SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VĂ€xjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330, VT 2006Författare: Ann-Louise Nilsson, Daniel Olovsson, Sven SambergHandledare: Elin FunckTitel: Är det lönsamt att införa ett balanserat styrkort i ett mindre företag?Bakgrund: Konkurrensen hĂ„rdnar pĂ„ marknaderna vilket leder till krav pĂ„ stĂ€ndigt förbĂ€ttrad ekonomistyrning. Ett balanserat styrkort har visat sig kunnat hjĂ€lpa mĂ„nga företag att uppnĂ„ bĂ€ttre resultat. Styrkortet översĂ€tter visionen och strategier till gripbara mĂ„lsĂ€ttningar och styrtal.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att utveckla ett balanserat styrkort Ă„t ett mindre företag och jĂ€mföra detta med det befintliga ekonomistyrningssystemet för att avgöra om det Ă€r lönsamt att införa det i organisationen.AvgrĂ€nsningar: Vi undersöker bara Företag X. NĂ„gon implementeringsplan eller vidare utveckling av föreslaget BSc i Företag X kommer inte heller att beröras.Metod: Vi har vĂ€xelvis inhĂ€mtat teori och empiri för att under arbetets gĂ„ng revidera vĂ„r syn pĂ„ problemstĂ€llningen.

Alla företag mĂ„ste enligt lag upprĂ€tta nĂ„gon form av redovisning. Via bokföringsnĂ€mnden fĂ„r svenska företag allmĂ€nna rĂ„d över hur de ska tillĂ€mpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprĂ€ttandet av sin redovisning. För nĂ€rvarande arbetar bokföringsnĂ€mnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsĂ€ttning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2.

Intern kontroll Àr ett stort ledningsverktyg som kommit i diskussion den senaste tiden. Verktyget syftar till att strukturera upp och kvalitetssÀkra verksamheten och krÀver stort engagemang och kunskap. Men vad kostar det att anvÀnda sig av det? Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn COSO-modellens kontrollkomponenter skapa en modell för kostnadsberÀkning av intern kontroll för mindre tjÀnsteföretag. Uppsatsen baseras pÄ en fallstudie gjord pÄ ett mindre tjÀnsteföretag samt sammanstÀllning av intervjuer med fyra utvalda mindre tjÀnsteföretag, vilket sedan kopplas samman med teori om intern kontroll, COSO-modellen och tidigare forskning om kostnadsanalys.Efter genomförd studie framgÄr det att den största kostnadsposten för intern kontroll Àr tid och innefattar mÄnga aktiviteter utförda av mÄnga medarbetare i ett företag.

Detta arbete syftade till att svara dels pÄ vilka solcellstyper som finns pÄ den svenska marknaden och vad som skiljer dem Ät, dels hur förutsÀttningarna ekonomiskt ser ut för solceller i Sverige. Arbetets metod bestod av en litteraturstudie och en marknadssammanstÀllning.Resultatet visade pÄ att solceller finns etablerade pÄ den svenska marknaden och att det Àr monokristallina och polykristallina kiselsolceller som dominerar utbudet. Kiselceller har fördelen att grundÀmnet finns i stor koncentration pÄ jorden men de krÀver en energikrÀvande process för tillverkningen. Vidare visade resultatet att en mindre del av marknaden utgörs av tunnfilmssolceller av CIGS och CdTe. Tunnfilmerna har en tjocklek ned till en mikrometer och har en tillverkningsprocess som Àr enklare och mindre energikrÀvande.FörutsÀttningarna för solceller i Sverige Àr betydligt sÀmre Àn för sydligare lÀnder och Àven inom Sverige varierar förutsÀttningarna stort.

VÄr ambition med uppsatsen Àr att undersöka och analysera nÀr, och om, ett mindre företag baserat i Sverige behöver ytterligare incitament, utöver ordinarie lön, för att motivera sin personalstyrka. Vi kommer att undersöka vilka olika typer av belöningar som finns och hur dessa anvÀnds i praktiken hos vÄra fallföretag. Vi för resonemang runt bÄde monetÀra och icke-monetÀra belöningar och vilka sammanhang dessa kan vara aktuella..

Problem: De minsta butiksformerna inom ICA Àr ICA NÀra, vars syfte Àr att vara lÀttillgÀngliga nÀra konsumentens bostad. ICA NÀrabutiker marknadsförs genom centralt samt lokalt styrd marknadsföring. Författarna har sedan tidigare ingen kunskap om den lokalt styrda marknadsföringen och skall dÀrför via ett antal frÄgestÀllningar, som grundar sig i den teoretiska referensramen, skildra denna.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva tvÄ ICA NÀrabutikers marknadsföringsarbete samt om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, arbetet skiljer sig mellan de tvÄ butikerna.Metod: Författarna har anvÀnt sig av en kvalitativ insamlingsmetod i form av personliga intervjuer i sin undersökning av tvÄ ICA NÀrabutiker i VÀsterÄs. Den teoretiska referensramen uppsatsen bygger pÄ Àr marknadsföring av mindre företag, konkurrensmedelsynsÀttet och relationsmarknadsföring. UtifrÄn denna referensram har intervjufrÄgorna utformats och den insamlade primÀrdatan sedan analyserats.Slutsats: I slutsatsen framkom tydligt att de bÄda butikerna till stor del anvÀnder sig av marknadsföring sÄsom beskrivs i teorin att mindre företag och mindre ÄterförsÀljare bör göra.

I drygt ett Är har MHM-Scandinavia producerat massiva vÀggelement i Norden helt i trÀ. Detta Àr ett miljövÀnligt sÀtt att bygga pÄ samtidigt som vÀggelementen har en god vÀrmeisolerande förmÄga. Genom att göra spÄr i lamellerna bildas luftkanaler inuti vÀggen som isolerar bÀttre Àn trÀ. SpÄren gör att kontaktytorna mellan lamellerna blir mindre. Det medför att vÀrmetransporten som i huvudsak sker genom ledning blir mindre och vÀggens vÀrmeisolerande förmÄga ökar.

Detta kandidatarbete tar upp att det idag rÄder det stor brist pÄ mindre bostÀder, sÄ kallade enboende. Boendeformen efterfrÄgas av framförallt fyrtiotalister som flyttar ifrÄn sina större hushÄll till mindre samt nittiotalister som ska göra debut pÄ bostadsmarknaden. För att lösa tillfÀlliga bostadsbrister och för att vÀrna om en mÄngfald finns det idag en planeringsdoktrin som handlar om att blanda och förtÀta bostadsomrÄden. Dock Àr idéerna svÄra att genomföra dÄ detaljplanerna ofta Àr reglerade till att enbart uppfylla de syfte och behov som fanns under den tid dÄ de upprÀttades. Genom en undersökning och ett tillÀmpat planförslag som arbetet innehÄller, uppmÀrksammas att det behövs mer flexibla detaljplaner som medger och inte hindrar uppförandet av mindre bostÀder. För oavsett om det föreligger ett allmÀnt intresse eller ej sÄ hindrar idag planpraxis möjligheterna till detta.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur manliga brottare pÄ elitnivÄ hanterar Àngslan inför och under ett svenskt mÀsterskap. De frÄgestÀllningar som anvÀnts för att uppfylla syftet Àr:Vilka copingstrategier anvÀnder sig rutinerade brottare av inför en match jÀmfört med mindre rutinerade brottare?Upplevs Àngslan i huvudsak som positiv eller negativ för prestationen?Finns det skillnader i hur rutinerade brottare hanterar Àngslan jÀmfört med mindre rutinerade brottare inför och under ett SM?MetodVi har anvÀnt oss av bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod, dÀr den kvantitativa delen bestÄr av en enkÀt, Competitive State Anxiety Inventory-2R (CSAI-2R) som 18 manliga brottare (viktklass74 kg) mellan 17 och 32 Är, fick fylla i. Den kvalitativa delen bestÄr av fyra intervjuer. Intervjupersonerna valdes ut efter tidigare internationella prestationer pÄ seniornivÄ.

Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur STIM:s insamlings- och fördelningsregler ser ut och ta reda pÄ varför det Àr pÄ det sÀttet, samt att undersöka ifall det finns nÄgra brister och hur de i sÄdant fall kan ÄtgÀrdas.För att fÄ fram orsaken till utformningen av de insamlings- och fördelningsregler STIM anvÀnder har vi valt en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat STIM. Vi har Àven intervjuat olika aktörer, exempelvis musikförlag, som har kontakt med STIM, för att belysa eventuella brister. Totalt har vi gjort sju intervjuer. Vi har dessutom anvÀnt sekundÀra kÀllor sÄ som Ärsredovisning och material frÄn STIM:s hemsida till beskrivandet av insamlings- och fördelningsreglerna.STIM:s insamlings- och fördelningsregler Àr utformade av styrelsen och baseras pÄ olika faktorer. Bland annat har STIM krav frÄn upphovsrÀttssÀllskap i vÀrlden att hÄlla sina administrativa kostnader nere.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgÄtt stora förÀndringar under 1990-talet, dÄ nya anstÀllningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och dÀrefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att fÄ en djupare förstÄelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anstÀllda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinstÀllningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Den svenska arbetsmarknaden har genomgÄtt stora förÀndringar under 1990-talet, dÄ nya anstÀllningsformer började utvecklas. I början av 1990-talet blev bemanningsföretag lagliga och dÀrefter har uthyrning av personal expanderat. Syftet med denna undersökning var att fÄ en djupare förstÄelse för hur uthyrda personer upplever sin arbetssituation samt undersöka om det fanns olika uppfattningar hos personer anstÀllda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag. Totalt sju deltagare med erfarenhet av att arbeta som uthyrda hos ett större respektive mindre bemanningsföretag intervjuades. Efter en tematisk analys visade resultatet att grundinstÀllningen till uthyrningsarbete hade betydelse för hur arbetsvillkoren upplevdes.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka och utveckla hur en liten aktör strategiskt ska kunna vara konkurrenskraftig och överleva gentemot de stora aktörerna i storhushÄllsbranschen. VÄr studie var en fallstudie av den mindre aktören, Matgrossisten i Kalmar AB. Undersökningen baserades till största delen pÄ primÀrdata i form av intervjuer. Vi valde att arbeta och belysa grossistfirman utifrÄn bÄde ett internt respektive externt perspektiv, dÀr RBV, relations och nÀtverksteori och teori om skalekonomi, varit de dominerande teorierna för vÄr analys. VÄr slutsats pekar pÄ, att konkurrera med de stora aktörerna i storhushÄllsbranschen Àr inte lÀtt, men att resurser i form av organisation, personal, kundrelation och samarbete har gjort att vÄrt fallföretag lyckats konkurrera och överleva.

I mindre tillverkande företag kan det vara svÄrt att urskilja olika processer i produktionen och bestÀmma vilka kostnader som bör belasta kalkylobjektet. Detta medför svÄrigheter vid prissÀttning och kan ge oönskade resultat vid expansion av företaget.Syftet med uppsatsen Àr att finna en anvÀndarvÀnlig och resurssnÄl produktkalkyl för vÄr uppdragsgivare samt redogöra för urvalsprocessen vid valet av denna.I arbetsprocessen har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och en abduktiv ansats. Genom besök och intervjuer med företagets VD har vi skaffat oss underlag för fallstudien.I empirin beskrivs verksamheten, dess problem och tillverkningsprocessernas utseende. Empirin tÀcker Àven de intervjuer vi genomfört med uppdragsgivaren.Genom de empiriska undersökningarna och studier av befintlig litteratur inom Àmnet har vi funnit att en sammanvÀvning av flera olika modeller ger bÀst resultat för uppdragsgivaren. Vidare anser vi att uppdragsgivarens kostnadsbild samt krav pÄ vilken information de önskar kunna utlÀsa ur kalkylen Àr av avgörande betydelse för hur en lÀmplig produktkalkyl utformas..

SammanfattningMed bakgrund av attrevisionsplikten avskaffats för mindre aktiebolag Ă€r det aktuellt att undersökavilken nytta mindre aktiebolag ser med revision och vilka faktorer som Ă€rbetydelsefulla vid valet av revision. Tidigare studier har frĂ€mst varit riktademot större företag Ă€n de som nu undantagits ifrĂ„n revisionsplikt varför detsaknas studier angĂ„ende mindre aktiebolags instĂ€llning till revision.VĂ„r problemformulering lyder: ?Vilkafaktorer pĂ„verkar mindre aktiebolag att frivilligt vĂ€lja revision??En kvantitativ forskningsstrategi har valts i studien.UtifrĂ„n ett deduktivt angreppssĂ€tt har en enkĂ€tundersökning genomförts pertelefon. VĂ„r kunskapssyn Ă€r positivistisk dĂ€r vi utgĂ„r ifrĂ„n att befintligateorier skulle kunna förklara valet av revision. Urvalet bestĂ„r av mindreaktiebolag i UmeĂ„, VĂ€sterĂ„s och Östersund som faller under grĂ€nsvĂ€rdena förrevisionsplikt.Den teoretiska referensramen bestĂ„r frĂ€mst av teorier sombehandlar agentförhĂ„llanden, behovet av kontroll och informationsasymmetri.Exempelvis agent- och intressentteorin.