Under senare år har medier världen över bevakat Malmö, och beskrivit staden som kriminell och våldsam. På ledar- och debattsidor har kritik främst riktats mot stadens kommunalråd Ilmar Reepalu, men även mot polisen i Malmö, Malmös skolväsende och den svenska regeringen. I sin bevakning framställer medier Malmö som en stad i kris, där förtroendet för Malmös politiska styre är lågt. Parallellt med denna mediebevakning pågår det inom Malmö stad ett internt arbete med storytelling för kommunanställda. Syftet med detta arbete är att stärka vi-känslan hos de anställda och förändra bilden av staden.Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur krisen i Malmö framställs på ledarsidorna i fem svenska dags- och kvällstidningar, och hur dessa framställningar kan påverka bilden av staden.

Detta examensarbete är en diskursanalys av läroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Det syftar till att undersöka mening och betydelsebildning kring begreppen miljö och hållbar utveckling i läroplanen, samt att undersöka hur detta har förändrats efter att begreppet hållbar utveckling myntades i samband med Brundtlandskommissionen 1987. Forskningsöversikten presenterar etableringen av hållbar utveckling, och ger perspektiv på hur dess tre dimensioner i form av ekologi, ekonomi och en social dimension har tillkommit. Forskningsöversikten presenterar även miljödidaktiska perspektiv på hållbar utveckling och hur begreppet har tagit plats i skolan. I forskningsöversikten presenteras även internationella influenser av begreppens innebörd och mening.

Kiruna står nu inför en unik omvandling då staden ska omlokaliserar på grund av utvidgningen av gruvdriften. En arkitekttävling har nyligen genomförts om utformning och användning av det nya Kiruna. Syftet med denna uppsats var att studera relationen mellan stadsbyggnadsutopin The Linear City och det vinnande tävlingsbidraget Kiruna 4-ever. För en ökad förståelse för dagens Kiruna är Hallmans stadsplan för Kiruna och dess koppling till svenska och engelska trädgårdsstäder viktig. I bakgrunden behandlas även arkitekttävlingens program och juryutlåtande. Arbetet har utförts som en litteraturstudie med fokus på de intentioner gällande fysisk form och användning som förslagsställare och teoretiker presenterat. Resultatet visar att beröringspunkterna mellan förslag och teori är många. Skillnaderna blir tydliga i framförallt synen på hållbarhet där Kiruna 4-ever till skillnad mot The Linear City tar ett grepp om den ekologiska hållbarheten. En annan skillnad är inställningen till höghus där Kiruna 4-ever använder dem för att uppnå en högre densitet. I The Linear City identifieras höghus som ett problem för social hållbarhet. I uppsatsen diskuteras också vad en utopisk förebild kan tillföra ett gestaltningsförslag. En möjlig slutsats är att en teoretisk grund underlättar för förslagsställare att presentera ett lättöverskådligt förslag.

Urban density is not new, but rather one side of the continous processes of change underway in the city. During the urbanizing boom of the industrialization, when the cities grew bigger, the first spaces to be built on were vacant and planted areas in the interior of the district. The gardens that once were there were replaced by yardhouses. The idea of urban density is that a dense city means less distance between residential areas and workplaces, resulting in fewer shipments and travelers, which ultimately leads to lower energy consumption and lower emissions. Urban density may lead to shorter distances, but not necessarily. In the wake of urban density the greenstructures of the city is shattered. The possibilities for green areas to contribute to the health of the city and its inhabitants is dramatically reduced.

Klimatet förändras och kommer så att göra även om vi idag slutar med våra utsläpp. Vi behöver därför anpassa oss till de förväntade förändringarna för att undvika risker för människor och skador på samhällssystem. I Malmö väntas temperatur, nederbörd och kanske också luftkvalitet ändras. Detta arbete behandlar de atmosfäriska klimatförändringarna. Därför har exempelvis havsvattennivåhöjningen uteslutits i detta arbete trots att den kommer att ha stor påverkan på Malmö. Stadsträd kan inverka positivt på stadsklimatet och lindra effekter av klimatförändringar.

Öring (Salmo trutta) och stensimpa (Cottus gobio) är två vanligt förekommande arter i Sverige. En fråga som lyfts allt mer frekvent i olika artiklar och publikationer är hur dessa två arter påverkar varandra och vilka faktorer som påverkar denna interaktion. (Gabler & Amundsen 1999, Holmen et al. 2003, Elliot 2006, Hesthagen et al. 2010).

Stadsförtätning är dagens rådande planeringsideal, städer ska växa inåt och fler funktioner och människor ska rymmas på en mindre yta. Detta har fått konsekvenser för stadens utemiljö, då förtätning ofta har skett på bekostnad av det offentliga rummet. Det ställer krav på en kvalitativ utemiljö. Men hur kan utemiljön planeras för att främja det sociala livet i det offentliga rummet? Det är bakgrunden till denna kandidatuppsats vars syfte är att öka förståelsen för hur landskapsarkitekter kan planera för socialt kvalitativa platser på en begränsad yta.

Föreliggande uppsats syftar till att beskriva det i Halland en gång så utbredda ljunghedsbruket. Uppsatsen söker svara på hur utbredda ljunghedarna var och varför de var särskilt utbredda i Halland samt hur markanvändningen förändrades på ljunghedarna under 1800- och 1900-talet. Vidare diskuteras i uppsatsen varför en så omfattande jordbruksform som ljunghedsbruket helt övergavs inom loppet av 100 år. Genom dels litteraturstudier, dels genom studier av äldre storskaliga lantmäterikartor har följande resultat uppnåtts: Då skogen under olika tider och av olika anledningar avverkades i Halland fick ljungen möjlighet att etablera sig i landskapet. Då Hallands naturgeografi i flera avseenden passar ljungen bra blev ljungen konkurrenskraftig i landskapet.

Syftet med arbetet är att undersöka hur trafiken idag påverkar och styr vårt sätt att planera städer. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som är ett nybyggt bostadsområde i Kungsbacka kommun, där trafikens påverkan undersöks. Historiskt sett har våra dominerande transportmedel haft stor påverkan på våra samhällens uppkomster. Handeln har varit beroende av den tidens effektivaste transporter, då sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur våra städer lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig avsevärt.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lärande för hållbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anläggas i all undervisning. Lärande för hållbar utveckling karaktäriseras av att komplexa hålbarhetsfrågor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas på ett pluralistiskt sätt, vilket syftar till att ge eleverna förmåga till övervägda etiska ställningstaganden.Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lärande hållbar utveckling behandlas i läroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lärande för hållbar utveckling får i läroböckerna, men också vilka innehållsliga aspekter av hållbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida läroböckerna verkade främjande för pluralistiska arbetsformer.

Det krävs att företag utvecklar sig för att vara konkurrenskraftiga på en ständigt föränderlig marknad. Ett sätt för företag i livsmedelsbranschen att differentiera sig är att endast använda ekologiska råvaror i framställningen av sin produkt. Om de gör det kan de bli godkända för miljömärkning och få använda KRAV:s logotyp på sin produkt. Den massmediala uppmärksamheten riktas allt mer på klimatkrisen vilket har gjort konsumenterna mer medvetna och villiga att påverka genom sitt eget agerande.Syftet med den här uppsatsen är att utreda hur en KRAV-märkning kan påverka varumärke och konsumentbeteende. För att kunna besvara syftet har vi studerat teorier inom varumärkesforskning och beteendevetenskap.

Out of totally 1862 hectares of the Swedish fruitacerage, only 142 hectares are cultivated according to the EU-standards for organic farming. Only 73 hectares are connected to the Swedish control organisation KRAV. Therefore only fruit from this acreage can be sold as organic. The aim of the study was to further investigate the organic fruit production regarding cultivation, market and firm strategy. Through interviews with 36 fruitproducers the situation for organic fruit and the companies were examined.

Av två anledningar anses det som mycket viktigt att bryta beroendet av olja, naturgas och kol. Den första anledningen är de uppmärksammade klimatförändringarna. Förbränning av fossila bränslen anges idag som huvudorsak till växthuseffekten. Den andra mindre uppmärksammade orsaken är att oljan och naturgasen snart inte räcker till för att föda en allt energihungrigare värld. Utvinningen ser dessutom ut att ha nåt sin kulmen.

Studien undersöker om återföring av näringsämnen, huvudsakligen makronäringsämnena kväve och fosfor, från humanavlopp i Norrköpings kommun kan komma att ske på ett sätt som är i linje med naturvetenskapliga kretsloppsprinciper.Frågan om återföring av näringsämnen och dess problembild är av stor vikt då dagens flöden leder till både resursslöseri och miljöproblem som övergödning. Anledningen till att näringsämnen inte recirkuleras måste bero på någon form av oförmåga hos aktörerna att ta i tu med problematiken.Studien analyserar olika aktörers perspektiv. Aktörerna beskrivs dels i ett nationellt perspektiv men den huvudsakliga fokuseringen ligger på kommunal nivå. Detta på grund av att kommuners roll inom området innebär att de är ytterst ansvariga för utformningen av avloppssystem. Aktörer som agerar i förhållande till kommunen har därför undersökts närmare genom intervjuer med olika representanter för aktörerna.

Syftet med denna uppsats har varit att länka en historisk förståelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana områden. Avsikten är att försöka förstå och väva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv på grönstrukturer. För att sedan kunna utföra en fallstudie på två kommuner för att granska deras perspektiv på grönstrukturer samt ta reda på kommunernas nya framtidsstrategier. Metoden har gått ut på en inledande litteraturstudie där den historiska gröna stadsplaneringen granskats samt dess inträde i svensk stadsplanering. Därpå har dagens lagar och politiska direktiv från en internationell nivå till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas European Spatial Development Perspective (ESDP, den europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, Länsstyrelsen, regionen samt kommunen. För att bättre förstå grönstrukturens roll i våra svenska städer beskrivs de funktioner som grönstrukturen står för. De avser; Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska element i städerna så som parker, trädgårdar, kyrkogårdar samt övriga gröna områden.