösning samt beräkna hur energianvändningen och utsläppsmängderna skulle kunna förändras.Kartläggning av transporterna har skett genom dokumentation av de följesedlar som byggherrarna får som kvitton på inkomna leveranser. Följesedlarna har dokumenterats från JM:s byggande i Norra Djurgårdsstadens första etapp, Norra 1.

Syftet med detta arbete är att finna svar på hur vi, inför framtidens Stadsbyggande, kan åstadkomma optimalt hållbara, trivsamma och välfungerande miljöer och bostadsområden för alla oberoende av kön, ålder, bakgrund och samhällsklass. Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv frågeställningar varav den om "Blandstaden" blev den viktigaste, då blandstaden sägs vara vår tids nya stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6). För närmare undersökning av begreppet valdes två olika stadsdelar i Stockholm som båda är planerade med blandstaden som ideal. En stadsdel är driven av kommersiella överväganden och en styrs av kommunen. Två yrkespersoner med stor kunskap om respektive plats intervjuades. Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av materialet besvarades tolv frågeställningar. De huvudsakliga slutsatserna av arbetet är att blandstaden blivit det nya stadsbyggnadsidealet som en reaktion mot de zonerade städer som det tidigare planeringsidealet har gett upphov till och som vi idag ser stora nackdelar med. Skillnaden mellan förändringsprojekt drivna av kommunen och kommersiella överväganden var inte så stora som jag förväntat mig, då även kommunen i praktiken är driven av vinstintressen och verkar uppmuntra gentrifieringsprocessen. Strävan efter socialt blandade städer bottnar i en strävan efter en mångfasetterad, attraktiv och stimulerande miljö (Bellander 2005, s.25). På lång sikt är arbetet för en socialt blandad stad en metod att förebygga motsättningar mellan olika grupper i samhället. Fördelarna med en social blandning är dock mer komplexa än vad man kan tro, då konsekvenserna av att göra nedgångna områden mer attraktiva kanske inte nödvändigtvis gynnar de boende utan i värsta fall tvingar dem att flytta ifrån sina hem. Planeringsverktyget blandstaden verkar fungerar bra i den bemärkelsen att man kan främja funktionsblandning som i sig är en viktig faktor för en stimulerande och trygg stadsmiljö. Det är dock inte lika säkert att blandstaden är det mest effektiva verktyget för att åstadkomma en social blandning. Därför är mitt förslag på fortsatt kunskapsutveckling inom området att undersöka resultat av alternativa planeringsverktyg för att främja social mångfald som ?Social Housing?..