I vårt examensarbete har skolgårdsmiljöer undersökts på de olika stadierna det vill säga låg, mellan- och högstadiet. Det som framförallt har fokuserats på är vad skolgårdarna har att erbjuda eleverna med dess utformning, men det har också legat i vårt intresse att även få elevernas synpunkter kring miljön. Undersökningarna har skett på tre stycken skolor som alla ligger i Lund stad. Efter att gjort denna undersökning kan vi konstatera att majoriteten av eleverna på låg- och mellanstadiet är relativt nöjda med sina skolgårdar på högstadiet är däremot eleverna till stor del missnöjda då det inte finns något att göra. Utöver detta kan vi också konstatera att bollsporterna dominerar skolgården, pojkar och flickor leker ofta könsuppdelat..

I uppsatsen söker vi orsakerna till hushållens sparbeteende. Detta görs genom en komparativundersökning avseende sju europeiska länder. Vi använder en utvidgad livscykelmodell för attbestämma nio olika förklaringsfaktorer till hushållens sparbeteende. En modell specificerassom testas med poolad tidsseriedata. Två skattningar genomförs, en som förklarar hushållenssparbeteende utifrån en gemensam funktion samt en som förklarar hushållens sparbeteendeinom respektive land.Vi finner att förklaringsfaktorernas inverkan på sparkvoterna för de undersökta ländernaskiljer sig åt.

The forests in Sweden have, for a long time, been managed intensively. This has led to even-aged stands with few tree species and a lack of dead wood. Therefore, general conservation measures in connection with regeneration felling are important in order to promote biodiversity. Inventories carried out by the Swedish Forest Agency, however, show that about 25 % of the felled area does not reach the level of the Forestry Act, regarding general conservation measures. The aim of my study was to see whether exemptions from the six week notice of reporting regeneration fellings (the Forest Agency demands a report six weeks in advance of fellings), affect the results of the general conservation measures taken.

To be able to plan for the expansion of a town, one needs a vision of the future appear-ance of the town. It is the current issues (social situation, supply and demand, political control etc.) which decide what the ideal for town planning is. This is turn is the steering factor of the physical structure of the town. Therefore, the town's structure is decided by these ideals.In this report, I will present planning ideals that have historically been, and which criticisms that have been directed towards them. With reference to these issues, I will present those guidelines and ideals we have today for planning of our towns.

Att använda samplat tal i datorprogram blir allt vanligare vilket leder in på frågan om detta är av godo. Kan tal och text kombineras i en datorapplikation för att skapa effektivare inlärning eller bör en sådan kombination undvikas? För att utreda detta studerades teorier rörande inlärning, cues, kognitiva flaskhalsar samt automatisk informationsbehandling. Utifrån dessa teorier drogs slutsatsen att en kombination av text och tal inte ger en effektivare inlärning. För att undersöka detta empiriskt genomfördes ett kvantitativt experiment med 60 experimentdeltagare i åldrarna 11-13 år.

En av huvudmålen med arbetet var att få ökad förståelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var även intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vägar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstå hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. Därför har jag försökt titta på relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lättare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstår de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i både Sverige och ur ett internationellt perspektiv.

På vilket sätt kan konst var ett sätt att locka människor till att besöka naturen? Kring denna fråga, sett ur ett landskapsarkitektperspektiv, kretsar det här examensarbetet. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie där avsikten är att få en djupare förståelse om begrepp såsom landskapsarkitektur, konst, natur och Land Art. Även vårt behov av naturen och teorier om att fånga platsens själ behandlas. Härpå följer intervjuer med personer som genom sin yrkesroll och erfarenheter är kopplade till mötet mellan konst och natur.

Detta arbete har jämfört penningpolitiken som bedrevs i Japan under 90-talet och början av 00-talet med den situation som Sverige stod inför i början av 2015. Syftet var att klargöra i fall Sveriges riksbank hade något att lära från situationen i Japan och utreda om Sverige befann sig i en likviditetsfälla. Arbetet har haft en kvalitativ forskningsstrategi med makroekonomisk inriktning och använt sig av en komparativ forskningsdesign. Data samlades in genom en litteraturstudie. Avgränsningar till att endast behandla penningpolitiken irespektive land gjordes samt att fokusera på BNP, ränta och inflation.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om man på socialkontor i Göteborg arbetar på något sätt för att klienter ska känna sig bekväma med att ta upp frågor av sexuell karaktär, både i det faktiska samtalet vid det första mötet med klienten och i skriftliga material, samt vilka regler kring detta som gäller på arbetsplatsen. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med två socialsekreterare. Jag har även granskat de dokument de använder i sina samtal med klienter samt om de på något sätt använder väntrummet för att öppna upp för denna typ av samtalsämne. För att gå än mer på djupet när det gäller hur man kan arbeta för att öppna upp för samtalande om frågor av sexuell karaktär har jag även intervjuat en kurator på en ungdomsmottagning. Utöver det har jag intervjuat en person vilken arbetar på en verksamhet som arbetar med utbildning och information riktad till personer som arbetar inom Göteborgs stad via e-mail.

Hur och varför man upplever en viss fråga eller ett land som ett hot förändras över tid. Syftet med denna uppsats är att undersöka om man utifrån svenskt officiellt håll kan spåra en diskursändring vad gäller hotbilden från Ryssland. Ytterligare frågor som ställs i uppsatsen är hur diskursen har ändrats och hur man kan förklara dessa förändringar. Utifrån ett säkerhetiserings- och gestaltningteoretiskt perspektiv studeras sex riksdagspartiers gestaltning av ?hotbild Ryssland? under perioderna 1996-1999 och 2008-2011.

The purpose of this paper is to make an analysis of the urban Roman water system. I have chosen to work with the system as a general field, not as a case study of a single town. In my opinion such a study would not give a proper and fair view of the subject. Therefore, this paper will discuss the different parts of the system, each one for itself and name examples wherever possible, to give a wide survey of the reality of the Roman water supply system. The aim is to give the reader a clear picture of different solutions used in the time of the early Roman Empire and a good understanding of the subject..

Denna uppsats handlar om marknadsföringen inom hotellbranschen i synnerhet olika hotell som finns i Kalmar stad. Vår utgångspunkt är Armstrong och Kotlers (2007) fyra P:n, det vill säga produkt, pris, plats, promotion och vad dessa har för betydelse när hotellen ska marknadsföra sig för att överleva på en konkurrensfylld marknad. Vi har inriktat oss på hur marknadsföringen kan se ut inom hotellbranschen och använts oss av frågeställningen vilka marknadsföringsstrategier betonar hotell i sina utvecklingsarbeten för att se hur marknadsföringen kan utvecklas i framtiden. Uppsatsens syfte är att få förståelse för vilka marknadsföringsstrategier hotell betonar då de marknadsför sina produkter. För att kunna besvara vår frågeställning har vi använt oss av en kvalitativ metod samt tillämpat ett deduktivt arbetssätt då vi har gjort intervjuerna..

ABSTRAKTI studien undersöktes hur mellanchefer upplever organisatoriska förändringar inom offentliga verksamheter, samt hur förväntade roller upplevs och hanteras av mellanchefer. Studien har utförts på olika verksamheter inom Borås Stad och Göteborgs Stad som under studiens gång bedrev förändringsarbete i kommunerna. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och haft ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt för att tolka intervjuerna. Intervjupersonerna hade olika tjänster som mellanchefer, närmare bestämt som verksamhetschef, enhetschef och rektor. Studien visade att trots en positiv uppfattning om organisationsförändringar, upplevde mellancheferna det även som negativ att de ställdes inför en osäkerhet om framtida arbetsuppgifter och arbetsbelastning.

Balkongen i staden ? Vad vet vi egentligen om den? Att vi vet för lite om balkongen i staden visar sig bland annat genom att den svenska balkongen inte används i den utsträckning den har potential att göra. Många stadsbor känner sig osäkra och främmande inför balkongen och dess förmåga att formas utefter deras olika intressen, aktiviteter, behov, önskemål, stilar och utsikter. För att kunna vända stadsbornas osäkerhet till glädje och engagemang inför hur balkongen i staden kan utformas och användas behöver stadsborna få tillgång till såväl information som inspiration rörandebalkongens historiska utveckling, olika värden och kvaliteter samt framtida möjligheter. Balkongen kan ha stor betydelse för stadsbons hälsa och välmående genom att vara en grönskande aktivitet, upplevelse och utsikt.

BakgrundPå grund av den ekonomiska kris som nu råder växte vårt intresse för resurser och hur beroende vi egentligen är av dem. Vi blev intresserade av att ta reda på hur lärare i ett u-land, som vanligtvis har färre resurser än ett i-land, löser sina undervisningssituationer. Vi fick möjligheten att resa till och tillbringa tio veckor i Uganda för att undersöka vårt syfte. Ordet resurs definieras i denna uppsats som materiella, personella eller miljömässiga resurser. Några som också uppmärksammat afrikansk skolkultur och som tagits upp i denna uppsats är Palme (1998) och Linde (2000) samt UNESCO som årligen ger ut en rapport om skolutvecklingen världen över.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på en grundskola i östra Uganda löser skolsituationer med fokus på resurser.