Syftet med studien var att beskriva det dagliga livet för yngre kvinnor med urininkontinens. Sju stycken kvinnor intervjuades och en öppen frÄga stÀlldes för att fÄ fram studiens syfte. Kvalitativ innehÄllsanalys genom Lundman & HÀllgren Graneheim(2012) anvÀndes som analysmetod. Studiens resultat visade att urininkontinens förde med sig en rad konsekvenser för den unga kvinnan. I det dagliga livet innebar det att livet blev mindre aktivt och dÄ var det frÀmst pÄverkan pÄ den fysiska aktiviteten kvinnorna tog upp och upplevde som ett problem.

Studien syftar till att undersöka regionaliseringsprocesser som innehÄller infrastrukturutbyggnader, och se hur dessa pÄverkar mindre stÀder. Studien utgÄr frÄn teorier om stadsbyggnadsideal, utarbetade av Krister Olsson och Tigran Haas (2013), teorier om regional utveckling (dromoregioner), platsidentitet, post-politik samt David Harveys indelning i absoluta, relativa och relationella rum. Genom att frÀmst studera kommunala planer och arkitekters visioner, söker jag svar pÄ frÄgor om hur det sÄ kallade InterCity-projektet i Osloregionen hanterat frÄgan om stationslokalisering i Hamar, vilka ideal man kopplar till jÀrnvÀgen, hur Hamars roll i olika regioner pÄverkas, samt om man kan dra nÄgra generella slutsatser om regionaliseringsprocessers pÄverkan pÄ mindre stÀder. Resultatet visar att det saknas entydiga stadsplaneringsideal i visionerna, och att Hamar behöver definiera sin roll i de olika regioner dÀr staden ingÄr..

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr dels att ta reda pÄ hur socialsekreterarna i tvÄ större och tvÄ mindre kommuner i Mellansverige arbetar med bistÄndsfrÄgorna utifrÄn aspekterna mottagning, metodanvÀndning, samverkan, klientinflytande samt uppföljningar. Syftet Àr Àven att undersöka hur socialsekreterarna arbetar för att utforma bistÄndet (för försörjningsstöd samt livsföring i övrigt) sÄ att det stÀrker den enskildes möjligheter att leva ett sjÀlvstÀndigt liv. Metoden som valts för genomförandet av studien Àr kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att det finns sÄvÀl likheter som skillnader mellan kommunerna gÀllande arbetet med försörjningsstöd. Exempelvis framgÄr att i de större kommunerna fÄr klienterna först trÀffa en mottagningssekreterare medan klienterna i de mindre kommunerna fÄr kontakt med socialsekreterarna pÄ försörjningsstödverksamheten direkt.

Modebranschen har kommit att bli en uppmÀrksammad bransch och de senaste Ären har svenskt mode visat sig starkt pÄ den internationella scenen. Samtidigt Àr det en konkurrensutsatt bransch dÀr mindre modeföretag trÀngs tillsammans med klÀdkedjor. För dessa aktörer blir det dÀrmed allt viktigare att söka sig till utlÀndska marknader för att kunna vÀxa. Det krÀver i sin tur resurser som mÄnga av de mindre modeföretagen idag saknar; kunskap om marknaden, exportkunskap och affÀrsmÀssig kunskap.Detta gör det intressant att se vilka faktorer som Àr viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig pÄ den internationella marknaden. Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera och analysera förutsÀttningarna för fem mindre svenska modeföretags internationaliseringsprocess.

Bakgrund och problemformulering: Första januari 2007 började regelverket Basel II gÀllaför banker inom EU. Syftet med regelverket Àr framför allt att förhindra finansiell instabilitetgenom att stÀlla krav pÄ bankers riskhantering. Basel II Àr ett komplext regelverk som stÀllerkrav pÄ datainsamlingen samt bankernas IT- systemen. Kostnaderna för implementeringen avBasel II Àr höga vilket kan stÀlla till problem för mindre banker dÄ de sÀllan har sammaresurser som storbankerna.Syfte: Avsikten med uppsatsen Àr att pÄvisa hur Basel II pÄverkar mindre banker verksammapÄ den svenska marknaden. UtifrÄn de tre pelarna vill författarna undersöka vilka effekter denya reglerna har medfört för bankerna samt om de missgynnas av Basel II.Metod: I den hÀr uppsatsen har författarna anvÀnt en kvalitativ metod för insamling avempirisk data.

Problem:  I vilken mĂ„n och hur kan beslutsstödssystem understödja strategiskt beslutsfattande? Hur pĂ„verkar beslutsstödssystem beslutsprocesserna vid strategiskt beslutsfattande? Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att genom en litteraturstudie bilda ett teoretiskt ramverk om i vilken mĂ„n och hur strategiskt beslutsfattande kan understödjas genom tillĂ€mpandet av beslutsstödssystem, samt hur dessa pĂ„verkar strategiska beslutsprocesser. Detta teoretiska ramverk kommer dĂ€refter att appliceras pĂ„ ett valt fallföretag för att ge en illustration av hur beslutsstödssystem som anvĂ€nds vid fattandet av strategiska beslut pĂ„verkar strategiskt beslutsfattande och strategiska beslutsprocesser inom organisationen. Metod: Vid framtagandet av denna uppsats har vi utgĂ„tt frĂ„n en deduktiv metod, i det att vi initialt bildat ett teoretiskt ramverk genom att sammanföra teori angĂ„ende beslutsstödssystem med teori rörande frĂ€mst strategi och beslutsprocesser. DĂ€refter har vi genom att applicera detta ramverk pĂ„ ett verkligt fall gett en illustration av hur ett företag, Keycast i Ljungby, tillĂ€mpar beslutsstödssystem vid strategiskt beslutsfattande.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka barn och stress i förskolan. Vi har inriktat oss pÄ att se hur strukturen i förskolan pÄverkar barns stress. Det intresserar oss att se om man kan undersöka om barn i förskolan Àr stressade och ifall det har nÄgon koppling till hur förskolan struktureras upp. En undersökning om hur förskolan Àr organiserad nÀr det kommer till miljö, aktiviteter, hur uppdelningen av barn och personal ser ut samt hur dagarna planeras upp i förskolan kommer Àven att presenteras. Vi har med hjÀlp av observationer pÄ fyra förskolor samt intervjuer med fyra förskollÀrare försökt undersöka hur förskolans struktur ser ut och hur den pÄverkar barnen.

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lÀrarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka frÄn de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lÀrares förutsÀttningar. Denna studie vill upplysa om den pÄverkan samhÀllsutvecklingen har pÄ lÀraryrket och de behov pÄ arbetsorganisationsförÀndringar detta medför för lÀrare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lÀrarperspektiv, dÀr tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra omrÄden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lÀrarkategorier och pedagogernas Äsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats.

Det jag ville uppnÄ med denna uppsats var att fÄ insyn i förÀldrars uppfattning om deras barns matematiklÀxa och om hur matematiklÀxlÀsningen ser ut pÄ hemmaplan samt hur de stÀller sig till frÄgan om en lÀxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskÄnsk by, fÄr jag i stora drag reda pÄ att cirka en tredjedel av förÀldrarna gÀrna ser en skola utan lÀxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan lÀxor. En tredje lite mindre grupp har mÄnga Äsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till lÀxfritt. Jag fÄr ocksÄ reda pÄ enligt min tolkning av materialet att tvÄ tredjedelar av förÀldrarna nÄgon gÄng upplevt en stökig lÀxsituation. Uppsatsen tar ocksÄ upp internationell samt svensk forskning kring lÀxor, rÄdande för- och nackdelar med fokus pÄ matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn pÄ lÀrande, socioekonomiska skillnader och matematiksvÄrigheter kopplat till matematiklÀxor..

Syftet med studien var att studera grundskolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. DÄ detta Àr en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien.I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som Àr yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundskolor i ett storstadsomrÄde organiserar undervisning runt elever som fÄtt diagnosen ADHD. Studien undersöker Àven om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen Àr tillrÀcklig pÄ skolorna.Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos pÄ samtliga skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig frÄn skola till skola samt frÄn elev till elev.

FörĂ€ndringar i vĂ„r vĂ€rldsbild innebĂ€r förĂ€ndringar i gudsbild. Sedan vĂ„r tiderĂ€knings början har den kristna mĂ€nniskan mer eller mindre kĂ€nt sig bunden vid den gudsbild som vĂ„ra kyrkofĂ€der förmedlat med grund i de kristna dogmerna som formulerades, under de tidiga kyrkomötenas tid. Men har denna klassiska gudsbild som dessa dogmer faststĂ€llt blivit diffus, som en följd av vĂ„rt förĂ€ndrade sĂ€tt att se pĂ„ vĂ€rlden? Är det dags för en förĂ€ndring? Mitt syfte Ă€r att undersöka och beskriva den unga moderna mĂ€nniskans gudsbild. Beskriver den unga moderna kristna mĂ€nniskan sin gudsbild i enlighet med den klassiska gudsbilden? AnvĂ€nder den moderna kristna mĂ€nniskan uttryck som visar att gudsbilden influerats av modern teologi? Metoden jag har anvĂ€nt mig av Ă€r kvalitativa intervjuer och den hermeneutiska tolkningsmetoden.

Syftet med arbetet var att via en kvalitativ intervjustudie belysa vad lÀrare med lÄng erfarenhet av undervisning i matematik ansÄg vara orsakerna till att svenska elever i Ärskurs 9 presterar sÀmre i tester i matematik. De lÀroplaner som berördes i vÄr undersökning var: Lgr62, Lgr69, Lgr80 och Lpo94. Olika studier redovisades sÄsom IEA-studien, PISA, NU-03 och Engström & Magnes Medelsta-matematik. Resultat visade att vissa grundkunskaper sjunkit och att ele-ver tenderar att bli allt mindre aktiva i klassrummet. Av arbetet framkom bland annat att de ansÄg att dagens elever Àr sÀmre pÄ mekanisk rÀkning och baskunskaper, lÀromedlen har blivit bÀttre och mer lÀttarbetade, undervisningen har gÄtt frÄn genomgÄngar i helklass till en mer individanpassad undervisning.

Introduktion: Uppskattningsvis lider 4-20% av vÀrldens vuxna befolkning av tandvÄrdsrÀdsla. RÀdsla Àr individens normala emotionella reaktion inför hot eller fara. RÀdslan uppvÀcker en fysiologisk spÀnning i kroppen som skapar ett kamp- och flyktbeteende hos individen vilket kallas akut stress. Det finns olika metoder för att förebygga och behandla tandvÄrdsrÀdsla.Syfte: Att beskriva bakomliggande orsaker till varför tandvÄrdsrÀdsla uppstÄr hos vuxna samt att undersöka om tandvÄrdsrÀdsla kan fÄ konsekvenser för den orala hÀlsan och i sÄ fall vilka konsekvenserna Àr.Metod: Systematisk litteraturstudie.Resultat: Orsaker: Det har konstaterats att patienter som har upplevt en obehaglig tandvÄrdssituation uppvisar högre grad av tandvÄrdsrÀdsla. TandvÄrdsrÀdsla Àr multifaktoriell men rÀdsla för smÀrta har visat sig vara en central orsak till att tandvÄrdsrÀdsla uppstÄr hos individer.

Trafikverket i Norr- och VÀsterbotten har noterat oproportionerligt mÄnga problem med den relativt nya typen av vÀgtrummor (spÀnnvidd < 2 m) som Àr formade som valv utan botten. ValvbÄgskonstruktionen Àr framtagen för att underlÀtta fiskvandring samt förbÀttra livsvillkoren för andra vattenlevande organismer i vÄra vattendrag. Fokus har tidigare legat pÄ miljömÀssiga förbÀttringar, och mindre hÀnsyn har tagits till tekniska krav pÄ konstruktionen.Totalt har Ätta valvbÄgar studerats nÀrmre, för att fÄ information om skador och anlÀggande. En litteraturstudie har utförts för att studera hur vattenströmmar pÄverkar konstruktionen och vilka ÄtgÀrder som dÀrmed krÀvs. Trafikverkets befintliga regelverk har anvÀnts för att undersöka vilka krav som stÀlls pÄ konstruktioner i vatten, och dÀrefter anpassat dessa till valvbÄgskonstruktionen.De största problemen Àr undermÄlig grundlÀggning, icke-existerande eller dÄligt erosionsskydd och den kanske viktigaste faktorn; i stort sett obefintlig projektering av valvbÄgar som Àr mindre Àn tvÄ meter.MÄlet har varit att ta fram tydliga riktlinjer för hur en valvbÄge bör projekteras och senare anlÀggas.

VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka om det kommer att ske en förskjutning mellan redovisningskonsulternas och revisorernas arbetsuppgifter i och med avskaffandet av revisionsplikten.Vi har valt en kvalitativ ansats till vĂ„r studie, dĂ€r utgĂ„ngspunkten frĂ€mst har varit djupgĂ„ende intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter pĂ„ Grant Thornton, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, mindre revisionsbyrĂ„, mindre redovisningsbyrĂ„ samt branschorganisation Svenska redovisningskonsulternas förbund (SRF). Det kommer att ske en förskjutning av bĂ„da yrkesrollerna men det Ă€r Ă€nnu ovisst i vilken grad det kommer att ske.Det Ă€r i dagslĂ€get oklart vilka alternativ till revision som kommer att komma och en intressant studie skulle vara att göra en liknande undersökning nĂ€r man vet alternativen till revisionen.Denna uppsats bidrar till en ökad förstĂ„else för yrkeskategorierna revisor/redovisningskonsult och deras nuvarande och framtida yrkesroller. Uppsatsen bidrar Ă€ven till att ge en bild av den framtida konkurrensen och hur byrĂ„erna och SRF förbereder sig inför avskaffandet av revisionsplikten..