I vår studie har vi valt att undersöka i vilken utsträckning eleverna har förståelse för de geometriska begreppen area och omkrets och framförallt om eleverna kan skilja på dessa begrepp. Vi valde att genomföra undersökningen med hjälp av en enkät som besvarades av totalt 152 elever från 8 klasser fördelat på skolår 8 och 9. Enkäten består av rena matematiska uppgifter såväl som textuppgifter för att prova olika infallsvinklar hos våra informanter. Resultatet visar på att det finns brister och svårigheter med att skilja de båda begreppen åt vilket ytterligare förstärker vår egen erfarenhet samt tidigare studier på området. De största problemen uppstår när det gäller att hantera areabegreppet.

Det har florerat olika rykten som säger att sjöbefälen endast arbetar i ett fåtal år efter att de avlagt sin examen.  För att undersöka om det fanns någon substans i detta valde vi att göra en undersökning där vi följde upp personer från tre olika sjökaptensklasser. Samtidigt fann vi det intressant att ta reda på vart de som slutat hade tagit vägen efteråt. Genom utdrag från sjömansregistret i Sverige samt intervjuer sammanställde vi personernas arbetshistorik. Resultatet visade på att sjöbefälen arbetade 25 år i snitt, att det tog 3 år att mönstra överstyrman och 8 år till befälhavare. Ett flertal av dem som gått iland var kvar inom branschen.

Ledarskap är ett ämne som fascinerar många och det finns omfattande forskning på området. Det finns flera olika teorier och modeller inom ledarskap och för en chefsrekryterare kan valet av dessa påverka framtiden för många människor. Syftet med undersökningen var därför att genom kvalitativ metod beskriva vad en ledare är för chefsrekryterare. Insamlingsmetoden bestod av halvstrukturerade intervjuer med fem chefsrekryterare. Intervjuerna tolkades utifrån riktlinjer för tematisk analys.

Syftet med arbetet var att bredda, förnya och berika kunskapen om de elever som var tysta i klassrummet. För den empiriska delen av arbetet definierades ?tyst elev? med en elev som inte sade något, eller ytterst lite, på lektioner där hela klassen var samlad. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med observationer. Fyra tysta gymnasieelever intervjuades om varför de var tysta och hur de upplevde sin situation.

Syftet med det här arbetet är att få en bild av vilka fel elever gör på några uppgifter vid Nationellt kursprov i matematik, kurs A. En analys av hur vanligt förekommande dessa fel är och vad i elevens matematikuppfattning som möjligen kan ha orsakat felen. Utifrån ett mindre urval av PRIM-gruppens insamlade elevlösningar kartlades och analyserades olika feltyper. Resultatet blev att bland de fullständiga lösningarna till matematiska problem som löses med algebra kunde jag se att det var varken de aritmetiska beräkningarna eller de förberedande bearbetningarna av givna fakta som var det största problemet för eleverna. Det var framför allt formel-behandlingen som eleverna gick bet på.

Syftet med vårt undersökning var att öka elevernas motivation att lära sig matematik genom att arbeta med vardagsanknuten matematik. Undersökningen gjordes i Luleå och Kiruna kommun, i tre olika årskurser 5, 6 respektive 7. Sammanlagt hade vi 50 elever. Arbetet inleddes med en första intervju som visade elevernas åsikter om ämnet matematik. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att arbeta med vardagsrelaterade uppgifter i små grupper eller enskilt.

Försvarsmakten befinner sig i en föränderlig process där nya uppgifter ställer nya krav på personalförsörjningen. Tanken är att på ett strukturerat sätt, i ljuset av de nya uppgifterna och behovet därefter, utarbeta en långsiktig plan för hanteringen av Försvarsmaktens personal och dess kompetenser för att kunna matcha morgondagens krav. Studien syftar till att identifiera vilka krav på ett kompetenshanteringssystem som den nya personalförsörjningsstrategin inom Försvarsmakten ställer. Den teoretiska referensramen är tudelad, bestående av kompetensdefinition samt fyra principer för designandet av ett kompetenshanteringssystem. Genom framförallt intervjuer med personer vilka representerar ett brett spektra inom Försvarsmaktens personalorganisation har tre kravområden identifierats: Individens roll och ansvar, Tillgänglighet samt Centraliserad HR-organisation. Vår summering av kraven är att systemet skall vara tillgängligt för individen och flexibelt inför morgondagens förändringar..

Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsättningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring ämnet, samt vad som finns skrivet i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angående detta. Utifrån semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansåg att individanpassad undervisning är nödvändigt för att kunna ta hänsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lärare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfällen..

SammanfattningSkolan kan sägas ha två primära och med varandra sammankopplade uppgifter: att förmedla kunskaper och att förmedla grundläggande demokratiska värden. Att vårt samhälle har förändrats genom sekularisering och ökad pluralism gör att skolans uppgift att skapa förståelse, tolerans och inlevelse för andra människor har blivit allt mer angelägen. För förverkligandet av skolans båda uppgifter spelar läroboken fortfarande en framträdande roll. En viktig fråga är om läroböckerna i religionskunskap är anpassade för den relativt nya situation som råder i skolan, med mångkulturella och mångreligiösa klassrum.Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån två läroböcker i religionskunskap kan sägas uppfylla läroplanens direktiv om att undervisningen ?skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse? (Lpf 94, s 3).

Gästrike Räddningstjänstförbunds geografiska område präglas av tung industri och omfattas av många verksamheter som hanterar en mängd olika kemikalier, vilket även innebär ett stort antal farligt godstransporter till och från dessa anläggningar. Om det sker en olycka där kemikalier är inblandade är räddningstjänsten en av de aktörer i samhället som ska hantera denna typ av händelse. Insatspersonalen måste på ett säkert sätt kunna genomföra de åtgärder som krävs, vilket förutsätter att de har tillgång till rätt utrustning. Alla första räddningsenheter bör ha utrustning för att kunna genomföra en snabb och effektiv insats vid en kemikalieolycka. Målet med denna rapport är att presentera ett förslag på vilken utrustning som bör finnas på första räddningsenhet för att kunna hantera en kemikalieolycka inom Gästrike Räddningstjänstförbunds geografiska område.

Projekt är något som många företag bedriver. Hur företag väljer att organisera projekt beror på hur deras verksamhet är organiserad, vilket medför att projekt leds på olika sätt. Dock är det väldigt vanligt med en såkallad projektledare bland flera olika typer av projekt. Denna persons roll, befogenheter och uppgifter är något som är utav stor vikt utifrån ett konkurrans avseende, då flera aktiva projektföretag pekar på att projektledning är en kärnkompetens. Detta leder till funderingar på hur en projektledare jobbar och hur metodiken ser ut för en person som leder ett projekt.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att belysa hur idrottslärare går till väga för att samtliga elever ska känna sig tillfreds med sin utbildning och sitt eget lärande under idrottslektionen.Finns det några verktyg som idrottslärare använder för att eleven ska få arbeta och utvecklas på sin egen specifika nivå och i så fall hur används de?Finns det några likheter eller skillnader när det gäller verktygen som används mellan de elever som besitter mer respektive mindre utvecklade idrottskunskaper?Hur dokumenterar läraren elevernas prestationer när det gäller skiftande prestationsnivåer?Vad anser eleverna själva om hur läraren använder sina eventuella verktyg?MetodDen här studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som huvudinriktning. Intervjuerna har genomförts på olika skolan, både gymnasiet och grundskola med fyra stycken idrottslärare samt fyra stycken elever. De har spelats in på bandspelare eller nedtecknats. De har alla grundats på en intervjuguide och intervjuerna med lärarna tog mellan 20 till 30 minuter att genomföra och 5-10 minuter att genomföra med eleverna.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning där syftet är att genom intervjuer med lärare, försöka få mer och ny kunskap om hur man kan underlätta och hjälpa barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Vi har intervjuat lärare och en fritidspedagog från åk F ? 5, alla med olika erfarenhet och tjänster. Våra informanter består av två lärare, två specialpedagoger och en assistent/fritidspedagog. Alla medverkande jobbar på skolor i mindre orter.Undersökningen ger ett resultat om hur en lärare bemöter barn med diagnosen ADHD i en skola för alla.

Syfte:Syftet med denna studie är att analysera Instrument-X programteori samt undersöka hur bru-karna upplever hjälpprocessen vid användandet av Instrument-X. Metod:För att besvara vårt syfte har vi använt dokumentstudier och kvalitativa intervjuer som hu-vudmetoder. Huvudresultat: Brukarna upplevde i stort hjälpprocessen vid användandet av Instrument-X som positiv. Det som hölls fram som mest gynnsamt med Instrument-X i hjälpprocessen var att informationen blev nedtecknad tillsammans med brukaren, detta gjorde att deltagarna kände att de togs på allvar vilket skapade en känsla av att komma framåt i processen. Vidare menade deltagarna att nedtecknandet av uppgifter gav dem själva en god bild av vad de kunde tänkas arbeta med.

Svenska elevers prestationer inom matematik rapporteras bli allt sämre. Om man tränat exempelvis multiplikationstabellerna till den grad att de automatiserats belastas arbetsminnet mindre och man kan således fokusera på mer krävande uppgifter. I föreliggande studie har kvalitativa metoder i form av elevobservationer och elevintervjuer använts. Vi undersökte hur det ser ut då elever i en årskurs tre tabelltränar multiplikation intensivt, hur deras resultat utvecklades av tabellträningen med hjälp av Diamantdiagnoser samt vad eleverna tyckte om detta.Resultatet av observationerna var att eleverna satt enskilt och tränade tyst med hjälp av olika material. Ingen interaktion ägde rum varken mellan läraren och eleverna eller eleverna sinsemellan.