En stor del av Trafikverkets budget gÄr till att reparera och underhÄlla vÄra broar. UnderhÄllsÄtgÀrder orsakar ocksÄ trafikproblem med stora miljöutslÀpp och samhÀllskonsekvenser som följd. Eftersom broar vanligtvis dimensioneras för en lÄng livslÀngd pÄ 120 Är Àr det viktigt att planera för lÄngsiktiga lösningar och förutse konsekvenserna av kommande underhÄllsÄtgÀrder. Genom att anvÀnda mer underhÄllsfria material finns möjligheten att minska kostnaderna och koldioxidslÀppen.MÄlet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur stora besparingarna Àr genom att svara pÄ frÄgan: ?Vilka fördelar erhÄlls av att anvÀnda mer underhÄllsfria material i broöverbyggnader ur kostnads- och miljösynpunkt??.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Tidigare forskning visar att vÄrdstudenter har stor nytta av att fÄ delta i patientarbete i sin utbildning och fortsatta yrkeskarriÀr. Patienter i hÀlso- och sjukvÄrd har generellt en positiv attityd till studentmedverkan. Dock Àr forskningen om vilken uppfattning patienter inom psykiatrisk vÄrd har till studentmedverkan mycket begrÀnsad.Syfte: Att undersöka hur patienter inom psykiatrisk vÄrd upplever studenters medverkan i vÄrdenMetod: Kvantitativ studie, en enkÀtstudie. Patienter frÄn tre verksamhetsomrÄden pÄ ett universitetsjukhus i Mellansverige tillfrÄgades om att svara pÄ enkÀtfrÄgor.Resultat: Resultatet blev 655 besvarade enkÀter. Av respondenterna uppgav 95 % att de ansÄg att det var viktigt att studenter fÄr trÀffa patienter under sin utbildning.

För att förenkla dagens redovisning för företagen har bokföringsnÀmnden pÄbörjat ett arbete som kallas för k-projektet. Detta innebÀr att företagen delas in i fyra kategorier beroende pÄ deras storlek, dÀr varje kategori har ett samlat regelverk för just de företagen. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur revisionsbyrÄerna anpassar sig till det nya normgivningsprojektet. Vi syftar Àven till att jÀmföra de större med de mindrebyrÄerna för att ta reda pÄ vilka skillnader som finns. Den institutionella teorin tillsammans med legitimitetsteorin Àr en del av det som ska förklara grunden till de anpassningar som görs av ett företag.

Ett stort antal barn opereras Ärligen i Sverige och cirka hÀlften av dem upplever oro i samband med operation. Barn som Àr oroliga preoperativt har större risk att fÄ besvÀr postoperativt i form av sömnproblem, ökad smÀrta, svÄrt att fÄ i sig mat och ökad oro. Oroliga barn samarbetar ocksÄ mindre vid preoperativa förberedelser och vid anestesiinduktion. En minskad oro hos barnet leder till bÀttre samarbete och en mera följsam perioperativ process. Anestesisjuksköterskan har vanligtvis bara en kort stund pÄ sig att minska barnets oro innan operationsstart och mÄste dÀrför snabbt etablera en kontakt som bygger pÄ förtroende.

Detta arbetes uppgift Àr att konstruera ett redskapsfÀste för en lastmaskin av modellVolvo BM 840. Lastmaskinen Àr idag försett med ett gammalt mindre bra fÀste, denbehöver dÀrför ett bÀttre, modernare och mer anvÀndbart redskapsfÀste med hydrauliskredskapslÄsning. Den typen av redskapsfÀste som ger detta Àr ett Stora BM-fÀste. Föratt fÄ rÀtt mÄtt har mÄttuppgifter tagits pÄ andra maskiner och redskap. Resultatet blevkompletta ritningar för att kunna tillverka delarna till fÀstet pÄ en verkstad.HÄllfasthetsberÀkningar har gjorts pÄ de viktigaste stÀllena..

HuvudmĂ„let med examensarbetet var att konstruera en utrustning för mĂ€tning samt loggning av dieselförbrukning pĂ„ en buss. Det fanns dessutom en önskan att ett MOST-nĂ€tverk skulle konstrueras. Detta skulle anvĂ€ndas pĂ„ 2005 Ă„r Formula SAE-bil vid LuleĂ„ tekniska Universitet. Olika metoder diskuterades och arbetet resulterade i en prototyp som mĂ€ter och loggar bĂ„de brĂ€nsleförbrukning och körstrĂ€cka pĂ„ LuleĂ„ Lokaltrafiks bussar. Även ett mindre MOST-nĂ€tverk upprĂ€ttades men med ett icke tillfredstĂ€llande resultat..

HuvudmĂ„let med examensarbetet var att konstruera en utrustning för mĂ€tning samt loggning av dieselförbrukning pĂ„ en buss. Det fanns dessutom en önskan att ett MOST-nĂ€tverk skulle konstrueras. Detta skulle anvĂ€ndas pĂ„ 2005 Ă„r Formula SAE-bil vid LuleĂ„ tekniska Universitet. Olika metoder diskuterades och arbetet resulterade i en prototyp som mĂ€ter och loggar bĂ„de brĂ€nsleförbrukning och körstrĂ€cka pĂ„ LuleĂ„ Lokaltrafiks bussar. Även ett mindre MOST-nĂ€tverk upprĂ€ttades men med ett icke tillfredstĂ€llande resultat.

NÀrproducerat foder har varit en viktig frÄga den senaste tiden, dÄ alternativet Àr sojabönor som odlas i Amazonas omrÄdet och exporteras över hela vÀrlden. Sojabönan Àr en viktig proteinkÀlla för Sveriges mjölkkor, dock bidrar den till en negativ klimatpÄverkan. I Sverige har vi tillgÄng till nÄgra inhemska proteinfodermedel, till exempel Äkerböna, Àrter, lupin, lusern, raps/rybs samt biprodukterna agrodrank och rapsmjöl/kaka. Dessa grödor och biprodukter kan inte ersÀtta sojabönan helt idag, dÄ de inte har lika högt proteininnehÄll som sojan, samt att de inte kan odlas över hela landet dÄ grödorna behöver olika förutsÀttningar. Mjölkavkastningen, djurvÀlfÀrden, miljö och ekonomin Àr viktiga faktorer som kommer pÄverka lantbrukarens foderval och foderkvalité.

Sverige har alltid uttalat ett starkt stöd till Förenta Nationerna, FN. I den allmÀnna debatten har det pÄ senare tid dock handlat om att Sveriges och i-lÀndernas allt mindre deltagande i FN-ledda missioner gör att FN:s insatser tappar i trovÀrdighet och legitimitet. För att se om det finns fog för kritik om minskat deltagande i FN-ledda insatser i Sveriges internationella freds- och sÀkerhetsfrÀmjande arbete, sÄ undersöks i denna uppsats om Polisens utlandsstyrkas deltagande i internationella insatser har förÀndrats över tiden 2001-2011. I uppsatsen undersöks Àven hur Sveriges uttalade policy om stöd för FN samspelar med vad som sedan implementeras i praktiken genom regeringens uppdrag till den svenska polisen. De som förvaltar och genomför regeringens beslut pÄ omrÄdet Àr Polisens Utlandssektion och dess utlandsstyrka.

Kompetens inom informationsteknologi Àr nÄgonting som Àr av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen Àr till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förÀndringar inom hÄrdvara och mjukvara nÄrpersonal i informationsdisk. Den hÀr utvÀrderingen har utgÄtt frÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: [1] Hur nÄr information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur nÄr information om uppdateringar i hÄrdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pÄdessa tillvÀgagÄngssÀtt och kan förbÀttringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-omrÄdet.UtvÀrderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrÄgar mer information kring förÀndringar i IT. En del i detta Àr ett behov av att ha tillgÄng till en IT-tekniker i huset i högre grad Àn vad som erbjuds för nÀrvarande.

Kompetens inom informationsteknologi Àr nÄgonting som Àr av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen Àr till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förÀndringar inom hÄrdvara och mjukvara nÄrpersonal i informationsdisk. Den hÀr utvÀrderingen har utgÄtt frÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: [1] Hur nÄr information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur nÄr information om uppdateringar i hÄrdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pÄdessa tillvÀgagÄngssÀtt och kan förbÀttringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-omrÄdet.UtvÀrderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrÄgar mer information kring förÀndringar i IT. En del i detta Àr ett behov av att ha tillgÄng till en IT-tekniker i huset i högre grad Àn vad som erbjuds för nÀrvarande.

En hÄrdnande konkurrens inom försvarsindustrin medför att BAE Systems HÀgglunds AB stÄr under ett effektiviseringsprojekt, Vehicles Production System. Projektet innebÀr att verksamheten ska samlas för att skapa ett störningsfritt flöde och syftet med projektet Àr; ? minskade ytor, ? ökad produktion med mindre resurser, ? ökad flexibilitet vid varierad orderingÄng, ? minskade ledtider, ? ökad lönsamheten för att kunna satsa mer pÄ egenutveckling. För att uppnÄ detta ska verksamhet samlas vilket bland annat innebÀr att tre tidigare förrÄd för eftermarknad och produktion skall slÄs samman och nya produktions-linjer skall tas i bruk. Syftet med examensarbetet Àr att analysera tÀnkt upplÀgg för detta nya förrÄd samt rekommendera materialförsörjningsmetod till slutmontage bandvagn vid varie-rad produktmix och produktionstakt.

I vad som beskrivs som en globaliserad vÀrld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivÄ. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhÄlls ofta som viktiga aspekter för mÄl om hur den egna kommunen görs attraktiv, nÄgot som upplevs stÀlla krav pÄ en förÀndring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sÀllan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tÀt hög stadsmÀssig bebyggelse, nÄgot som frÀmst varit förknippat med storstÀder dÀr urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebÀr för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrÄn hur stadspolitiken kan sÀgas karaktÀriseras av mÄl och aktörer, samt utifrÄn hur sprÄket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme.

Syftet med studien Àr att belysa vilka beteenden i mötet med barnet som förskollÀraren finner utmanande. Fem intervjuer har genomförts pÄ fem olika förskolor. Genom en kvalitativ studie har förstÄelse för hur förskollÀraren upplever beteende som verkar utmanande bland barn ökat. Kunskap har vunnits om hur de anser att det ska hanteras samt vilket stöd förskollÀraren önskar i situationer dÀr de blir utmanade.   Resultatet har bearbetats och analyserats utifrÄn forskning och litteratur som behandlats under studiens gÄng.Respondenterna menar att ett utmanande beteende kan vara av olika karaktÀr, bland annat utagerande barn, barn som rymmer och barn som sluter sig inom sig sjÀlv.

NÀr Àr en bild fÀrdig och vem bestÀmmer det? Hur viktig Àr en skiss? I denna uppsats forskas det om vem som har rÀtt att avgöra i vilket stadium ett visuellt projekt befinner sig i. Undersökningen tar avstamp i den akademiska modell som innebÀr att nÄgon annan Àn kreatören avgör om ett projekt Àr slutfört eller behöver kompletteras. En handfull mer eller mindre kÀnda svenska bildskapare intervjuas om deras syn pÄ den kreativa processens slutskede. Som artefakt presenteras en serienovell som skapats utan möjlighet att i efterhand redigera eller Àndra det som ritats och utan tillgÄng till förstudier eller skisser..