Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lämpliga lokalisering i staden i förhållande till dess funktioner och effekter..

Världen över pågår urbaniseringen. Fler och fler människor flyttar in till städerna och det blir allt vanligare att stadsbor får sin enda kontakt med naturen genom stadens grönområden. En undersökning gjord i Malmö visar att djurlivet är det som de tillfrågade tycker är allra viktigast i ett grönområde. Förutom insekter så är fåglar den djurgrupp som snabbast kunnat anpassa sig till stadens olika förutsättningar, mycket beroende på en av fåglarnas utmärkande egenskaper: flygförmågan. Eftersom att fåglarna utgör en så stor del av den totala faunan som man finner i staden så spelar de en stor roll i att skapa naturlika miljöer, där besökarna kan få känslan av ?vild? natur på väg hem från jobbet eller skolan. Artantalet och arttätheten i våra städer är dock lägre än i naturen.

Blandstad är ett begrepp som används frekvent inom ramen för stadsplanering idag. Det är en vision som kommer med löften om hur ett förlorat stadsliv ska återkomma. Men ett av de stora hindren för ett verkligt genomförande är de skyddsavstånd till störande verksamheter som tagits fram i tidigare planeringsmetoder. Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall var, dessa störande verksamheter har en plats i staden eller om de ska förpassas till stadens periferi. Arbetet inleds med en litteraturstudie som presenterar hur planeringen av arbetsplatser ändrats från tidigt 1800-tal fram till idag.

De ökande problemen med klimatförändringar gör att det sätts allt större press på transportsektorn att minska sina utsläpp. Kollektivtrafiken väntas ha en betydande roll vad gäller denna sektors minskade miljöpåverkan och samhällets strävan mot en hållbar utveckling, samtidigt som den ska öka utsatta gruppers tillgänglighet till samhällets service och tillgodose dessa gruppers försörjningsbehov.Göteborg anses av flera vara en segregerad stad och ett av målen i stadens strategier för en hållbar utveckling är att vända denna segregation till integration. Mot bakgrund av detta är syftet med denna uppsats att undersöka skillnader i tillgänglighet och turtäthet till kollektivtrafik mellan Göteborgs tidigare 21 Stadsdelsnämnder (SDN). Frågeställningarna vi utgår ifrån är således att ta reda på för hur stor andel av invånarna kollektivtrafiken är tillgänglig för i dessa 21 SDN, samt att vi vill veta hur turtätheten skiljer sig för invånare inom och mellan samma 21 SDN. Vi har även valt ut tre SDN för närmre analys, dessa är Centrum, Askim och Gunnared.De teorier och den tidigare forskning inom ämnet som nämns i denna uppsats visar på att den transportbaserade segregationen har en relativt liten, men ändå viktig, påverkan på en stads segregation, och en stor påverkan på miljön.

SammanfattninSammanfattning I många städer lägger industrier ner eller flyttar ut från stan. Detta medför att gamla hamnområden blir lediga och kan omvandlas. De blir istället nya attraktiva bostadsområden och populära platser för stadens invånare att röra sig i. Ån Nissan som flyter genom Halmstad delar staden i en västlig och östlig del. Den upplevs idag mer som en barriär än som en tillgång för staden. Kommunen har påbörjat arbetet med att ?vända? staden mot Nissan, men det finns mycket kvar att göra. I arbetet delar jag in Nissan i tre steg där jag först tittar mer övergripande på området runt Nissan från Frennarp i norr till hamnen i söder.

Warszawa är en stad som ständigt förändrats av historiska händelser, den viktigaste har kanske varit andra världskriget. I slutet av kriget var cirka 90% av staden jämnad med marken. Återuppbyggnaden under efterkrigstiden var under sovjetisk influens och det ledde till en på många sätt ofördelaktig fysisk struktur och därmed transportstruktur. Sedan järnridåns fall år 1989 utvecklas Polen och Warszawa på marknadsekonomiska premisser, vilket har lett till andra typer av problem såsom en starkt rotad ?bilist-kultur?.

Den 11 augusti 1806 i Skänninge, på Olofsmässomarknadens första dag, öppnade den preussiske medborgaren Jean Baptiste Gautier dörrarna till stadens rådhus för att visa upp en elefant mot betalning. Vid middagstid utbröt slagsmål mellan den marknadsbesökande allmogen och representanter för stadens styrande, inne i rådhuset och på torget utanför. Under tumultet barrikaderade sig Skänninges borgmästare och andra ståndspersoner i rådhuset och marknadsbesökarna på torget utanför kastade sten mot fönstren. De instängda personerna tilläts inte lämna byggnaden förrän komminister Sundelius från Heda gripit in och dämpat de spända stämningarna på torget något. När de instängda släppts ut höll allmogen huset i besittning under återstoden av staden och beskådade elefanten utan betalning.Under dagen spreds uppgifter om att upploppsmakarna trakasserat ståndspersoner och hotat att bränna ned staden om det bleve rättsliga påföljder för våldsamheterna.

Djurgårdens IF vill bygga en ny fotbollsarena i Stockholm och vill att arenan ska vara belägen i stadens centrala delar. En problemsituation uppstår då det råder stor konkurrens om marken i Stockholm samtidigt som en arena kräver mycket plats. Kandidatarbetet försöker komma fram till vilka platser som skulle kunna fungera som alternativ för ett arenabygge.

Denna uppsats behandlar hur städer styrs och marknadsförs idag och vilka konsekvenser detta får för stadens invånare. Ambitionen är att synliggöra maktdiskurser bakom stadsplanering, i ett globalt och lokalt sammanhang. En ökad förståelse för stadsutvecklingsprocesser kan bidra till en demokratisering av desamma. Offentliga platser regleras och styrs av politiker och stadsplanerare och kan således sägas representera en styrande maktdiskurs. Sedan det sena nittonhundrasjuttiotalet har en nedåtgående trend inom industrisektorn och efterföljande ekonomiska förändringar i västvärlden skett.

Stadsmarknadsföring är ett begrepp som har blivit allt vanligare de senaste åren. Det skrivs mycket litteratur om ämnet och de flesta städer har idag utvecklat ett varumärke i syfte att försöka hävda sig i konkurrensen om turister, invånare och företag. I den här uppsatsen utvärderas Stockholms marknadsföring. Uppsatsen tar avstamp i litteraturstudier som har gjorts som beskriver hur marknadsföringen av en stad bör gå till generellt, för att senare kunna analysera hur Stockholm har valt att marknadsföra sig. Det råder en del missuppfattningar kring vissa av de begrepp som handlar om stadsmarknadsföring som jag kortfattat försöker reda ut.

Den här uppsatsen skrivs mot bakgrund av dels att det pågår en stark urbanisering världen över, dels att bilismen har blivit en fråga om hållbara resurser. I syfte att ge ökad förståelse för varför dagens städer ser ut som de gör beskrivs bilismens genombrott i Sverige, och de förändringar som detta har inneburit för stadens gaturum och för fotgängarens upplevelse av gaturummet.Med hjälp av relevant litteratur skildras hur bilen, mer eller mindre ohämmat, på ett relativt hänsynslöst sätt tar plats i staden. När ett hierarkiskt trafikledssystem blir norm breddas körbanorna, byggnader rivs och gaturummen löses upp. Fotgängare och cyklister tvingas bort från gatorna till separerade gång- och cykelvägar. Resultatet blir sålunda ökad framkomlighet för bilismen på bekostnad av andra trafikanter.Genom en fallstudie av Nobelvägen i Malmö undersöks i ord och bild vilka konsekvenser bilismens genombrott har fått för upplevelsen av gaturummet sett ur fotgängarens perspektiv.

I denna studie undersöks följderna av en revisionsrapport kring det kommunala uppföljningsansvaret i Stockholms stad. I rapporten, som är från 2009, ger stadens revisorer rekommendationer för hur arbetet med att följa upp ungdomar 16-19 år kan effektiviseras. Revisorerna anser bland annat att kommunstyrelsen bör utarbeta ett förslag till kommunfullmäktige om hur innebörden av det kommunala uppföljningsansvaret kan förtydligas. Revisorerna påpekar vidare att det finns behov av att utveckla samverkansformer mellan olika aktörer för att ungdomarna ska kunna erbjudas mer än enbart utbildning. Detta är vad ungdomarna i dagsläget erbjuds, genom Gymnasieslussen, men ingen söker aktivt upp de individer som tackar nej till utbildning eller inte nås.Studiens resultat visar att kommunstyrelsen inte följt revisorernas rekommendation om att ge fullmäktige underlag för ett förtydligande.

Denna uppsats undersöker modernitetens framväxt i staden i Karin Boyes debutroman Astarte utifrån Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet och det stereotypa genuskontraktet. Studien undersöker de manliga och kvinnliga huvudkaraktärernas olika drömmar om staden och verklighet i staden men också modernitetens konsekvenser för de karaktärer som befinner sig utanför stadsrummet. Analysen visar att kapitalismens varufiering i stadsrummet konstituerar och vidmakthåller olika stereotypa föreställningar av vad en kvinna respektive man är. Detta sker genom de återkommande bilder som förmedlas i skyltfönstren, på biograferna, i danssalongerna och i veckotidningarna som visar olika stereotyper av vad en man respektive kvinna är och bör vara. I analysen av stadens bilder applicerar jag Walter Benjamins tankar kring den dialektiska bilden och utifrån detta drar jag slutsatsen att karaktärerna försätts i en dvala som alienerar dem från verkligheten och från sin egen andliga kärna.

Lövträd har traditionsenligt valts ut för att berika stadens grönska och barrträden har ännu inte fått samma förtroende i stadsmiljöns gator och torg. Vi var nyfikna på att undersöka om 70-talets överanvändning av barrträd och dess negativa klang dröjer sig kvar och påverkar dagens val av stadsträd. Eller kan det vara barrträdens bristande egenskaper att hantera stress som begränsar dess framfart i urbana sammanhang? Att utöka dendrofloran med en varierad sammansättning av barrträd ger ett flertal fördelar som grönska året runt och ett stabilare ekosystem. Undersökningen är avgränsad till sydvästra Skåne och behandlar arterna utifrån de geografiskt rådande förhållandena.

Den stadsförtätning som sker runtom i världen idag resulterar många gånger i att grönytor tas i anspråk till förmån för stadens byggnadsstruktur. Det här arbetet handlar om hur vi kan skapa en hållbar grönstruktur i städerna, som samverkar med den stadsförtätning och klimatförändring som sker och i linje med de hållbarhetsfaktorer som styr dagens stadsbyggnad. Det handlar också om hur vi kan gå tillväga för att skapa en grönstruktur som fyller flera funktioner samtidigt, till exempel genom att verka luftrenande och orienterande på samma gång. Arbetets syfte är även att uppmärksamma dagens användning av grönstruktur som ofta sker slentrianmässigt och att ge exempel på alternativa tankesätt. Examensarbetet är avgränsat till att behandla grönstruktur i stadens hårdgjorda miljöer med fokus på stadsträd, men det innefattar även till viss del komplement och alternativ till träd. För att beskriva hur grönstrukturen kan verka på ett hållbart sätt används analysmodellen PEBOSCA som är ett ramverk för hållbarhetsanalys, utvecklat utifrån FN:s Habitatagenda från 1996.