Sökresultat:
9170 Uppsatser om Större och mindre städer - Sida 47 av 612
?Vi lÀrde oss om stress, men det mesta Àr bortglömt? : en kvantitativ studie om vad som pÄverkar gymnasieungdomars upplevda hÀlsa
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra vad som pÄverkar gymnasieelevers upplevda hÀlsa i Ärskurs 3, i en storstad och en mindre tÀtort. För att uppfylla detta syfte har tre frÄgestÀllningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna Àr en stressor som pÄverkar deras hÀlsa? (2) Vilken roll spelar lÀraren respektive skolan för elevernas upplevda hÀlsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hÀlsa ut?MetodFör att uppfylla syftet och besvara frÄgestÀllningarna valdes en kvantitativ metod, enkÀt. EnkÀten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvÀmlighetsurval och för att fÄ fram urvalspopulation gjordes ett slumpmÀssigt randomiserat urval.
Sociala medier : och kundinteraktion i mindre företag
Title: Social Media ? And customer interaction in smaller firmsSeminar date: 2011-06-10Course: Information Logistics, D-level.Authors: Marie Stenhammar and Ulrika CarlssonAdvisor: Jaime CamposKey words: Social Media, Web 2.0, Co-creation, Viral marketing, Word of Mouth, smaller firmsPurpose: This paper aims to describe the relevance of social media to smaller firms, the challenges and opportunities they face and what strategies they use, in the interaction with their customers.Methodology: The study is qualitative in nature and has an abductive approach. The empirical material consists of in-depth interviews with chosen companies and Internet observations.Theoretical perspectives: Social Media, Web 2.0, Co-creation, Viral marketing, Word of MouthEmpirical foundation: The study takes its empirical base from in-depth interviews with representatives from the small companies and internet observations connected to these.Conclusions: Smaller companies have great interest in social media. They preferably use Facebook, blogs, YouTube and Twitter. Their strategy is mainly to be very active and update their social media regularly.
 Utbildning i kostfrÄgor behövs pÄ gymnasiet :  sex gymnasieelevers synpunkter
??Bakgrund: Kostvanorna hos den allmÀnna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, Àr bristfÀllig. De svenska nÀringsrekommendationerna följs inte och dÄliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sÀtt att minska de kostrelaterade folkhÀlsosjukdomarna skulle kunna vara att förbÀttra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser pÄ gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hÀlsa att försvinna nÀr den nya gymnasieskolan införs 2011.Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn pÄ sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor.Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer anvÀndes som metod och sex kvinnliga elever frÄn fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade lÀst en lokal kostkurs pÄ gymnasiet.Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dÄliga ? mittemellan" eller "mindre bra.
Kan du springa dig till ett MVG? : En undersökning om fysisk aktivitet och betyg
Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med denna studie Àr att se eventuella samband mellan elevers fysiska aktivitet och deras betyg i 9:an.Hur skiljer sig meritpoÀngen och betygen i kÀrnÀmnena samt idrott och hÀlsa mellan fysiskt aktiva och mindre fysiskt aktiva elever?Hur ser skillnaden i betyg och meritpoÀng ut mellan individuella idrotter och lagidrotter?Hur ser skillnaderna i betyg och meritpoÀng ut mellan elever som Àr aktiva i en idrottsförening jÀmfört med elever som inte Àr aktiva i en idrottsförening?Studiens hypotes Àr att fysisk aktivitet har en positiv pÄverkan pÄ elevers studieresultat. Samt att det finns skillnader mellan olika typer av idrottare och deras studieresultat.Metod:Studien Àr genomförd med en anonym enkÀtundersökning pÄ 400 elever i ettan pÄ gymnasiet i StockholmsomrÄdet. Resultatet har sammanstÀllts i statistikprogrammet SPSS. Studien Àr retrospektiv dÄ vi undersökt hur eleverna varit fysiskt aktiva i Ärskurs 9.Resultat och Slutsats:Resultatet visar att de som har högre aktivitetsnivÄ erhÄller ett högre meritvÀrde Àn de som Àr mindre fysiskt aktiva.
Biblioteket som studieplats : En utvÀrdering av UmeÄ Universitetsbiblioteks tysta lÀsesal.
I slutet av 2011 pÄbörjade UmeÄ universitetsbibliotek arbetet med att undersöka hur mÄnga som vistades i deras lokaler. Undersökningen visade att den tysta lÀsesalen (lÀsesal 1)1 för det mesta stod tom. Under sommaren 2012 genomgick dÀrför salen en mindre renovering för att göra den mer gÀstvÀnlig, öppen och ljus. En arkitektfirma anlitades för att ta fram ett nytt kulör- och inredningsförslag. Salen mÄlades om, antalet studieplatser minskades och möblerades om och flera av dem byttes ut mot fÄtöljer.Syftet med denna undersökning var att utvÀrdera den nyrenoverade tysta lÀsesalen pÄ UmeÄ Universitetsbibliotek, med utgÄngspunkt i studenternas upplevelser av det fysiska rummet och dess betydelse för studiemiljön.Metoden bestod av en kvantitativ enkÀtundersökning samt tvÄ mindre kvalitativa undersökningar i form av en observationsstudie och tvÄ intervjuer.
Enklare redovisning : Granskning av Statens Offentliga Utredning 2008:67
Regeringen gav Är 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gÀllande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet gÄr ut pÄ att sÀnka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av ÄtgÀrderna inom förenklingsarbetet; ?DelbetÀnkandet om Enklare redovisning ? SOU 2008:67?.NÄgra av de föreslagna förÀndringarna innebÀra att normgivande organ och i synnerhet BokföringsnÀmnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera Àndringar som kan pÄverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen.
Attityder till tvÄ olika brottstyper och till att hÄlla förhör med misstÀnkta gÀrningsmÀn
Attitydens omedvetna effekt Àr omöjlig att styra, dÄ till exempel kÀnslor sÄsom ilska, omedvetet kan pÄverka hur vi reagerar med vÄr omgivning. Med detta i Ätanke undersökte föreliggande experiment huruvida det fanns nÄgon skillnad mellan 44 kvinnor och 42 mÀns, ur allmÀnheten, attityder till att hÄlla förhör med personer misstÀnkta för misshandel respektive skattebrott. Halva gruppen undersökningsdeltagare, lÀste en beskrivning av ett misshandelsfall och den andra gruppen ett skattebrottsfall, varefter deltagarna besvarade frÄgeformulÀr om attityder till kriminella respektive attityder till att hÄlla förhör med brottsmisstÀnkta personer. En tvÄ-vÀgs variansanalys med mÀn och kvinnor samt brottstyperna som beroende variabler visade att misstÀnkta för misshandelsbrottet ansÄgs kunna förhöras med en signifikant lÀgre grad av humanitet, jÀmfört med personer misstÀnkta för skattebrott. En interaktionseffekt förelÄg och simple effekt analyser visade att det var kvinnornas resultat som stod för interaktionseffekten.
Ăvervikt och fetma hos förskolebarn: : Förekomst, bidragande faktorer samt möjligheter till prevention och Ă„tgĂ€rd.
Inledning: Barnfetma Àr ett problem som ökar. Barn rör sig mindre Àn nÄgonsin samtidigt som intaget av energitÀt mat ökar. Som sjuksköterska Àr det viktigt att i tidigt skede medverka till att förebygga ohÀlsa sÄsom övervikt och fetma hos förskolebarn. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsstilsfaktorer som bidrar till övervikt och fetma hos förskolebarn, samt vilka möjligheter det finns för prevention och ÄtgÀrder. Metod: En litteraturöversikt med en deskriptiv design med kvalitativ och kvantitativ ansats.
Normskiftet BKR till Eurokod : Reducerad tryckhÄllfasthet vinkelrÀtt mot fibrerna hos trÀ
Byggnadsnormerna har sedan mitten av 1900-talet gÄtt frÄn att vara ett nationellt framtaget dokument dÀr samtliga normer som regleras ryms i en mindre upplaga om ett hundratal sidor, till de idag internationellt framtagna och nationsanpassade Eurokoderna som omfattar tusentals sidor. I skiftet frÄn BKR till Eurokod reducerades samtliga karakteristiska hÄllfasthetsvÀrden för tryck vinkelrÀtt mot fiberriktningen hos trÀ. Anledningen till denna reducering Àr att en ny provningsmetod ligger till grund för hÄllfasthetsvÀrdena. CEN EN408 Àr den provningsmetod som anvÀnds i Eurokod och utgÄr ifrÄn en helt belastad provkroppsom gör att inga nÀrliggande fibrer hjÀlper till att öka tryckkapaciteten. De karakteristiskavÀrdena enligt EN408, tillÀmpas i en annan berÀkningsgÄng Àn tidigare som i vissa fall Àr mer komplicerad men som Àr bÀttre anpassad till olika lastfall Àn tidigare normer.
Musik som sprÄkutvecklande verktyg: Pedagoger beskriver anvÀndningen av musik som sprÄkutvecklade
I detta arbete kommer ni fÄ ta del av hur fyra verksamma pedagoger beskriver musik och musik som ett sprÄkutvecklade verktyg. Syftet med arbetet Àr att studera hur pedagoger beskriver musik som sprÄkutvecklande verktyg i det pedagogiska arbetet pÄ förskolan. Detta syfte Àr sedan utformat till tvÄ frÄgestÀllningar. Varför musik som sprÄkutvecklande verktyg Àr viktigt Àmne, Àr av den anledningen att den Àr avgörande för barnets hela sprÄkutveckling enligt Jederlund (2011). Studien uppkom nÀr vi lÀste om det Uddén (2004) skriver angÄende musiken inom lÀrarutbildningen.
Etnisk kvotering till polisutbildningen : Fördel eller nackdel?
Ser man över vilka personer som studerar pÄ polisutbildningen Àr det inte den stereotypa biffiga killen som har gjort lumpen. Utan det Àr en stor variation av bÄde killar och tjejer i olika storlekar, utseenden, Äldrar, erfarenheter och personligheter. Svenskar med utlÀndsk hÀrkomst Àr den mÄlgruppen som Àr underrepresenterade inom polismyndigheterna. Problemet har varit att det Àr alldeles fÄ personer frÄn den kategorin som söker till polisutbildningen. Den svÄraste gruppen att rekrytera inom den kategorin Àr tjejer med utlÀndskt ursprung.
Effekter av tidiga reflektioner vid musikÄtergivning
Arbetet tar upp skillnader mellan stora och sma? rum da?r fokus ligger pa? tidiga reflektioner. Det har utfo?rts ma?tningar i professionella studios fo?r att se pa? vid vilka tidsfo?rdro?jningar och niva?er tidiga reflektioner intra?ffar. Det har ocksa? utfo?rts ett mindre subjektivt lyssningstest fo?r att studera effekterna av dessa reflektioner.
Geodatasamverkan : Geospatial infrastruktur i Sverige
SammanfattningFör att följa de direktiv angÄende tillgÀngliggörande av geodata som ges av Europeiska unionen (EU), har Sverige infört en samverkansmodell som heter Geodatasamverkan. Denna modell reglerar hur myndigheter och kommuner ska distribuera och anvÀnda geodata. Syftet bakom Geodatasamverkan Àr att öka tillgÀngligheten och uppmuntra anvÀndningen av geodata.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka varför de flesta svenska kommuner valt att inte vara en del av Geodatasamverkan samt presentera omrÄden inom Geodatasamverkan som kan förbÀttras. Studien har genomförts med hjÀlp av enkÀter som skickats till Sveriges alla kommuner och Àven med hjÀlp av intervjuer med ett antal utvalda kommuner. FrÄgorna har berört kommunernas förvÀntningar respektive erfarenheter av Geodatasamverkan.Studien ledde oss till slutsatserna att deltagandet i Geodatasamverkan Àr lÀgre bland de mindre kommunerna och att dessa menar att avgiften Àr oproportionerligt hög för nÀmnda grupp.
Den förbisedda revisionsberÀttelsen - Hur fÄr man folk att reagera?
Uppsatsen behandlar revisionens slutprodukt vilken Àr revisionsberÀttelsen. RevisionsberÀttelsen har genom Ären genomgÄtt mÄnga förÀndringar i takt med att revisionen och redovisningen utvecklats. Dagens revisionsberÀttelse Àr reglerad i RS 709 och Àr kraftigt standardiserad. Denna standardisering Àr föremÄl för mÄnga diskussioner dÀr det ifrÄgasÀtts huruvida dagens utformning Àr den bÀsta.Syftet med uppsatsen Àr att ifrÄgasÀtta dagens utformning av revisionsberÀttelsen baserat pÄ revisorers, intressenters samt mindre aktiebolags Äsikter. Uppsatsen behandlar huruvida Sveriges utformning av berÀttelsen kan förÀndras med bakgrund till andra lÀnders utformning eller genom förslag frÄn svenska revisorer, företag och intressenter.
Kultur i undervisning av moderna sprÄk i gymnasiet ur lÀrares perspektiv
Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna sprÄk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina lÀroböcker gör mig tveksam pÄ om dessa fakta direkt kan bidra till framgÄngsrik kommunikation vid kulturmöten. UtifrÄn mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda pÄ vilka Äsikter om kultur gymnasielÀrare i moderna sprÄk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielÀrare i moderna sprÄk.
I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta stÄr i bakgrunden och Àr mindre viktig Àn de fyra sprÄkfÀrdigheterna.