Sökresultat:
733 Uppsatser om Stadens stćndorter - Sida 36 av 49
FrÀmjande av biologisk mÄngfald i samspel med parkkaraktÀrer och sociala vÀrden : en studie av StadstrÀdgÄrden i Uppsala
I detta kandidatarbete undersöks förutsÀttningar och möjligheter till att gynna pollinatörer och andra djur i StadstrÀdgÄrden, Uppsala. Att vÀrna om de ekosystemtjÀnster som biologisk mÄngfald medför ökar vÄr livskvalitet och ger staden ett hÄllbart klimat. En ekologisk utgÄngspunkt kan Àven medföra upplevelsemÀssiga och pedagogiska vÀrden för parkens besökare samt en ökad förstÄelse för naturliga processer. Dock Àr StadstrÀdgÄrden Uppsalas finpark och ett vÀlbesökt utflyktsmÄl för stadens invÄnare. Eftersom parkens sÀregna karaktÀr i detta avseende Àr viktig att bevara ligger uppsatsens fokus pÄ att undersöka hur ett ökat frÀmjande av arters livsmiljöer kan ske utan att pÄverka parkens karaktÀrer och sociala vÀrden.
Ett fiskelÀge och bruksort söker sin nya identitet : stadsplanering i HöganÀs
HöganĂ€s kommun ligger i nordvĂ€stra SkĂ„ne. Centralorten har vuxit fram ur tvĂ„ byar, ett fiskelĂ€ge och en bruksort. Under 1900-talet har staden vĂ€xt samman. Men resultatet har blivit en delad och brokig stad.Med sitt attraktiva lĂ€ge vid Ăresund och som en del av Ăresundsregion lockar kommunen nya invĂ„nare. HöganĂ€s kommun har som mĂ„l att gĂ„ frĂ„n att vara 8 500 till att bli 10 000 invĂ„nare i centralorten.
Staden ur barnens ögon
?Staden ur barnens ögon?
Denna uppsats Àr ett resultat av en undersökning om
barns rörelsefrihet och deras lekvanor i sin nÀrmaste
omgivning. Studien bestÄr av tvÄ delar. I den första
delen intervjuade vi barn och tog sedan med dem pÄ en
promenad i sitt nÀromrÄde. PÄ sÄ sÀtt fick vi förstÄelse
för hur de uppfattar sin omgivning i innerstaden.
Entré Uppsala : gestaltning av en trafikplats
Ett första intryck Àr viktigt i alla sammanhang. Det Àr det första intrycket som pÄverkar ens kommande uppfattningar. Att ge mÀnniskor ett bra vÀlkomnande Àr viktigt, inte minst för en stad. Genom ett bra vÀlkomnande kan man skapa goda förutsÀttningar till att folk fÄr en god instÀllning för den plats man kommit till. I dagens samhÀlle Àr bilen ett av de vanligaste sÀtten att ta sig fram pÄ och det Àr ocksÄ med bilen som mÄnga anlÀnder till nya platser.
Vem bor pÄ andra sidan vÀgen? : en fallstudie om hantering av segregation i Kristianstad
Studien Àmnade undersöka huruvida staden Kristianstad Àr segregerat, om de inblandade aktörerna var medvetna om detta samt hur de valt att agera. Aktörerna som intervjuades var: Anders Siversson, chef pÄ Stadsbyggnadskontoret i Kristianstad; Saleh Fakhro, integrationssamordnare pÄ GamlegÄrden och Bertil Svenson, omrÄdeschef pÄ ABK. ABK Àr ett kommunalt Àgt bostadsbolag och har sÄledes ett ansvar inför kommunen och dess invÄnare pÄ ett sÀtt som de privat Àgda bostadsbolagen inte har. Stadsbyggnadskontoret jobbar för kommunen i syfte att planera stadens framtida utveckling inom bÄde boende och nÀringsliv.Tidigare forskning i Àmnet segregation tyder pÄ att boendesegregation har potentiellt starka negativa effekter pÄ samhÀllet i form av ett bristande deltagande och utanförskap. Begreppet segregation kan summeras som en uppdelning mellan mÀnniskor, dÀr den ena gruppen har en minskad förmÄga att delta i samhÀllet jÀmfört med den andra.
AnvÀnd konsten! : den offentliga konsten som en betydelsefull och angelÀgen del i bildundervisningen
Jag har i min undersökning uppmÀrksammat den dolda konsten som alltid finns tillgÀnglig i vÄrt allmÀnna stadsrum. UtifrÄn tre platsbestÀmda offentliga konstverk behandlar denna uppsats frÄgestÀllningen, Hur anvÀnds stadens offentliga konst av barn och unga i tre bostadsomrÄden? Syftet med uppsatsen Àr att genom fÀltstudier undersöka hur konstverk i bostadsomrÄden anvÀnds av de barn och unga som bor dÀr. De konstverk uppsatsen stÀller i centrum har skilda egenskaper, tillkomst syften och estetiska utseenden. De Àr alla belÀgna i Stockholms ytteromrÄden.
Stad till salu? En studie om rÀttvisa i entreprenörstaden
Kandidatarbetets överordnade teman Àr entreprenörskap, stadsförnyelse och rÀttvisa. Syftet Àr att, med utgÄngspunkt i vad forskare hÀvdar vara ett skifte frÄn traditionell vÀlfÀrdspolitik till entreprenörsmÀssig stadspolitik, belysa rÀttviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrÄn ett antal principer för hur en rÀttvis stad kan uppnÄs. Vidare Àr syftet att tillÀmpa dessa principer i en analys av rÀttviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger pÄ antaganden om att den nya stadspolitiken banat vÀg för en ökad social polarisering i samhÀllet, dÄ de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rÀttigheter. Undersökningens forskningsdesign Àr en fallstudie och fallet som har undersökts Àr stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg.
Belysning för ökad trygghetsupplevelse : tre exempel pÄ hur Uppsala kommun har arbetat
Belysningen spelar en stor roll för att skapa trygghetskÀnsla i stÀders mörker-landskap. En del mÀnniskor Àr oroliga över att drabbas av brott och undviker dÀrför mörka utomhusmiljöer eller till och med avstÄr helt frÄn att gÄ ut nÀr det Àr mörkt. Detta Àr ett problem dÄ det begrÀnsar hur mÀnniskor egentligen skulle vilja anvÀnda det offentliga rummet, vilket betyder inskrÀnkning i deras livskvalitet. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur Uppsala kommun har arbetat med belysning i Uppsala för att öka trygghetskÀnslan under dygnets mörka timmar.
En litteraturstudie genomfördes för att ta reda pÄ hur belysning för ökad trygghetsupplevelse ser ut idag och vilka visioner Uppsala kommun har. Uppsala har kommit lÄngt i belysningsfrÄgan och Àr en av landets bÀst belysta stÀder.
Staden, planen och marknaden - en studie av offentliga och privata aktörers agerande i stadsplaneringen
I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret
behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i
den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrÄn iakttagelser frÄn
samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De
huvudsakliga frÄgestÀllningarna handlar om 1, den offentliga planeringens
anvÀndning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i
planprocessen, samt 3, om förhandlingar pÄverkar utfallet i planprocessen.
Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en
planprocess dÀr just relationer mellan offentliga och privata aktörer
förvÀntats. Fallet som undersöks Àr processen kring omvandlingen av Norra Backa
i BorlÀnge.
HAMNLĂNKEN : En studie i att förbĂ€ttra strĂ„ket mellan Södra och Norra hamnen i Lysekil
Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan dÀr man livnÀrde sig pÄ fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet vÀxte sig handeln starkare och dÀrefter Àven badturismen. PÄ grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil Àr under sommarmÄnaderna ett mycket populÀrt turistmÄl. Det attraktiva geografiska lÀget i BohuslÀns skÀrgÄrd i kombination med utbudet av smÄbutiker och grundlÀggande service gör staden till en viktig lÀnk mellan hav och land för framförallt turister.
Hotell Bellevue i Hjo : ett modernistiskt byggnadsprojekt i sekelskiftesmiljö
Hotell Bellevue byggdes i anslutning till den tidigare vattenkuranstaltens villor frÄn 1880-talet i Hjo stadspark. Hotellet stod fÀrdigt 1971 och ritades av arkitekt Hans-Erland Heineman (1919-2003). Jag undersöker i denna uppsats historien bakom byggnadsprojektet och analyserar dels hur byggnaden gestaltats i förhÄllande till arkitektens tidigare arbeten och dels byggnadens förhÄllande till den omgivande miljön. Jag har försökt kartlÀgga den samtida diskursen, vilket har gjort att jag lagt stor vikt vid att undersöka hur byggnadsprojektet redovisades i den lokala tidningen. Analysen av byggnadens anslutning till platsen har jag relaterat till de tvÄ arkitekturteoretikerna Rem Koolhaas och Kenneth  Framptons olika sÀtt att se pÄ arkitektur.Hjo stadspark anlades i slutet av 1800-talet och var dÄ en parkanlÀggning till Hjo Vattenkuranstalt. Kuranstalten var fullt utbyggd vid sekelskiftet 1900 och Hjo fungerade dÄ som en turistort för den semestrande borgarklassen.
Vad sker pÄ taket? : En studie om tankarna bakom och anvÀndandet av det offentliga taket
Innan vi kommer in pÄ vad som sker pÄ tak reder arbetet ut hur takets yta kan ses i ett större sammanhang, vilka likheter och skillnader de har till andra outnyttjade ytor i vÄra stÀder. Arbetet begrÀnsar sig dÀrefter till att titta nÀrmare pÄ potentialen av att offentliga anvÀnda taket. Arbetet syftar dÀrmed till att ifrÄgasÀtta och undersöka takets plats inom planeringen, med fokus pÄ dess lÀmplighet som offentlig plats.Det undersökandet görs med hjÀlp av en fallstudie inkluderandes fem svenska och tvÄ utlÀndska tak vilka Àr tillgÀngliga offentligt. Exemplen Àr hÀmtade frÄn nutid i form av exempelvis Emporia i Malmö, projekt stadier i form av Park1 i Stockholm samt frÄn historian i form av Hötorgscitys takterrasser. UtifrÄn teorier av frÀmst Jan Gehl och Tomas Wikström studeras och analyseras platsernas förutsÀttningar och möjligheter till anvÀndande.
Centrum i Periferin : En studie om periferins diskursiva rekonstruktion
Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.
HAMNLĂNKEN - En studie i att förbĂ€ttra strĂ„ket mellan Södra och Norra hamnen i Lysekil
Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan dÀr
man livnÀrde sig pÄ fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet vÀxte sig
handeln starkare och dÀrefter Àven badturismen. PÄ grund av intressekonflikter
med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil Àr under
sommarmÄnaderna ett mycket populÀrt turistmÄl. Det attraktiva geografiska lÀget
i BohuslÀns skÀrgÄrd i kombination med utbudet av smÄbutiker och grundlÀggande
service gör staden till en viktig lÀnk mellan hav och land för framförallt
turister.
En helande plats : ett gestaltningsförslag för parken Torkelsplan i Uppsala
Historien om helande platser i naturen, stÀllen som ansÄgs pÄverka mÀnniskans vÀlbefinnande, Àr lÄng. Naturens ÄterhÀmtande hÀlsoeffekter Àr dÀremot ett relativt nytt forskningsfÀlt. TvÄ teorier dominerar inom forskningen, Stephen och Rachel Kaplans teori om hur sinnena pÄverkas av intryck och Roger Ulrichs teori om reaktioner som sker instinktivt i kroppen. BÄda teorierna utgÄr frÄn stressteori dÄ det Àr ett tydligt sÀtt att mÀta vÀlmÄende. Det Àr utifrÄn dessa teorier som designaspekter för helande trÀdgÄrdar har vÀxt fram.