Detta arbete undersöker utifrån ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats på ett empiriskt material, i detta fall Västerås Översiktsplan, för att undersöka vad som framställs som betydelsefullt i och med användningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehållsanalysen är att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i Staden.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur miljöpolitiska åtgärder påverkar Stockholms bensinstationer och deras utveckling i framtiden. De ökade kraven på en förbättrad stadsmiljö skapar öppningar för nya och hittills relativt oprövade metoder. Skärpt lagstiftning angående utbudet av alternativa drivmedel leder till kostsamma investeringar och en osäker framtid för Stockholms bensinstationer. Samtidigt ökar försäljningen av miljöbilar, vilket ökar pressen på den komplexa drivmedelsmarknaden. I januari 2006 inleds ett försök med trängselavgifter i Stockholm, som beräknas minska in- och utfartstrafiken i Staden.

In East Africa live two species of Griffon Vultures; Rüppel?s Griffon Vulture (Gyps rueppellii) and African White-backed Griffon Vulture (G. africanus). One of the apparently most important factors limiting the population of these birds is food supply. Griffon vultures nest for eight months of the year, and are during this period geographically tied down to the nesting place.

Arbetets syfte är att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag på hur det kan ske vid regementsområdet i Borås. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. Utifrån dessa ämnen har sedan en målbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som är viktiga att sträva efter i planeringen av centrum och hur de kan tänkas uppnås. Förslaget utgår från det som har beskrivits i målbilden och även från en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se på handelns utveckling.

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig på idén om att Stadens byggnader, och de arkitektoniska koncept som brukas, påverkar hur det offentliga rummet används och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag också på hur det offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska miljön i byggnadens närhet. Det handlar dels om att byggnaders skala, exploateringsgrad och verksamheter men också om att definiera vilka kvaliteter som är önskvärt, samt vad dessa begrepp egentligen står för. Examensarbetet ger ingen heltäckande översikt över stilformer och begrepp som förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte är att visa hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel på hur detta kan appliceras på en specifik plats.

Att förnimma det vilda utforskar det vilda som fenomen, hur det konstitueras, upplevs och uttrycks i ett urbant sammanhang. Syftet med uppsatsen är att undersöka landskapsarkitekturens möjligheter att skapa goda - vilda - livsrum där det vilda låter sig förnimmas. Arbetet belyser ämnet utifrån ett västerländskt perspektiv och befinner sig i gränslandet mellan landskapsarkitektur, historia och miljöpsykologi. Arbetet gör ett besök i historiska skildringar av det vilda, i miljöpsykologins preferensstudier på vilda miljöer och tar slutligen en titt på hur det vilda i ett nutidsperspektiv tar sig uttryck i kulturellt formspråk. Arbetet tar avstamp i historien och skildrar hur människor betraktat vildmarken från 1300-talet fram till slutet av 1900- talet. Det framkommer att det vilda har starka religiösa kopplingar och att det betraktats som en motpol till civilisationen.

Utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medan storstädernas befolkningsmängd ökar. Syftet med arbetet är att undersöka om det finns några metoder och strategier som de krympande kommunerna har använt sig av för att försöka vända stagnationen samt att jämföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av världen. För både krympande städer och kommuner är problemet detsamma, befolkningsminskning. Lösningen på problemet är att försöka skapa en befolkningstillväxt. Det finns många olika strategier för att vända befolkningsutvecklingen.

I en analys av folkhälsan som Lidingö stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att Staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts.

Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande.

Syftet med detta arbete är att studera New York-modellen och om detta är ett bra arbetssätt för svensk polis. Inledningsvis presenterar jag New York-modellen och dess byggstenar. Här beskrivs Broken Windowsteorin som New York-modellen bygger på. Denna teori bygger på att polisen skall vara ute och arbeta brottsförebyggande och hålla en nolltolerans mot brottslighet. Vidare studeras projektet i Eskilstuna som utgick från att införa nolltolerans i de centrala delarna av Staden när det gällde brott mot person.

Uppsatsen behandlar frågeställningar kring gatukonstens existens i Stockholm: vilka platser den tar i anspråk, vilka uttryck den har och vilka de bakomliggande motiven är. Vidare berörs frågor kring det offentliga rummet som demokratisk idé. Syftet med föreliggande uppsats är att belysa gatukonsten som en reaktion mot ett alltmer kommersialiserat och privatiserat offentligt rum. Som blivande bildpedagog finner även uppsatsförfattaren att det är angeläget att diskutera frågor som rör det offentliga rummets möjligheter och begränsningar utifrån demokratiska aspekter. Detta för att försöka uppmuntra elever till ett kritiskt tänkande i frågan samt väcka ett intresse för och inspireras av gatukonstens grepp, ideologiska och visuella uttryck.Uppsatsen behandlar frågeställningar om gatukonst utifrån ett perspektiv som ligger nära konstutövarnas utgångspunkt och för fram ståndpunkten om gatukonsten som en alternativ, viktig, social rörelse.Gestaltningsdelen i arbetet behandlar frågeställningen utifrån de platser som kan kallas för odefinierbara platser, där gatukonsten ofta uppträder.

Urban density is not new, but rather one side of the continous processes of change underway in the city. During the urbanizing boom of the industrialization, when the cities grew bigger, the first spaces to be built on were vacant and planted areas in the interior of the district. The gardens that once were there were replaced by yardhouses. The idea of urban density is that a dense city means less distance between residential areas and workplaces, resulting in fewer shipments and travelers, which ultimately leads to lower energy consumption and lower emissions. Urban density may lead to shorter distances, but not necessarily. In the wake of urban density the greenstructures of the city is shattered. The possibilities for green areas to contribute to the health of the city and its inhabitants is dramatically reduced.

Klimatet förändras och kommer så att göra även om vi idag slutar med våra utsläpp. Vi behöver därför anpassa oss till de förväntade förändringarna för att undvika risker för människor och skador på samhällssystem. I Malmö väntas temperatur, nederbörd och kanske också luftkvalitet ändras. Detta arbete behandlar de atmosfäriska klimatförändringarna. Därför har exempelvis havsvattennivåhöjningen uteslutits i detta arbete trots att den kommer att ha stor påverkan på Malmö. Stadsträd kan inverka positivt på stadsklimatet och lindra effekter av klimatförändringar.

Stadsförtätning är dagens rådande planeringsideal, städer ska växa inåt och fler funktioner och människor ska rymmas på en mindre yta. Detta har fått konsekvenser för Stadens utemiljö, då förtätning ofta har skett på bekostnad av det offentliga rummet. Det ställer krav på en kvalitativ utemiljö. Men hur kan utemiljön planeras för att främja det sociala livet i det offentliga rummet? Det är bakgrunden till denna kandidatuppsats vars syfte är att öka förståelsen för hur landskapsarkitekter kan planera för socialt kvalitativa platser på en begränsad yta.

Denna uppsats undersöker hur ett produktivt skogsbruk kan drivas med höga rekreativa värden och utan att produktionen och intäkterna minskar. Skogsbrukets drivkraft är ekonomi men skogen har även ett rekreativt värde för invånare i den urbana miljön.Den första delen innehåller en litteraturstudie kring vad rekreationen betyder och vilka aspekter som har störst vikt i strukturen av skogen. Längre fram i studien lyfts också skogsbrukets olika metoder och argument fram och i den avslutande fallstudien prövas teorierna i ett verkligt fall utifrån några typbestånd.Vad rekreationen betyder för människan kan sammanfattas med att vi i naturen till skillnad från Staden rekreerar oss. I skogen samlar vi energi genom att vi då slipper element som annars stör vår koncentration som t.ex. reklam och buller.