Sökresultat:
733 Uppsatser om Stadens stćndort - Sida 33 av 49
Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Ărebro
Aspholmen Ă€r ett av Ărebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Ărebro city. NĂ€r stadsdelen började utvecklas som ett industriomrĂ„de under 1950- och 60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Ărebro vuxit har dock omrĂ„dets placering förĂ€ndrats frĂ„n att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut frĂ„n stadsdelen till lĂ€gen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.
TrÀd i hÄrdgjorda ytor : hur kan situationen optimeras för trÀd planterade i hÄrdgjorda miljöer?
TrÀd har historiskt sett varit en viktig del av vÄra stÀder. Utöver rent arkitektoniska vÀrden sÄ bidrar stadstrÀden Àven till ett bÀttre mikroklimat, minskad stress och en bÀttre hÀlsa hos stadens invÄnare. I stort bidrar trÀden ocksÄ till en bÀttre miljö och studier har visat pÄ att varje planterat trÀd i förlÀngningen ger en ekonomisk nettovinst.
TrÀd Àr följaktligen en viktig del av vÄra urbana miljöer som vi bör vÀrna om. Stadsmiljön utgör emellertid ofta en ogÀstvÀnlig vÀxtplats, lÄngt ifrÄn trÀdens naturliga vÀxtmiljö. PÄ grund av den pÄgÄende förtÀtningen och platsbristen i vÄra stÀder tvingas mÄnga trÀd stÄ i hÄrdgjorda ytor.
Stagnerande stÀder -vad kan vi göra?
Sammanfattning: Ăver hĂ€lften av alla svenska kommuner hade en total stagnation under Ă„ren 1999-2009, det Ă€r frĂ€mst bruksorter och landsbygden som stagnerar. I östra Tyskland stagnerade över hĂ€lften av stĂ€derna med mer Ă€n -3 % under Ă„ren 1990-2005. De gamla industristĂ€derna i USA har under lĂ„ng tid haft stora problem med förortsurbanisering. DĂ€rför har jag valt i detta kandidatarbete att studera varför stĂ€der i dess lĂ€nder stagnerar, hur de ser pĂ„ stagnationen och vad de gör Ă„t den. I USA började stĂ€der som Detroit och Youngstown stagnera i samband med att industrier lades ner och en förortsurbanisering spred sig i landet.
Aktiv stadsplanering - fallet Orminge
Stadens form Àr en viktig faktor som pÄverkar mÀnniskans val av fysiska
aktiviteter och livsstil i allra högsta grad. Idag drabbas befolkningen i
vÀstvÀrlden allt oftare av livshotande sjukdomar som hjÀrt- och kÀrlsjukdomar,
högt blodtryck, fetma, diabets typ 2 och benskörhet. Dessa sjukdomar kan
hÀrledas till att mÀnniskan har anammat en allt mera stillasittande livsstil
och en avsaknad av fysisk aktivitet.
SamhÀllet har utvecklats och moderniserats genom effektiv teknikutveckling som
gjort att mÀnniskan inte behöver anstrÀnga sig fysiskt i lika stor utstrÀckning.
StÀderna har vuxit och blivit funktionsuppdelade och avstÄnden mellan stÀdernas
mÄlpunkter har blivit lÀngre. Det blir ofta bilen som förblir det sjÀlvklara
transportmedlet mellan dessa destinationer. VÀrdefulla grönytor som anvÀnds för
rekreation och en biologisk mÄngfald fÄr allt oftare ge vika Ät stÀdernas
frammarch och utbredning.
Kristinehamns grönstrukturplan: analys Kristinehamns tÀtort
I Kristinehamns kommun vill man skapa en enhetlig grönstrukturplan. Detta utifrĂ„n de karteringar och inventeringar som gjorts. Med denna som bas skall analyser göras pĂ„ de olika stadsdelarnas avstĂ„nd till grönstrukturer och rekreationsomrĂ„den. Ăven en jĂ€mförelse av andra kommuners tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt vid skapande av grönstrukturplan gentemot Kristinehamn skall göras. Man ska se över vart den kommunĂ€gda marken finns i relation till det skikt med gröna omrĂ„den som skapas.
Det offentliga rummets förÀnderlighet: En studie om stadsutveckling i centrala Sundsvall
Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förÀndras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i nÀrliggande bebyggelse kommer att anvÀndas. Det offentliga rummets anvÀndande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tÀtort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden stÄr inför tvÄ spÀnnande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, Àr ett vÀldefinierat stadscentrum, som Àr tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.
Social tillfredsstÀllelse i bostadsomrÄden: Analys av stadskvaliteter och resursbehov applicerat pÄ nÀromrÄdet till Kronan i LuleÄ
En stad bestÄr av ett antal egenskaper som kan beskrivas utifrÄn dess karaktÀr och innehÄll, Àven kallat stadskvaliteter. För att ett samhÀlle ska fungera och mÀnniskor ska vilja bosÀtta sig dÀr mÄste platsen bidra till att tillfredsstÀlla medborgarnas funktionella behov liksom de sociala behoven. För att staden ska kunna tillfredsstÀlla medborgarnas trivsel och behov pÄ samma gÄng krÀvs det att en del faktorer samverkar. De faktorer eller egenskaper som finns i ett bostadsomrÄde kallas för stadskvaliteter och har tagits fram och analyserats i och med en litteraturstudie grund pÄ tidigare utförda studier inom Àmnet med fokus pÄ ett socialt hÄllbart samhÀlle Stadskvaliteterna kan sammanfattas och definieras enligt följande; trygghet och sÀkerhet, gemenskap, fysisk och estetisk miljö, kommersiell service, grön- och vattenomrÄden, kommunikationer och lÀget i staden.Stadskvaliteterna ter sig vara av ett mer eller mindre vÀrde i bostadsomrÄden beroende pÄ grundförutsÀttningar, lÀge, typ av befolkning och situation. Stadens alla bostadsomrÄden Àr unika i sig sjÀlva, de ser olika ut och mÀnniskorna som bor i ett bostadsomrÄde kan ha skilda Äsikter frÄn de som bor i ett annat bostadsomrÄde, dÀrför mÄste kvaliteterna undersökas enskilt pÄ respektive plats.
Rosen i parken - ur ett lekpersspektiv
Barnens rÀtt till det offentliga rummet i stÀderna Àr idag högst begrÀnsad. Förutom förskolegÄrdar och skolgÄrdar Àr barn i stÀderna hÀnvisade till speciellt utformade lekplatser för sin lek. Studier av barns lek och lekmiljöer för barn har i första hand bedrivits i de miljöer dÀr barn kan leka relativt fritt inom ett geografiskt avgrÀnsat omrÄde. Bland annat har jÀmförelser gjorts mellan olika förskolegÄrdar för att ta reda pÄ vilken typ av miljöer eller inslag i miljön som stimulerar till barns lek. DÄ det gÀller barns lek i det offentliga rummet Àr forskningen idag högst begrÀnsad.
In-between green : analys av förutsÀttningarna för en temporÀr park i Hagstorp, Malmö
MÄlet med detta examensarbete Àr att fÄ en större förstÄelse
för det temporÀra landskapets förutsÀttningar i staden och
hur man inom planeringen kan anvÀnda stadens mellanrum
till gröna ÀndamÄl tills dess de permanenta strukturerna
finns pÄ plats. Uppsatsen tar utgÄngspunkt i Hagstorp
i nordöstra Malmö, ett grönskande f.d. koloniomrÄde
vilket legat öde sedan slutet pÄ 1990-talet men som nu
Äter Àr aktuellt som ett möjligt förtÀtningsomrÄde i ett
stationsnÀra lÀge. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka
förutsÀttningar och möjligheter till en temporÀr park samt
ta fram ett övergripande förslag pÄ hur en temporÀr park i
Hagstorp skulle kunna utformas.
Med hjÀlp av litteraturstudier, arkivstudier, intervjuer och
observationer diskuteras förutsÀttningarna i Hagstorp
utifrÄn tre olika teman; det vardagliga landskapet, det
visionÀra landskapet och det juridiska landskapet. Det
vardagliga landskapet behandlar den historiska utvecklingen
i Hagstorp och hur platsen anvÀnds idag.
GÄgator i Sverige : en studie över gÄgators struktur och gestaltning
Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar gÄgator i Sverige, med avsikten att undersöka och reflektera kring vad som Àr en lyckad gÄgata. MÄlet med examensarbetet Àr att dra och beskriva generella slutsatser om hur man planerar och gestaltar lyckade gÄgator. Litteraturstudier har legat till grund för en ökad bakgrundsinformation om gÄgator och stadens andra offentliga rum. Genom studier och undersökningar formulerades fem olika kriterier som ansÄgs av vikt för huruvida gÄgator har goda förutsÀttningar att vara lyckade och anvÀnda av sÄvÀl boende som besökare. De fem olika kriterierna Àr: Stadsstruktur, TillgÀnglighet, Byggnader och verksamheter, Material och möbler samt Socialt liv.
Exotiska trÀd i den hÄrdgjorda staden
Skogsindustrin har i Ärhundraden utgjort en viktig nÀring, ur sÄvÀl sysselsÀttningssynpunktsom exportsynpunkt, för Sverige. Utvecklingen för sÄgverk gÄr mot en ökad rationaliseringdÀr storskalighet anses vara ett krav för överlevnad. Det Àr av stor vikt att utnyttja befintligkapacitet och rÄvara pÄ bÀsta sÀtt för att kunna bibehÄlla en konkurrenskraftig produktion.Detta examensarbete syftar till att pÄvisa effekterna pÄ produktivitet och produktionskostnadervid produktion med ett tre timmerlÀngder. Detta innebÀr att varje berörd timmerklass istÀlletför ett fack behöver tre.För att frigöra fack i timmersorteringen krÀvs bredare timmerklasser vilket fÄr konsekvensensÀnkt utbyte. För att kompensera detta krÀvs en produktivitetsökning.
Den urbana konsumtionskulturens ordning : En kvalitativ studie av hur unga vuxna boende i miljonprogramsomrÄdena i JÀrva upplever, deltar och tillÀgnar sig Stockholms innerstad
Förevarande studie tar sin utgÄngspunkt i ett Stockholm satt i förÀndring. Som allt mer inbÀddat i en global och post-industriell ordning skapas nya konfigurationer i gruppers sociala och kulturella mönster ? i studien begreppsliggjort och analyserat genom livsstilar - och hur dessa sammanbinds med specifika platser. SÀrskilt intressant Àr det att fÄ insikt i hur de i Stockholms socioekonomiskt svaga ytterstadsomrÄden upplever, deltar i och tillÀgnar sig innerstaden, som en plats dÀr processer av gentrifikation och stegrande kulturkonsumtion gradvis omförhandlar villkoren för vad ett besök kan och bör bestÄ i. För studiens rÀkning har en rad livsvÀrldsintervjuer skett med unga vuxna boende eller med hÀrkomst i miljonprogramsomrÄdena i JÀrva (Kista, Akalla, Rinkeby, Tensta och Rissne) i vÀstra Stockholm, dÀr deras berÀttelser ger uttryck för deras unika förhÄllanden till kvaliteterna i stadens socialt skiktade rum.
NÀr filmen kom till Karlskrona : Exempel pÄ filmvisning i den svenska landsorten 1897 - 1905
Uppsatsen behandlar filmförevisning i Karlskrona fram till nyÄrsafton 1905. Undersökningen, som utförts med 1897 som utgÄngsÄr, belyser ocksÄ övrig bildvisning pÄ orten. Uppsatsens huvuddel utgörs av en kronologisk genomgÄng av de filmvisningar som förekommit pÄ orten.Uppsatsens arbetsmetod Àr arkivforskning. Som primÀrkÀlla har frÀmst Karlskrona Veckoblad, som i den undersökta tidsperiodens slutskede utgavs med sex nummer per vecka, anvÀnts.Den första filmvisningen gick av stapeln 26 december 1898 i Ordenshuset pÄ Ronnebygatan. Uppsatsen visar att denna lokal intagit en nÀrmast monopolartad roll nÀr det gÀllde uthyrning till kringresande filmvisare, vilka under tidsperioden framför allt visade ett blandat program med bÄde kinematografi och skioptikonbilder.
Södra Hamnen- en stadsdel i Helsingborg, Handbok i fysisk planering
Sammanfattning Helsingborg Ă€r i behov av att vĂ€xa. Detta beror bl.a. pĂ„ dess geografiska placering i centrum av Ăresundsregionen. Som en av de större stĂ€derna i denna till innehĂ„llet vĂ€xande landsdel Ă€r framtidsutsikter extra goda. Av den anledningen förutspĂ„s befolkningsantalet fortsĂ€tta stiga och behoven öka.
FrÄn förort till prestige : En studie av invandrarelevers vÀg till och igenom stadens prestigegymnasium
Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.