Projektet undersöker det lokala landskapet som potentiell värdeskapare i en tid av ekonomisk nedgång. Projektet utgår ifrån staden Venedigs planer på stadsförnyelse på den tidigare båtvarvstomten på ön St Elena. Metoden har varit att studera det befintliga och utifrån det försöka finna nya rumsliga lösningar på dagens och framtidens krav. Förslaget innefattar gestaltning av en planerad park och de två närmast angränsande kvarteren. Det består av en inplanterad biotop i form av en salt våtmark som är en viktig livsmiljö för djur och växter ute i lagunen.Det byggda tillägget är en träkonstruktion som fungerar som en länk mellan de tätare planerade kvarteren och det nya grönområdet.

Det har stormat lite kring Helsingborgs stads sätt att tillämpa marknadshyror på den kommunalaverksamheten. Ett område som berör många och väcker starka känslor. Varpå vi valda att studera Helsingborgs sätt att hantera marknadshyror. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att samla in fakta om Helsingborg och deras sätt att hantera internhyror. Utifrån teorierna kring organisationsstruktur, interpriser och transaktionskostnader har det empiriska materialet sedan undersökts för att kunna ge råd och rekommendationer till en kommun om hur internprissättning av hyror kan hanteras på skolor.

Målet med undersökningen är att utreda hur sju definierade stadskvaliteter ser ut i två bostadsområden i Uppsala och att undersöka om dessa kvaliteter på ett enkelt sätt kan mätas. Vidare diskuteras dess inverkan och framtida betydelse för de två områdena, och en generell diskussion om hur de sju stadskvaliteterna kan behandlas i stadsbyggnadssammanhang förs. I en rapport gjord i Stockholm visar resultaten att sju stadskvaliteter tydligare korrelerar med betalningsviljan för bostadsrätter än andra stadskvaliteter. Baserat på dessa sju attraktiva stadskvaliteter för boende undersöktes kvaliteternas förekomst genom platsbesök och analys av stadsdelarna Gottsunda och Kungsängen. Resultaten visar att Kungsängens centrala läge i Uppsala gör att tillgången till de sju stadskvaliteterna är högre än i Gottsunda.

Världen och samhället är föränderligt och befinner sig under en ständig utveckling. Organisationer förändras och anpassar sig till den miljö som den är verksam i. Syftet med denna studie handlar om hur cheferna i Borås Stads stadsdelsförvaltningar upplevt implementeringen av en organisationsförändring. Mer specifikt handlar själva organisationsförändringen om en stadsdelsreform där man beslutat att omvandla 10 kommundelsförvaltningar till tre stadsdelsförvaltningar.Metoden som använts är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats i samband med en kvalitativ intervjuundersökning vilken genomförts med fyra chefer på Borås Stad nuvarande tre stadsdelsförvaltningar, vilka samtliga varit med om implementeringen av organisationsförändringen. Ett hermeneutiskt perspektiv har varit utgångspunkten för att tolka intervjuerna.Studiens resultat visar trots allt en positiv uppfattning om organisationsförändringen som helhet, men cheferna har även en del negativa erfarenheter av själva implementeringen av organisationsförändringen.

Uppsatsen har till syfte att kartlägga problematiken med inflytandegrad och olika förutsättningar för politiskt deltagande för Malmö stads invånare genom Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Det är två demokratiska innovationer som implementerats i Malmö stad för att utöka invånarnas politiska delaktighet och stärka legitimiteten i politisk beslutsfattning. Studien har en demokratiteoretisk utgångspunkt som ligger till grund för att förstå de relevanta aspekterna av undersökningsobjektet. Dokumentforskning och intervjuer används för informationsinsamling om Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Resultatet analyseras genom det demokratiteoretiska ramverket.

Arbetet har syftat till att studera Järvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i området genomförts gällande främst den fysiska planeringen. Med avseende på den fysiska planeringen avses här hur Svenska Bostäders och Stockholms Stads planer på ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostäder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester på grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare så har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utläsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen ändrats och med vilka verktyg man nåt ut med till medborgarna. Slutsatsen pekar på att det projektet initialt sett haft en bristande förankring hos de boende men att detta uppmärksammats bl.a.

Uppsatsen undersöker grönytefaktorn som ett verktyg för att kontrollera andelen grönyta i förtätningsprojekt. Detta för att se om grönytefaktorn kan vara ett planeringsverktyg för att nå en grön men tät stad. Arbetet utgår från de fyra aspekterna att en hög grönytefaktor ger en bättre infiltration av dagvatten i marken, ett bättre mikroklimat, en högre biologisk mångfald samt en mer rekreativ miljö för de boende. Om så är fallet undersöks genom fallstudier. De omfattar förtätningsplaner i Malmö där grönytefaktor och exploateringstal är beräknade för situationen före och efter förtätningen har ägt rum.

This study, a narrative analysis of it, deals with the term, home, its importance and the use of it by Child welfare investigators in the city of Malmö between the years 1930-1936. Commonly used and acknowledged, home stood for security and order while the term, street, had just the opposite meaning. Living in the countryside symbolized health and sensibility, while city life was considered to be cramped, dirty and immoral. The responsibility of achieving the liberals and conservatives ideal of a sunny, clean and orderly home was given to the woman of the house, as was the task of keeping the home morally correct, and providing the necessary atmosphere for proper upbringing of the children. Consequently, the basis of theory, using Karl Marx and Friedrich Engels in regards to the conflicts between the upper and lower classes, and even theories of Jane Lewis of woman´s connection to home and family, have been the grounds for the study.

I studiens inledande skede fann vi tecken för att beslutsfattarna för projektet har försökt attsäkerställa ett medborgarinflytande i processen. Detta gjordes via urvalskriterierna i ansökan om att medverka i de parallella stadsanalyserna. Ett urval som skulle representera ett tvärsnitt av Göteborgs befolkning för att öka representa-tiviteten och inkluderingen iplanerings-arbetet.Genomgående har beslutsfattarna enligt vår tolkning av material i tidsskriften Vårt Göteborgskött projektet med en övergripande transparens och entusiasm som verkar ha smittat av sig på Göteborgs Stads intressenter. Tecken på ytterligare demokratiska vinster finner vi i de arenor som under projektets gång har funnits. Arenor där intressenter som exkluderats från de parallella stadsanalyserna via urvalsprocessen ändå fritt har fått uttrycka sina åsikter kring utformningen av Södra Älvstranden.

Rapporten underso?ker en metod fo?r att gestalta en historisk ljudvandring genom Sko?vde stads ljudlandskap under 1700-talets andra ha?lft. Till underso?kningen sammansta?lldes en metodik da?r fundamenten var tankesa?tt och begrepp influerade fra?n tre tidigare forskningsdiscipliner. Baserat pa? metodiken framsta?lldes en prototyp av en ljudvandring genom Sko?vde stad, som synskadade och normalt seende informanter fick ta del av.

The purpose of this thesis is to examine how municipal archivists/records managers seek and use information in their daily worklife. Two mayor questions were addressed:1. What information resources and information channels do the respondents use in their daily worklife and which functions do these fulfil?2. How do the respondents experience their information seeking in relation to the work role and the tasks in the municipal organisation?A qualitative method with interviews was used.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare lär inom hållbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig när en fortbildningskurs inom hållbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehåller en fortbildningskurs inom hållbar utveckling för lärare. Detta är en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkät. Den undersökta gruppen bestod av 31 lärare, med stor spridning avseende ålder på elever och ämnen de undervisade i.

This thesis is a critical discourse analysis of the vision of Malmös contemporary urban development. By analysing official documents produced by Malmö municipality our aim is to make discursive and sociolcultural practices in the constitution and construction of the city visible and problematicize them. To do so we use critical discourse analysis and theories on Urban Studies. Malmö is a city historically labeld as a ?labour- city?, with heavy industry as its main labourmarket.

BakgrundBakgrunden till idén till denna studie uppkom då vi under våra praktikperioder märkt av vissa negativa attityder kring arbetet med digitala verktyg samt PIM. Vi ville undersöka över användandet och de attityder som finns i förskolans verksamheter kring digitala verktyg ur ett kommunperspektiv.SyfteSyftet med studien är att belysa förskolors tillgång till digitala verktyg och om kompetensutvecklingen inom IKT inverkar på attityderna kring det digitala lärande i förskolan.MetodEn kvantitativ studie med enkät som redskap besvarad av pedagoger verksamma i Borås stads förskoleverksamhet.ResultatResultatet av studien visade att pedagogerna har en positiv attityd kring arbetet med digitala verktyg. Pedagogerna ansåg att PIM-utbildningen varit en bra kompetensutveckling, dock visade det sig att de bara till en viss del använde sig utav den nyförvärvade kunskapen. Pedagogerna lyfte att det i många fall beror på ålderdomliga datorer och brist på internetuppkoppling till iPad/lärplatta. Utifrån resultat kan vi utläsa att användningen av IKT i verksamheten till viss del är en generationsfråga..

Since a decade back in time, Sweden is officially recognised as a multicultural society. Different cultures exist side by side and the city of Malmo is one of the clearest examples of this setting. In multicultural societies, the dichotomy of ?us? versus ?them? is common, which leads to segregation and asymmetrical relations of power. The concept of intercultural education is in theory known to be able to create a position of ?us? where every culture is equally recognized and reinterpreted and thus become an alternative to the dichotomy.