I Sverige är intresset stort för att arbeta mot en bättre miljö. Allt fler inser att vi inte kan leva som vi gör nu. Vi är 9 miljoner invånare som tillsammans förbrukar 17 000 ton livsmedel dagligen. Vi måste anpassa oss till de naturliga kretsloppen, för att inte äventyra nästa generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vid FN-konferensen 1992 i Rio de Janeiro kom världens länder överens om gemensamma strategier för att lösa några av de svåraste problem som världen står inför som till exempel miljöförstöring, överutnyttjande av jordens naturresurser, fattigdom och hälsoproblem (United Nation, 2002).

Längs den skuggiga Hornsbruksgatan bryter en veckad volym upp den långa sträckan. En ny bergssida som definierar park och gata och serverar scener för medborgarinflytande på både gräs och betong. Med biblioteket som katalysator får den bortglömda delen av Hornstull ett välbehövligt komplement av både mångfacetterad verksamhetslokaler, kontor och större lägenheter. Med mer park i parken och mer stad längs gatan bygger Hornsbruksgatan vidare på områdets karaktär av experimentalitet ? ett urbant växelbruk..

Det har funnits en debatt under många år debatt om snöskoterns vara eller icke vara runt om i Norrland. Diskussioner om att förbjuda snöskotertrafik utanför utmärkta leder och att bullernivån på snöskotrar är för höga är exempel på problem som finns. Idag finns det områden inom Norrbottens län som har delvis eller totala snöskoterförbud. Syftet med detta arbete är att titta på i vilken utsträckning det nio punkter som rapporten Snöskotern i Naturen ställt upp, detta är en rapport som släpptes 1994 av Miljö- och Naturresurs Departementet. Syftet med den utredningen var att skydda miljön mot de skadeverkningar som uppstår efter snöskotern.

Stalkning är inget som enbart drabbar kända människor. Det kan även förekomma på fler olika sätt och de utsatt kan reagera olika. Att bli stalkad innebär inte alltid hot eller fysisk förföljelse, det kan även förekomma som ovälkomna presentleveranser och att stalkaren ?råkar? dyka upp på offrets matvarubutik, gym, etc. Denna uppsats ska bidra till en enhetlig definition av begreppet stalkning och dess innebörd, och en eventuell utveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrån en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anställa personen i fråga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet på den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering ägde rum..

This study is commissioned by the Swedish University of Agricultural Science (SLU - Department of Forest Resource Management) in coorporation with Sveaskog and Vilhelmina Norra Sami reindeer herding community. The purpose of this study is to analyse movement patterns and habitat use of reindeers during two winter seasons (2005/2006 and 2006/2007) in areas affected by forestry activities such as clearcutting. This study examines the possibilities of analysing information from Reindeer husbandry plans and forest variable data from kNN and SMD, in relation to GPS collar points from reindeers by using Geographical Information System (GIS). Lack of knowledge and understanding between the reindeer industry and the timber industry has often led to heated debates. The possibilities of using this type of technique are very interesting and could increase knowledge concerning land-use issues to different resource users. The main results from analyses comparing SMD, kNN, data about clearcuts, and GPS collar points from reindeers indicates that clearcut areas, younger forest, coniferous forest on lichen-dominated areas and areas dominated by pine was preferred by reindeers during the winter period.

Sammanfattning Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en växande stad och strävan att nå hållbar utveckling, d vs hur vi skall minska vår negativa påverkan på vår miljö och omgivning, utan ?nna ett sett att nå sådana strukturer som inte urholkar naturens naturtillgångar, den ekonomiska välfärden, det demokratiska systemet eller vårt kulturella arv. Då en stad står inför behovet att expandera är det viktigt att fråga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden skall verka för den hållbara utvecklingen. Detta är en mycket intressant men komplex fråga som jag i detta arbete försöker närma mig. Arbetet är dock inte skrivit med ambitionen att lösa denna stora fråga, utan är ett anspråkslöst försök att närma mig ett av de synsätt på hur vi kan skapa hållbara strukturer i en stad som expanderar.

On-site sewage systems are common on the countryside of Sweden with approximately one million on-site systems installed. Due to insufficient function, these contribute significantly to the total discharge of phosphorus to rivers and lakes, causing eutrophication. In order to reduce eutrophication and to fulfil one of the environmental quality objectives, the decision was taken by the Swedish Government in 2005 that 60 % of phosphorous in sewage sludge is to be recycled to arable land before 2015. To make recycling a reality, new solutions have to be found. Federation of Swedish Farmers (LRF) takes an active interest in this issue and has initiated this study. One problem is that the food industry is sceptical towards recirculation due to the risks that products from sewage systems may contain pathogens, heavy metals and unwanted chemical compounds, e.g.

Tranås är en mindre kommun belägen i norra Småland. Invånarantalet i hela kommunen uppgår till cirka 18 000 och 14 000 av dessa bor i Tranås tätort. Kommunen har många fördelar, som till exempel dess geografiska läge vid sjön Sommen, den vackra och viktiga attraktionspunkten Storgatan och de goda kommunikationerna norrut. När kommunikationer förs på tal i kommunen är det oundvikligt att inte nämna Södra stambanan som sträcker sig genom Tranås kommun och Tranås tätort och anses vara av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Varje dag passeras Tranås av 121 tåg av vilka 70 utgörs av persontåg.

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån det salutogena perspektivet identifiera och analysera de faktorer som inverkar på chefs- och ledarskapets känsla av sammanhang på den operativa nivån inom hemtjänsten/ordinärt boende. Detta studerades utifrån följande frågeställningar: Hur upplever cheferna sitt chefs- och ledarskap utifrån det organisatoriska perspektivet? Hur upplever cheferna att förutsättningarna för det egna chefs- och ledarskapet är? Hur kan chefers känsla av sammanhang utifrån det organisatoriska perspektivet och ledarskapets förutsättningar förstås/förklaras? En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och elva enhetschefer från fem olika stadsdelar i Göteborgs stad ingick i studien. Det framkom att flera faktorer såsom tydlighet, stuprörstänk och möjlighet till delaktighet kunde kopplas till den organisatoriska kontexten. Faktorer som lyftes fram och som hörde till förutsättningarna för chefs- och ledarskapet var uppdelningen mellan chefskap och ledarskap, administrativt stöd, handlingsutrymme, den egna bakgrunden och motivation.

För etthundrafjorton år sedan sa en man vid namn Oskar Trapp att Helsingborg behöver ett museum. Etthundratolv år senare invigdes Dunkers Kulturhus, ett efterlängtat tillskott tillkulturutbudet i staden. Under de två år som huset har funnits har vissa grupper lyst med sin frånvaro. En av de grupperna är invandrare. Eftersom Dunkers Kulturhus ska finnas där för allaså behövdes det en plan för att locka invandrare till huset.

Den här uppsatsen är en kvalitativ analys om hur Stockholm stad har valt att använda sig utav eventkommunikation för att kommunicera ett budskap. Eftersom att event kan användas som strategi inom flera typer utav kommunikationsområden, används här begrepp som kan relatera till flera av dessa områden.För att komma i närmare kontakt med eventet har intervjuer genomförts med projektledaren och kommunikationsansvarig för Kulturnatt Stockholm. Genom textanalys, retorisk analys och innehållsanalys studeras intervjusvaren och en reklamaffisch som utformats för att marknadsföra eventet.Det kan konstateras att det utformade syftet för eventet går hand i hand med det kommunicerande budskapet och att Stockholms stads intressen kan återspeglas i reklamaffischen. .

Abstract År 1998 antog Riksdagen Regeringens proposition om Kvinnofrid, vilket var ett åtgärdsprogram för att bekämpa våldet mot kvinnor. Det ledde till att länsstyrelserna fick fördela pengar i kommunerna för samverkan i förebyggande insatser mellan olika aktörer i samhället och myndigheter. Landskrona Stad hade inte haft en kvinnojour på många år och en revisionsrapport visade på brister i kvinnofridsarbetet i Landskrona Stad. ISIS, en nybildad ideell kvinnojour i Landskrona och Röda Korset, som är en humanitär hjälporganisation, ville också bidra till att främja våldsutsatta kvinnors situation och således ingick dessa tre aktörer samverkan i ett tvåårigt samverkansprojekt, finansierat av Länsstyrelsen i Skåne län. Jag intervjuade nio personer som företrädde de tre samverkansaktörerna och jag ville få veta hur dessa företrädare hade uppfattat samverkansprojektet, om de hade upplevt positiva och negativa aspekter av projektet och om de hade idéer på utvecklingsmöjligheter när de såg tillbaka på det avslutade samverkansprojektet. Jag använde mig av teorier om samverkan och begrepp inom institutionell teori när jag kopplade min empiri till teori.

Problemdiskussion: Barn har idag allt mindre vardagskontakt med sina föräldrar. Gemensamma måltider i familjer har blivit färre och barnen får allt mindre stöd vid läxläsning. I Helsingborgs stad söker sig hundratals barn varje dag till fritidsgårdarna runt om i staden. Dessa fungerar som en mötesplats där barnen kan umgås och ägna sig åt olika aktiviteter. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur barn och fritidsledare tillsammans arbetar för att skapa värde på fritidsgårdar.

Uppsatsens syfte är undersöka hur två gruvorter (Gällivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hållbar stadsutveckling i samband med den pågående och planerade flytten av städerna. Vidare är syftet att belysa eventuella svårigheter/otydligheter i arbetet med hållbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhällsomvandlingens namn bedrivs i Gällivare och Kiruna. Då båda städerna har med ordet ?hållbarhet? i sin vision om hur det nya samhället ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn på hållbarhet ser ut och hur de integrerar hållbar stadsutveckling i samhällsomvandlingen. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rådande planeringsidealet. Det är dock ett luddigt begrepp som inte är mätbart eller enkelt att använda för de som arbetar med fysisk planering. Då fokus ligger på två svenska städer har Sveriges politiska syn på hållbarhet studerats.