Sök:

Sökresultat:

476 Uppsatser om Större vinster - Sida 13 av 32

Att mÀta image - en studie av kulturella och etniska aspekter i varumÀrkesundersökningar

Under andra delen av 1900- talet har Sverige vÀxt till en av vÀrldens största smÀltdeglar nÀr det gÀller kultur och etnicitet. HÀr finns representanter frÄn nÀstan hela vÀrlden vilka alla mer eller mindre Àr verksamma som konsumenter pÄ den svenska marknaden. Detta innebÀr att de tar intryck och Àr utsatta för diverse olika marknadsstimuli som till exempel varumÀrken och dess image och genom sitt agerande pÄ marknaden ger de intryck tillbaka till företagen. Ett varumÀrkes image mÀts bÀst med olika varumÀrkesundersökningar. Problemet som vi redovisar i vÄrt resultat Àr att det finns stora svÄrigheter vid urval och utformning av anpassade undersökningar pÄ grund av att begreppen kultur och etnicitet Àr mycket svÄrdefinierade.

AnstÀllda med Ängest- och depressionssyndrom : Individers röster om upplevda anpassningar i arbetsmiljön

Ångest och depression spĂ„s om fem Ă„r tillhöra nĂ„gra av vĂ€rldens största folksjukdomar (World Health Organization, 2001). Stigmatisering av psykiska besvĂ€r hos individer innebĂ€r att mĂ„nga med psykisk ohĂ€lsa exkluderas frĂ„n arbetsmarknaden (Socialdepartementet, 2012). Att individer med psykisk ohĂ€lsa arbetar innebĂ€r dock vinster pĂ„ individ-, organisations-, och samhĂ€llsnivĂ„ (CEPI, 2012). Syftet med studien Ă€r dĂ€rmed att undersöka hur arbetsmiljön för anstĂ€llda med Ă„ngest- och depressionssyndrom har anpassats utifrĂ„n den anstĂ€lldes förutsĂ€ttningar. Studiens fokus Ă€r att belysa vilka faktorer som pĂ„verkade att anpassningarna genomfördes.

?För det första mÄste det vara roligt!? : En studie om pedagogers tankar kring möjligheter och hinder med musikaktiviteter i förskolan

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lÀrande. Arbetet visar Àven pÄ ett förÀndrat lÀraruppdrag, lÀroplanens mÄl och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar pÄ. Valet av metod föll pÄ en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger.

Inta?ktsdiversifiering i europeiska bankverksamheter : En studie om provisionsinta?kternas effekt pa? aktiemarknadens va?rdering och variationen i aktiepriserna

Denna studie underso?ker hur inta?ktsdiversifiering i europeiska bankverksamheter pa?verkar aktiemarknadens va?rdering och variationen i aktiepriserna. Europeiska bankverksamheter har sedan mitten pa? 1980-talet expanderat mot tja?nster som genererar provisionsinta?kter eftersom den historiska uppfattningen har varit att inta?ktsdiversifiering kan minska variationen i vinsterna och potentiellt o?ka marknadsva?rderingen.Effekten av inta?ktsdiversifiering studeras utifra?n OLS-regressioner pa? paneldata som besta?r av 103 bankverksamheter fra?n 24 la?nder i Europa fo?r perioden 2005 till 2012. Aktiemarknadens va?rdering och variationen i aktiepriserna bera?knas utifra?n data o?ver aktiepriser och fra?n bankverksamheternas finansiella rapporter.

Den tredje pedagogen : Reggio Emilia och miljön som pedagogiskt redskap

Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har pÄ pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sÄdant stort pedagogiskt vÀrde att man benÀmner den ?den tredje pedagogen?. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lÀrande ? och dÀrmed Reggio Emilias syn pÄ pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i Àmnet samt genom intervjuer med tvÄ pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssÀtt.

Företagssköterskans upplevelse av samtal som verktyg i sitt arbete. : En kvalitativ intervjustudie

Företagssköterskans arbete utgÄr ifrÄn hÀlsofrÀmjande insatser dÀr det centrala ligger i att förebygga risker och sjukdom med inriktning pÄ mÀnniskan och arbetslivet. Samtalet blir dÀrmed ett viktigt verktyg i arbetet. Företagssköterskan samtalar av olika anledningar och dÀrav har samtalat olika uppgifter, funktion och betydels vid olika situationer.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa företagssköterskors upplevelse av samtal som ett verktyg i sitt arbete. Inklusionskriterierna för studien var företagssköterskor oberoende av vidareutbildning, anstÀllda och verksamma inom en företagshÀlsovÄrd. Ur analysen framkom fem huvudkategorier och sjutton underkategorier som svarade mot studiens syfte.I resultatet framkom det att samtalet Àr företagssköterskans viktigaste verktyg samt ett Äterkommande inslag i företagssköterskans dagliga arbete dock anvÀndes samtalet pÄ olika sÀtt beroende pÄ situation.Företagssköterskorna beskrev Àven vad de kallade de vanligaste förkommande samtalen samt hur dessa anvÀndes, dess betydelse samt de vinster dessa samtal förde med sig.

Teknikval gasvÀxlingsstÀlldon. FPGA-kommuteringav borstlös DC-motor

Detta examensarbete behandlar kommutering av en BLDC-motor, borstlös likspÀnningsmotor, med hjÀlp av FPGA, Field Programmable Gate Array. Det jÀmför och diskuterar ocksÄ skillnader mellan de intelligenta aktuatorer som anvÀnds av branchen idag med dumma aktuatorsystem och syftar till att bygga kunskap kring Àmnet. Allt högre krav stÀlls pÄ kommunikationen i ett fordon vad gÀller hastighet och datamÀngd och av denna anledning Àr det av stort intresse att utreda om ett teknikbyte av ett driftkritiskt system som en BLDC-aktuator Àr möjligt och lÀmpligt.Som en fortsÀttning pÄ tidigare examensarbeten som behandlat reglering av en borstlös likspÀnningsmotor med hjÀlp av en dum aktuator löser detta examensarbete ett problem rörande fÀrdigskriven kommuteringskod som uppdagades. Att anvÀnda en FPGA för att ta fram kommuteringssignaler till drivsteget ger en försumbar fördröjning av de pulsbreddsmodulerade signalerna som reglerar motorn och dÀrmed uppnÄs en fungerande dum aktuator som uppfyller Scanias krav för kommutering av BLDC-motorn.Dumma aktuatorer Àr pÄ mÄnga sÀtt ett bÀttre alternativ Àn dagens intelligenta aktuatorer. Fördelar och nackdelar med tre olika system inom omrÄdena uptime, produktionsvolymer, prisnivÄ och kostnader, reglerprestanda, IO-krav och eektkrav jÀmförs och diskuteras och pÄ de ?flesta punkter pekar resultaten pÄ att ett teknikbyte till dumma aktuatorer skulle ge vinster pÄ era plan..

Slutna kontanthanteringssystem - en investeringsbedömning för GekÄs Ullared AB

Med utgÄngspunkt i de stora mÀngder kontanter som hanteras i flera instanser pÄ GekÄsvarje dag valdes uppsatsens Àmne. Syftet var att bedöma effekterna av en eventuellinvestering i ett slutet kontanthanteringssystem, för att sedan lÀmna rekommendationertill företagets ledning.Undersökningen Àr gjord som en deskriptiv fallstudie med GekÄs i centrum. Företagetoch dess behov har utvÀrderats med hjÀlp av egna erfarenheter och information frÄn sÄvÀl ledning som anstÀllda pÄ kassakontor och i kassan. Kunskap om tillgÀngliga kontanthanteringssystemhar fÄtts frÄn tillverkare, sÀljare och anvÀndare, och för att slutakedjan konsulterades företagets vÀrdetransportör.De vinster med ett slutet kontanthanteringssystem som uppmÀrksammats Àr framförallteffektivitetsvinster i form av stora tidsbesparingar vid kontanthanteringen och merrörlig personal, samt en sÀkrare och mer trivsam arbetsmiljö i kassan. De största kostnadsbesparingarnaskulle uppnÄs genom att vissa moment hos kassapersonal, pÄ kassakontoretoch för den kassaansvarige försvinner.

Solcellsdrivet FTX-system för miljonprogramshus : TjĂ€rna Ängar, BorlĂ€nge

Projektet omfattade undersökning och framtagande av ett solcellssystem med förmÄga att försörja ett FTX-system i ett flerbostadshus frÄn miljonprogrammet med el. För att kunna bedöma storlek och utformning av komponenter har information tagits genom:Informationssökning via databaser, kurslitteratur och intervjuerSimuleringar av solceller i datorprogrammet PVSYSTModulering av ventilationskanaler i datorprogrammet MagiCADSyftet var frÀmst att undersöka om det gick att fÄ fram ett teoretiskt fungerande system med avseende pÄ bÄde solceller och ventilation. Beroende pÄ vad resultatet blev skulle Àven ekonomin i projektet undersökas.Undersökningen visade att det teoretiskt ska gÄ att installera solceller för elframstÀllning som klarar av att tÀcka FTX-systemets elbehov pÄ Ärsbasis. Solcellerna bedöms Àven producera tillrÀckligt med el för viss övrig elkrÀvande utrustning under stora delar av Äret. Det visade sig Àven att det skulle gÄ att fÄ solcellerna ekonomiskt lönsamma om en kalkyltid pÄ 14 Är anvÀnds.

Rörelseaktivitet i klassrummet : ? en studie om lÀrares uppfattningar av Röris

VÄrt syfte med studien var att undersöka huruvida lÀrare i grundskolans tidigare Är som anvÀnder sig av rörelseprogrammet Röris i klassrumsmiljö upplever att det har inverkan, och i sÄ fall hur, pÄ barns koncentration och motorik. Vi utgick ifrÄn frÄgestÀllningarna hur lÀrare anvÀnder sig av Röris, om lÀrare upplever att behovet av Röris Àr lika för alla, hur lÀrarna upplever att det pÄverkar barns koncentration och motorik, om de ser samband mellan koncentration, motorik och inlÀrning samt huruvida Röris Àr vÀlinvesterad tid enligt lÀrarna. TillvÀgagÄngssÀttet för att besvara vÄra frÄgestÀllningar var av kvalitativ art, dÀr sex lÀrare frÄn tvÄ skilda skolor i sydöstra Sverige intervjuades. Resultatet i denna studie visar att lÀrarna anvÀnder sig av Röris för att göra avbrott i lÀngre lektionspass nÀr koncentrationen tryter. Resultatet pÄvisar vidare att alla har nytta av Röris. LÀrarna var av den uppfattningen att Röris hade en mycket god inverkan pÄ barnens koncentration och sÄg klara fördelar med att praktisera Röris.

En studie för att minska energianvÀndningen vid Outokumpu Nordic Brass

Energi Àr nÄgot som mÀnniskan anvÀnt sig av genom hela vÄr historia men det var pÄ grund av industrialiseringen som behovet ökade markant. Stigande energipriser skapade med tiden ett intresse för att minska energikonsumtionen och nÀr elmarknaden avreglerades i mitten pÄ 1990-talet gavs ytterliggare ett ekonomiskt incitament för att hantera dessa frÄgor. Syftet med detta examensarbete var att undersöka energieffektivisering som koncept, vilka metoder som kan anvÀndas samt att pröva hur man arbetar med dessa frÄgor i praktiken.Energieffektivisering innebÀr att optimera anvÀndningen av den energin som tillförs och dÀrför Àr det viktigt att kartlÀgga hur energin anvÀnds. Om en hel anlÀggning ska undersökas kan det ske genom att kartlÀgga anlÀggningens totala energiförbrukning men nÀr utredningen istÀllet Àr mer avgrÀnsad kan det ske genom mÀtningar och tester pÄ den specifika utrustningen. Det Àr ocksÄ viktigt att förstÄ att en förutsÀttning för de olika metodernas framgÄng Àr tillgÄng pÄ relevant information.Resultatet av detta examensarbete Àr en sammanstÀllning av de olika delar som bör ingÄ i en energieffektiviseringsutredning samt en redogörelse för hur nÄgra av metoderna anvÀnds.

ÖvervĂ€ganden och effekter vid implementering av ny teknologi ? en fallstudie av Anototeknologin

Avsikten med uppsatsen Ă€r att utvĂ€rdera och analysera implementeringen av en ny teknologi, vilken befinner sig i en nĂ€tverksdriven marknad. Studien Ă€mnar se till de övervĂ€ganden företag stĂ„r inför vid implementering av Anototeknologi, förĂ€ndringar som implementeringen medför samt de för- och nackdelar som uppleves. För att nĂ„ syftet med denna undersökning anvĂ€nds kvalitativa intervjuer uppdelade i tvĂ„ fall med tvĂ„ slutkunder till företaget Anoto. Teorierna som anvĂ€nds och stĂ€lls mot empirin Ă€r disruptiv, plattforms teori, nĂ€tverkseffekter, switching cost & TCO. Uppsatsens empiriska material bestĂ„r av kvalitativ data erhĂ„llen frĂ„n intervjuer med tvĂ„ Anotopartner: Penboosts Solutions AB och Catrel AB, tvĂ„ slutkunder: WĂŒrth Svenska AB och HemtjĂ€nsten i Sundbyberg, tre anvĂ€ndare av Anotopennan: tvĂ„ WĂŒrthsĂ€ljare och en hemtjĂ€nstarbetare, samt sekundĂ€rdata erhĂ„llen frĂ„n de undersökta företagens hemsidor och annat informationsmaterial.

Sociala arbetskooperativ-ett bÀttre alternativ till sysselsÀttning : En studie om sociala arbetskooperativs rellevans för psykiskt funktionshindrades behov

  SammanfattningArbetsmarknaden förÀndras hela tiden, vilket innebÀr en omstÀllning för alla som har ett arbete och en sysselsÀttning. Det stÀlls högre krav pÄ arbetstagarna vilket, medför Ànnu svÄrare förutsÀttningar för de som redan nu stÄr utanför arbetsmarknaden.Vi har i denna studie valt att se pÄ hur sociala arbetskooperativ kan fungera som alternativ sysselsÀttning. Vi har valt att titta pÄ detta, tÀnkt för mÀnniskor som har nÄgon typ av psykisk nedsÀttning och utifrÄn deras behov.Vi har genom att titta pÄ denna specifika grupps behov i arbetslivet, undersökt om dessa behov kan tillgodoses genom ett socialt brukarkooperativ.Detta för att fÄ ökade kunskaper om sociala arbetskooperativs plats som en alternativ sysselsÀttning/arbete för mÀnniskor med sÀrskilda behov.Vi genomförde studien med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med ovan nÀmnd mÄlgrupp samt personal som arbetat med kooperativa verksamheter. VÄrt resultat baseras dels pÄ dessa intervjuer dels, pÄ jÀmförelser med relevant insamlad data i form av tidigare studier och litteratur.Resultatet visar att respondenternas behov mycket vÀl kan tillgodoses i ett socialt brukarkooperativ. Vidare framgÄr av resultatet att det i stor utstrÀckning finns bÄde ekonomiska och sociala vinster att utvinna genom dessa..

Lokalhistoria- ett arbetssÀtt för att fÄ elever intresserade av historia?

Elevers instÀllning till historia Àr mÄnga gÄnger negativ. Eleverna tycker inte att historieÀmnet kÀnns relevant för dem. I examensarbetet ville vi undersöka om lokalhistoria kan vara ett bra arbetssÀtt för att fÄ elever mer intresserade av historia. Vi ville Àven fÄ kunskaper om lokalhistoria och varför man skall arbeta med detta i skolan. Vidare ville vi undersöka möjligheterna med lokalhistoriskt arbete i skolan genom utförandet av ett empiriskt projekt.

Handledaren ? en viktig kugge i elevens lÀrande : En studie om handledarnas kompetens och det arbetsplatsförlagda lÀrandet

Syftet med denna studie var att undersöka vilken kompetens skolan tycker Àr viktig för handledning under det arbetsplatsförlagda lÀrande (APL) samt nÄgra handledares syn pÄ sin egen kompetens att handleda elever under praktiken. I vÄr undersökning finner vi att skolan/huvudmannen inte alltid stÀller de rÀtta kraven för att APL ska kunna ge eleven den bÀsta praktiken. Handledarna anser att goda yrkeskunskaper och lyhördhet Àr viktiga egenskaper för handledning under APL. I de intervjuer vi genomfört anger handledarna ocksÄ att pedagogiskt kunnande hos handledaren Àr viktigt och det framkommer att handledare och yrkeslÀrare i stort sett har samma syn pÄ vilken kompetens som Àr viktigast, nÀmligen yrkeskunskapen. NÄgot överraskande tog ingen av handledarna upp kÀnnedom om kursmÄlen som en angelÀgen kompetens.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->