Sök:

Sökresultat:

1964 Uppsatser om Stad - Sida 8 av 131

Roterande ledarskap, finns inom kort i en kommun nära dig?

Syftet är att beskriva vilka förutsättningar det finns i Svenska kommuner för att införa roterande ledarskap. Studien är gjord med en kvalitativ ansats och baseras på intervjuer med ett antal tjänstemän i Landskrona kommun samt Lomma kommun. Vi har även använt sekundärkällor för det tredje objektet, Phoenix Stad. I vårt arbete fann vi ett antal skillnader mellan Phoenix Stad och Svenska förhållanden. Den politiska skillnaden var väntad och svår att åtgärda, men fyra viktiga skillnader kan utjämnas.

Barn med flera språk

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flerspråkiga barns språkutveckling. Jag jämförde två olika förskolor och pedagogernas arbetssätt. Den första förskola ligger i en liten Stad och den andra i en stor Stad i Skåne. Jag ville även undersöka vilka uppfattningar förskolelärare har om flerspråkiga barn samt hur konsekvensen av föräldrarnas agerande är med sina två- eller flerspråkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i två förskolor där jag har gjort intervjuer och observationer.

SNATTERIBROTT - EN STUDIE ÖVER SITUATIONELL BROTTSPREVENTION I VÄSTERÅS STAD

Syftet med denna uppsats är att studera hur klädesbutiker i Västerås Stad arbetar preventivt med förebyggande arbete mot snatteribrott. Fokus ligger på situationella preventiva åtgärder av både formell- och informellkaraktär. Tillsammans med polismyndigheten i Västmanland har relevant data över antalet anmälda snatteribrott i klädesbutiker i Västerås Stad tagits fram. Utifrån den anmälda brottsstatistiken, empirisk forskning och kriminologisk teori har sedan en enkätundersökning genomförts och transkriberats. 25 klädesbutiker med minst ett anmält snatteribrott deltog i studien.

Mötesplatser och aktiviteter för äldre : En kartläggning av mötesplatser och aktiviteter för äldre på Lidingö

I en analys av folkhälsan som Lidingö Stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i boStadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att Staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö Stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts.

Malmö ? en kunskapsstad i kris

Under senare år har medier världen över bevakat Malmö, och beskrivit Staden som kriminell och våldsam. På ledar- och debattsidor har kritik främst riktats mot Stadens kommunalråd Ilmar Reepalu, men även mot polisen i Malmö, Malmös skolväsende och den svenska regeringen. I sin bevakning framställer medier Malmö som en Stad i kris, där förtroendet för Malmös politiska styre är lågt. Parallellt med denna mediebevakning pågår det inom Malmö Stad ett internt arbete med storytelling för kommunanställda. Syftet med detta arbete är att stärka vi-känslan hos de anställda och förändra bilden av Staden.Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur krisen i Malmö framställs på ledarsidorna i fem svenska dags- och kvällstidningar, och hur dessa framställningar kan påverka bilden av Staden.

Slakthusområdet i Stockholm Ett industriområdes omvandling i en växande stad

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:17.

Samverkan : en kartläggning av förekomst och former för samverkan mellan barnavården och BVC i Stockholms stad

Syftet med vår studie har varit att belysa förekomst och former för samverkan mellan socialtjänsten och BVC i Stockholms Stad. Vi har även avsett att belysa hur socialtjänsten ser på anmälningsskyldigheten i förhållande till BVC. Studien baserades på telefonintervjuer med informanter vid socialtjänstens enheter för barn och ungdom i Stockholms 18 Stadsdelar. Vi valde att utgå från socialtjänstens perspektiv eftersom de sedan juli 2003 har en skyldighet att aktivt verka för att samverkan med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn kommer till stånd. Vi har funnit att samverkan mellan socialtjänsten och BVC är mycket vanligt förekommande.

Den hemliga staden. En analys av varumärket Helsingborg och ett förslag till en kompletterande nöjesguide på nätet.

Helsingborg är en dynamisk Stad som utvecklas och expanderar enormt. Befolkningen ökar ständigt, handeln blomstrar och många har en positiv uppfattning av Staden. Den har en mängd bra egenskaper och ett rikt nöjesutbud. Helsingborg kan emellertid upplevas som en hemlig Stad eftersom det i princip bara är de boende som känner till vad som erbjuds. För många andra kan Stadens egenskaper förbli dolda.

Demokratiska värden som varumärke. En studie om "Göteborg 2021".

Alltfler kommuner har börjat tänka och arbeta som om det vore en produkt med konkurrens. Detta innebär att många städer idag också vill marknadsföra sig. Det kräver att Staden blir ett varumärke. Att lyckas med utmaningen att kombinera varumärkesarbete med demokratiska värden är en problematisk uppgift som städer ställs inför när de vill göra Staden till ett varumärke. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka hur demokratiska värden tillvaratas i varumärkesarbetet med det så kallade ?Göteborg 2021?, firandet av Göteborgs 400-årsjubileum.

Från koncept till vardag En studie av hur employer branding färdas inom Göteborgs Stad

Employer branding är en strategi som används i syfte att försäkra sig om tillgången på framtida anställda. I Göteborgs Stad kallas arbetet med employer branding för Attraktiv arbetsgivare. Bakgrunden till satsningen är en ökande konkurrens om arbetskraften. Studiens syfte är att undersöka vad Attraktiv arbetsgivare innebär för chefer inom Göteborgs Stad. Vidare syftar studien till att utreda vilken betydelse olika tolkningarna kan få för det fortsatta arbetet med Attraktiv arbetsgivare och hur cheferna upplever möjligheterna att integrera Attraktiv arbetsgivare med sina befintliga ansvarsområden.Attraktiv arbetsgivare ses som en idé som sprids till organisationens mellanchefer.

Mötesplatser och aktiviteter för äldre - En kartläggning av mötesplatser och aktiviteter för äldre på Lidingö

I en analys av folkhälsan som Lidingö Stad genomförde år 2005 framkom det att för att främja hälsan bland öns invånare är det viktigt att underlätta tillgängligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i boStadsområdet. När det gäller äldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att äldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom även att de kommunala mötesplatserna var för få, att lokalfrågan måste lösas och att Staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlägga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för äldre i ordinärt boende på Lidingö. För kartläggningen har både information från Lidingö Stad friskvårdsprogrammet för äldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig använts. GIS (Geografisk information system) har använts för att visualisera aktivitets lokalisering. Kartläggningen visade att sex av Stadens sexton Stadsdelar hade aktiviteter för äldre i ordinär boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.

En levande vattenfront : Planförslag för Tullkammarkajen i Halmstad

Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i Stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

Ett nytt stråk och mötesplats i Fosieby

Mot bakgrund av en pågående fragmentisering av städer, likt den som idag förekommer i Malmö har frågor väckts kring möjligheten att stärka kopplingarna mellan Stadsdelar samt möjligheten att bidra till fler mötesplatser i Staden. Bristen på kopplingar i form av stråk mellan innerStaden och de södra och östra Stadsdelarna av Malmö, samt bristen på väldefinierade och livliga mötesplatser, har väckt frågor kring segregation och ifrågasatt Malmö som en trygg Stad att leva och bo i. I kandidatarbetet belyser vi begreppen stråk och plats. Vårt syfte med kandidatarbetet är att utforska hur man genom fysisk planering kan bidra till ökad trygghet och livlighet på stråk och platser. Vi vill tillämpa resultatet av forskningen i ett förslag på ett stråk och en mötesplats i Fosieby, mellan Lindängen och Fosie industriområde i Malmö..

Familjer i missbruk : En studie av Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads arbete med familjer i missbruk.

Barn till missbrukande föräldrar är en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmärksammas mer än vad den gör idag. Syftet med vår studie är att belysa problematik kring tillämpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem.Tillvägagångssättet för att nå vårt syfte med denna studie, är att med en innehållsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer där missbruksproblematik förekommer. Vidare går vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö Stad arbete med dessa familjer. En del av syftet är att göra en jämförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö Stads praktiska arbete.Det som framkommer från Socialstyrelsen, är att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjänsten. Socialstyrelsen anser, att när föräldrar missbrukar bör barn och föräldrar få behandling tillsammans eller parallellt.

Guldfeber och gruvskalv : En analys av Dagens Nyheters och Aftonbladets rapportering om gruvnäringen i Malmberget och Kiruna under åren 2005-2009

Gruvnäring är en betydande verksamhet inom svenskt näringsliv. Två av de stora brytningsplatserna för malm ligger i Kiruna och Malmberget i Norrbottens län. Den här studien handlar om hur gruvnäringen i Malmberget och Kiruna har porträtterats i Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan åren 2005-2009. Det är två år innan och två år efter tillkännagivandet av i vilken riktning Kiruna Stad skulle flyttas på grund av utökningen av gruvan (2007). Frågeställningarna är: i förhållande till gruvnäringen, hur många texter har skrivits om Kiruna respektive Malmberget i Dagens Nyheter och Aftonbladet? Hur många av dessa texter är kopplade till invånarnas boendesituation och hur många har en ekonomisk vinkel? För att ge svar på frågor användes en kvantitativ metod och kvalitativ metod.

<- Föregående sida 8 Nästa sida ->