Sök:

Sökresultat:

9170 Uppsatser om Större och mindre städer - Sida 65 av 612

Attityder till de naturvetenskapliga Àmnena ? sett ur ett lÀrarperspektiv

Syftet med detta arbete var att undersöka lÀrares personliga attityder och intresse för de naturvetenskapliga Àmnena biologi, kemi och fysik. Vi ville se om det fanns ett underlag för att gÄ vidare med resultaten och fÄ igÄng tankar om ett kvalitetsutveck-lande arbete inom de naturvetenskapliga Àmnena. Genom en enkÀtundersökning har vi samlat in material som vi sedan har bearbetat och analyserat. Vi har funnit att lÀrarna Àr positiva till att utveckla kvaliteten i Àmnena men att de Àr mindre intresse-rade av att delta i nÄgot projekt som frÀmjar detta..

- Industrial design engineering study of PCM power plant -

En studie av en mindre kraftstation har gjorts i samarbete med Exencotech som forskar inom energi-Ätervinning. Deras kraftstation behandlar Ätervinning av vÀrme frÄn uppvÀrmt vatten som annars inte hade anvÀnts utan ansetts som ren förlust.Den studie som genomförts har gjorts pÄ ett 100kW system med en sÄ stor möjlighet till modularitet som Àr möjligt för anpassning och flexibel installation. Studien har Àven innefattat en 5kW prototyp och en modulÀr version av 100kW systemet upp till 0,5MW. Applikationen har som krav att framför allt minska volymen och storleken pÄ systemet. Studien innefattar Àven en ergonomisk och anvÀndarvÀnlig inriktning vilket har pÄverkat designen och konstruktionen hos systemet.För att finna lÀmpliga lösningar och koncept till projektet har flera konceptgenereringar gjorts, liksom utvÀrderingar av lösningar.

Urban Building vid Hornsbruksgatan

Kandidatprojektet Urban Building vid Hornsbruksgatan med undertiteln Hornsbruksgatan 2012 Àr ett arkitekturprojekt bestÄende av ett mindre antal sammanlÀnkade byggnationer i vilka bostÀder, kontor samt kommersiell verksamhet inryms. Den övergripande volymen bestÄr av en tydligt lÄngsmal kropp som Àr placerad lÀngs med gatan. Stor vikt i projektet har lagts vid den arkitektoniska upplevelsen, materialval och bestÀndighet. GestaltningsmÀssigt har inga hinder funnits för eklektiska och anakronistiska influenser..

Större gĂ€dda (Esox lucius) konsumerar inte storspigg (Gasterosteus aculeatus) : Är taggarna ett problem eller Ă€r spiggen för liten?

Övergödningen i Östersjön har varit ett problem de senaste Ă„rtionden vilket pĂ„verkar akvatiska organismer och minskar undervattenvegetationen som Ă€r viktig för fisklivet. GĂ€dda (Esox lucius) och abborre (Perca fluviatilis) har minskat i Kalmarsund och Blekinge skĂ€rgĂ„rd de senaste 20 Ă„ren samtidigt som spigg (Gasterosteus aculeatus) har ökat kraftigt. Anledningen till Ă€ndrat förhĂ„llande mellan arterna Ă€r inte helt klarlagd men spigg kan vara en art som pĂ„verkar ekosystemet genom sin konsumtion av Ă€gg frĂ„n predatorerna; gĂ€dda och abborre. Reduktionen av dessa predatorer bidrar till trofisk kaskad dĂ€r algblomningar gynnas. Spigg har en direkt försvarsmekanism i form av vassa taggar pĂ„ rygg och sida som Ă€r ett effektivt skydd mot vissa predatorer. Forskning visar att mindre predatorer upp till 25 cm inte konsumerar spigg beroende pĂ„ taggarna.

Upplevelsen av organisatoriskt stöd vid en sÀrskild hÀndelse - ur en ambulanssjuksköterskas perspektiv

Informanterna beskrev i huvudsak det organisatoriska stödet och den utveckling som varit som positiv. Denna utveckling, med mindre machokultur tros ha kunnat vara en bidragande orsak till att stödet Àr mer accepterat och efterfrÄgas i större grad Àn tidigare. Vidare framgick vikten av Äterkoppling till hÀndelsen. Den familjÀra gemenskapen med kollegan utgjorde ett stort, indirekt organisatoriskt stöd..

NÀr liten blir stor : organisationskulturers förÀndring vid fusioner av myndigheter

Fusioner av myndigheter har blivit ett allt mer vanligt inslag i Europa och innefattar bland annat samgÄenden mellan starka universitet och mindre högskolor. Anledningen till fusionerna Àr att skapa kvalitet i utbildningen, framförallt hos den mindre högskolan. Dock finns det aspekter som talar emot sammanslagningar dÄ de kan skapa negativa effekter, frÀmst pÄ grund av kulturskillnader mellan de samgÄende myndigheterna.FörÀndringar Àr nÄgot som uppstÄr frekvent i organisationer och nÄgot som dÄ pÄverkas i stor utstrÀckning Àr organisationskulturen. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur organisationskulturer förvÀntas bli pÄverkade i samband med en fusion. Fokus ligger pÄ de kulturella skillnader som finns mellan samgÄende myndigheter, dÀr den ena organisationen Àr större och har mer inflytande Àn den andra.I teoridelen av uppsatsen behandlas förÀndringar i organisationen, dÀr mÀnniskan har en huvudroll för utfallet av fusionen.

En jÀmförande studie mellan shiamuslimsk teori och systemet i Iran

I samband med den islamiska revolutionen i Iran Är 1979 institutionaliserades tanken om nödvÀndigheten att upprÀtta en islamisk stat i modern tid. Denna skulle ledas av en speciell specialist eller rÀttslÀrd, Velayat-e-faqih medan den siste imamen Àr fördold. FrÄgan Àr dock hur vÀl detta styre kom att sammanfalla med det som ska rÄda under denne, imam al-Mahdi. Det Àr detta som denna uppsats Àmnar undersöka. TillvÀgagÄngssÀttet för att göra detta, det vill sÀga att studera teorin med praktiken var att studera böcker, som skrivits av experter pÄ omrÄdet och i mindre mÄn undersöka internetkÀllor.

Hur mÄnga företag har gÄtt över till K2 - regelverket? En studie av byggföretag i VÀstra götaland

Bakgrund och problem: Den 11 juni 2008 antog bokföringsnĂ€mnden det nya regelverket Årsredovisning i mindre aktiebolag, det sĂ„ kallade K2-regelverket. Syftet med det nya regelverket var att förenkla redovisningen för mindre aktiebolag. Det gamla regelverket uppfattades av mĂ„nga som komplicerat och svĂ„rt att sĂ€tta sig in i, dĂ„ man kunde hĂ€mta rĂ„d och rekommendationer frĂ„n olika organ. För att motverka detta skapade man ett nytt regelverk dĂ€r alla rĂ„d och rekommendationer var samlat i ett dokument. Det Ă€r först efter den 31 december 2008 som regelverket fĂ„r upprĂ€ttas pĂ„ Ă„rsredovisningarna.

Nedmalningsgradens inverkan pÄ KPRS och en multivariat analys av ATH

MÄlet med detta examensarbete Àr att undersöka hur de metallurgiska och fysikaliska egenskaperna pÄ direktreduktionspelletsen av kvalitetn KPRS (Kiruna Pellets Reduktion Special) pÄverkas av förÀndringar i nedmalningsgrad, jÀrnmalmskoncentratets nedmalningsgrad med avseende pÄ specifika yta och tillsatsmedlets mÀtt i procent mindre Àn 45”m. Försöken utfördes i laboratorieskala med upplÀgg enligt ett fullfaktorförsök. JÀrnmalmskoncentratet och tillsatsmedlet som anvÀnds vid försöken har tagits ut frÄn anrikningsprocessen, av detta material har sedan pellets tillverkas i en sÄ kallad pot furnace som kan simulera pelletsprocessen. PÄ fÀrdiga pellets har det sedan utförts en rad tester. DÄ försöken med nedmalningsgrad ej var fullt genomförbara kompletterades arbetet med en multivariat studie av ATH.

Stress bland kvinnliga och manliga lÀrare - betydelsen av socialt stöd och kontext

Stress uppstÄr nÀr det sker en obalans mellan vad som krÀvs av individen och de resurser som hon har tillgÄng till. Arbetsrelaterad stress Àr nÄgot som allt oftare förekommer bland lÀrare idag. Denna stress kan bland annat vara orsakad av ökat ansvar samt tillgÀnglighet för eleverna. Socialt stöd frÄn omgivningen Àr en viktig faktor för att reducera stress. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av socialt stöd och skolrelaterad kontext (stökig och ostökig) för kvinnliga och manliga lÀrares upplevda stress.

LVM-behandlares upplevelser av Motiverande samtal

Begreppet sponsring har förÀndrats över tid frÄn det som tidigare mer betraktades somvÀlgörenhet. Utvecklingen inom omrÄdet har medfört att sponsring idag kan ses som ett viktigt marknadsföringsinstrument dÀr företagen har en vÀl bearbetad plan för hur verktyget ska anvÀndas. Kravet pÄ motprestationer har ökat och idag uppfattas begreppet mer som ett affÀrsmÀssigt samarbete.Syftet med studien Àr att, utifrÄn en kvalitativ undersökning, undersöka hur företag i UmeÄ med omnejd behandlar omrÄdet sponsring. NÀrmare bestÀmt hur sponsring som verktyg pÄverkar varumÀrkeskapitalet samt om mindre och större företag uppvisar nÄgra skillnader i deras sÀtt att arbeta med sponsring. VÄr förhoppning Àr att studiens resultat ska generera vÀrdefull information inom omrÄdet samt bidra med underlag till framtida studier.

En Ànnu sÀmre nyhet? En jÀmförande studie över dagspressens bevakning av Europaparlamentsvalen 1995, 1999 och 2004 utifrÄn ett demokratiteoretiskt perspektiv

Sedan Sverige blev medlem i EU har det anordnats val till Europaparlamentet vid tre tillfÀllen. Valdeltagandet som redan 1995 var lÄgt har sedan minskat Ànnu mera. Ett lÄgt valdeltagande riskerar att undergrÀva Europaparlamentets legitimitet men ocksÄ att underminera den representativa demokratin. Fyra orsaker till det lÄga valdeltagandet har lyfts fram som förklaringsvariabler i svensk forskning. Denna uppsats fokuserar pÄ den fjÀrde, massmedias roll.

Relationer som konkurrensmedel : Studie om intern marknadsföring

Hotellmarknaden Àr under utveckling, nya aktörer kommer in pÄ marknaden, kedjor, fusioner och nya trender skapas. Utvecklingen sker som följd av tjÀnsters framvÀxt i samhÀllet, vilket gör att förÀndringar blir ett absolut. Hotellmarknaden Àr cyklisk, detta gÀller ett beroende av det aktuella konjunkturlÀget, naturligt ger detta lönsamhet vid högkonjunktur som dock kan skifta snabbt. Olika verksamheter inom branschen har varierande förutsÀttningar, studiens objekt har begrÀnsningar i form av ekonomiska och resursmÀssiga möjligheterna att förÀndras efter nya mönster och trender. Dessa objekt kategoriseras som mindre, fristÄende, traditionella hotell.Tanken med uppsatsen Àr att ge verksamheter som studiens eller liknande möjligheten att se viktiga delar inom den interna marknadsföringen som kan ge dem större konkurrensmöjligheter.

"Jag Àr ingen packÄsna" : Om fotografens yrkesroll i en förÀndrad medievÀrld

Sedan ett antal Är tillbaka har dagspressektorns lönsamhet minskat, vilket inneburit att redaktionerna blivit mindre och arbetsuppgifterna för de enskilda individerna har blivit fler. Ny teknik, Internet, digitaliseringen och flera andra faktorer har gjort att redaktionsarbetet förÀndrats och mediearbetarna har fÄtt fler arbetsuppgifter Àn tidigare. Fotograferna ska gÀrna filma, fota med mobiltelefonens kamera och arbeta mot webbtidningen, samtidigt som de fÄr ökad konkurrens frÄn multijournalister som gör allt sjÀlva och amatörfotografer pÄ rÀtt plats vid rÀtt tillfÀlle. Flera undersökningar bland journalister visar pÄ ökad stress, arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsskador.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur nÄgra av de tidigare nÀmnda faktorerna utvecklat nÄgra fotografers arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetssÀtt pÄ de tvÄ lokaltidningarna Sydsvenska Dagbladet och VÀsterbottens-Kuriren. Dessa tvÄ tidningar valdes som tvÄ fall inom lokaltidningssektorn, en större och en mindre.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer av Ätta personer.

Bornholmsmodellen - en vÀg till fonologisk medvetenhet Àven för andrasprÄkselever

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka om Bornholmsmodellen (Lundberg, 2007) skapar möjligheter till ökad fonologisk medvetenhet hos en grupp andrasprÄkselever. De frÄgestÀllningar som undersökts Àr: Vilka tendenser till skillnader i tillÀgnandet av fonologisk medvetenhet kan man se mellan första- och andrasprÄkselever under Bornholmsmodellens genomförande? Hur kan man se att Bornholmsmodellen Àr ett relevant arbetsredskap Àven för andrasprÄkselever? Hur anpassar pedagogerna i studien Bornholmsmodellen utifrÄn andrasprÄkselevernas perspektiv?Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv baserat pÄ hur individer gör och lÀr av varandra i ett samspel.Metod: För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod. I den kvantitativa delen gjordes ett för- och eftertest (kartlÀggning enligt Bornholmsmodellen) för att mÀta fonologisk medvetenhet hos första- och andrasprÄkselever som ingick i tvÄ undersökningsgrupper och tvÄ kontrollgrupper. Intervjuer av pedagoger som arbetade i undersökningsgrupperna ingick i den kvalitativa delen av studien samt observationer i dessa förskoleklasser dÄ de anvÀnde sprÄklekarna i Bornholmsmodellen.Resultat: Studien visade pÄ klara tendenser till skillnader i fonologisk utveckling mellan undersökningsgrupper som fÄtt undervisning enligt Bornholmsmodellen i Ätta veckor och kontrollgrupper som inte fÄtt ta del av modellen.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->