Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hÀlsosam arbetsplats Àr tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med  hjÀlp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hÀlsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv pÄ hur kommunerna arbetar med dessa frÄgor erhölls nÀr tvÄ personer pÄ respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls frÄn material frÄn semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen Àr sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Vi har valt att undersöka attityder och handling, och om det finns nÄgot samband mellan attityd och handling gentemot hÄllbar utveckling hos elever i Ärskurs nio. För att ta reda pÄ elevernas attityder och handling för en hÄllbar utveckling har vi delat ut 160 enkÀter pÄ Korsavadskolan i Simrishamn. Eleverna har fÄtt svara pÄ ett tjugotal frÄgor om vardagshandlingar, konsumtion och framtidstÀnkande. Resultatet visar att mÄnga har en positiv attityd till hÄllbar utveckling men nÀr eleverna mÄste Àndra pÄ sin egen livsstil Àr de mindre positiva. Resultatet visar dessutom att de som uppger att de alltid kÀllsorterar har genomgÄende en mera positiv attityd till hÄllbar utveckling.

Emotionell intelligens (EI) handlar om förmÄgan att identifiera och hantera egna och andras emotioner. Forskning har visat att hög EI var relaterat till flera livsomrÄden sÄsom hÀlsa i form av mindre stress och kvalité pÄ sociala relationer. Studien syftade till att undersöka samband mellan EI och följande: social förmÄga, ensamhet och balans mellan studier/fritid hos sammanlagt 141 högskolestuderande. MÀtinstrumentet var kvantitativt bestÄende av Internetbaserade Big Five Plus (L. Sjöberg, 2007) samt en pappersenkÀt.

I detta examensarbete undersöks vad som lockar med bilen som vardagligt transportmedel hos invÄnare i Malmö. Som en del i detta, identifieras faktorer bakom valet av transportmedel. Malmöbors tankar kring sin egen miljöpÄverkan samt vilka utmaningar vi stÄr inför nÀr det gÀller att gÄ emot ett mindre bil-dominerat samhÀlle diskuteras. Metoden bestod i att genomföra samtalsintervjuer med sex personer som samtliga bor i Malmö och som har körkort och tillgÄng till bil. Resultaten tyder pÄ att bilens attraktion bestÄr i de fördelar den tillhandahÄller, sÄsom lastutrymme, sparad tid, frihetskÀnsla och oberoende.

Syftet med studien var att undersöka pedagogernas uppfattningar om gruppstorlek relaterat till sprÄkutvecklande arbetssÀtt. Mina frÄgestÀllningar var: Hur anser pedagogerna att en stor respektive liten barngrupp pÄverkar barnens sprÄkutveckling? Hur beskriver de intervjuade pedagogerna att de arbetar med barnens sprÄkutveckling i en stor grupp respektive i en liten grupp? Finns det likheter och skillnader i arbetssÀtt? Vilka eventuella för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med smÄ respektive stora barngrupper?I studien har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod dÀr jag intervjuat sex pedagoger inom förskola som samtliga hade erfarenhet av att jobba i bÄde liten och stor barngrupp. Studien tar utgÄngspunkt frÄn ett sociokulturellt perspektiv. Enligt den sociokulturella teorin lÀr barn i samspel, lek och kommunikation med varandra.Sammanfattningsvis kom jag fram till att samtliga pedagoger ansÄg att barngruppens storlek kan ha betydelse för barns sprÄkutveckling.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i skolÄr 4 kommunicerar med hjÀlp av ett matematiskt problem i mindre grupp. Vid undersökningen riktas uppmÀrksamheten mot vilka matematiska ord och begrepp eleverna anvÀnder sig av och vilka strategier eleverna uppvisar i sin kommunikation. Eleverna nivÄgrupperas med hjÀlp av matematiklÀraren för att kunna göra en jÀmförelse mellan gruppernas begreppsanvÀndning. UtifrÄn detta Àr studiens syfte Àven att undersöka om nivÄgruppering bidrar till skilda strategier och sÀtt att kommunicera inom matematik. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en kvalitativ empirisk undersökning innehÄllande bÄde observationer och intervjuer.

Under de senaste Ären har miljömedvetenheten i samhÀllet blivitalltmer pÄtaglig och i synnerhet Àr det debatten om vÀxthuseffekten som fÄtt mycket stort utrymme i media. Detta har medfört att företagens intressenter börjat stÀlla allt högre krav pÄ att Àven företagen ska ta sitt miljöansvar. Ett vanligt sÀtt att fÄ struktur pÄ miljöarbetet Àr att implementera ett miljöledningssystem i verksamheten. Företagen vÀljer ofta att certifiera sig i och medinförandet av ett miljöledningssystem, vilket Àven fler och fler av företagens kunder krÀver. Idag Àr det fortfarande i första hand stora företag som miljöredovisar och anvÀnder sig av gröna nyckeltal för att visa sin miljöpÄverkan för dess intressenter.

Att investera i en spannmÄlstork Àr en mycket stor investering. För en vÀxtodlingsgÄrd Àr det nÀst efter marken den största fasta investeringen. Det Àr dÀrför viktigt att man vÀljer rÀtt typ av tork. Det vanligaste Àr konventionell varmluftstork dÀr ocksÄ 80-90 % av den svenska spannmÄlen torkas. Det byggs i huvudsak tvÄ typer av varmluftstorkar, kontinuerlig tork och dubbeltork.(Ekström, 1972) Det Àr inte sjÀlvklart vilken typ man bör vÀlja och det Àr en intressant frÄga att utreda.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur elever ser pÄ Àmnet matematik och matematikundervisning. VÄr ambition har Àven varit att fÄ syn pÄ vad elever finner lustfyllt och mindre lustfyllt med matematiken och matematikundervisning.UtgÄngspunkten till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i matematik (SOU, 2004). Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 30 stycken elever i Är 4, varav 7 elever som ingÄr i en mindre undervisningsgrupp under matematiklektioner, försökte vi finna svar pÄ vÄra frÄgor. De 7 elever som ingÄr i den mindre undervisningsgruppen har Àven svarat pÄ enkÀten utifrÄn hur de upplevde matematiklektionerna nÀr de var integrerade i den stora undervisningsgruppen. VÄrt syfte med detta har varit att göra en jÀmförelse mellan de olika gruppernas upplevelse.Resultatet av enkÀtundersökningen visade att majoriteten av eleverna i den mindre undervisningsgruppen tycker att matematik Àr "sÄ dÀr", vilket handlar om att eleverna upplevde matematik bÄde som roligt och trÄkigt.

Detta arbetes syfte Ă€r att göra en jĂ€mförelse av olika organisationer och undersöka vad som kĂ€nnetecknar den organisation som finns uppbyggd kring intranĂ€tet och hur drift och förvaltning bedrivs av intranĂ€tet. Även frĂ„gan om vem eller vilka som ansvarar för intranĂ€tet behandlas i denna rapport. För att kunna göra jĂ€mförelser utifrĂ„n problemstĂ€llningen har intervjuer genomförts i sju organisationer, som har eller Ă€r pĂ„ vĂ€g att införa ett intranĂ€t, dĂ€r alla Ă€r verksamma inom olika omrĂ„den.Slutsatserna visar att mĂ„nga av de större organisationerna har nĂ„gon form av organisation runt sitt intranĂ€t, för de mindre organisationerna, som Ă€ven har mindre intranĂ€t, Ă€r det oftast en eller kanske nĂ„gra som hanterar drift och förvaltning av intranĂ€tet. Även i avseende pĂ„ ansvaret för intranĂ€tet visar slutsatserna att det frĂ€mst Ă€r de större organisationerna som har en specifik person som ansvarar för intranĂ€tet..

Feedback Àr ett vanligt förekommande begrepp i dagens samhÀlle, liksom en central del av en organisations ekonomistyrning. Det Àr Àven ett kraftfullt verktyg för att Ästadkomma lÀrande. Feedback, ibland Àven kallat Äterkoppling och prestationsutvÀrdering, handlar om att utvÀrdera utförda prestationer för att sedan kunna ge information kring prestationerna. Syftet med att ge feedback Àr att möjliggöra förbÀttring av mottagarens prestation genom att förÀndra dennes beteende. Vilket sÀtt feedback ges pÄ, liksom av vem den ges, pÄverkar bÄde hur feedback uppfattas och vilka effekter den fÄr.

Ett flertal företagsskandaler har uppstÄtt under Ären dÀr revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrÄgasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen dÄ intressenterna normalt litar pÄ att revisionsberÀttelserna Àr korrekta. Informationen i revisionsberÀttelsen ska hjÀlpa intressenterna att kÀnna sig mer sÀkra pÄ företagets ekonomiska situation. Det Àr dÀrför viktigt att informationen som ges i revisionsberÀttelsen Àr vÀrdefull och anvÀndbar för företagets intressenter.I den hÀr studien var syftet att kartlÀgga hur stor andel orena revisionsberÀttelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gÄtt i konkurs totalt och per revisionsbyrÄ. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmÀrkningar som förekommer i de orena revisionsberÀttelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrÄ.

Bakgrund: Intag av en balanserad skollunch har associerats till hÀlsosamma matvanor i övrigt, dÀribland bÀttre mÄltidsordning och mer hÀlsosamma mellanmÄl.Syfte: Att undersöka elevers lunchvanor under skoldagar vid en högstadieskola i Arjeplog och en i Arvidsjaur.Metod: En enkÀt delades ut till 110 elever i Ärskurs 8 och 9 i Arjeplog och Arvidsjaur. EnkÀten frÄgade efter elevernas lunchvanor, om intag av utrymmesmat samt frukt och grönsaker.Resultat: Fyra av fem elever Ät skollunch dagligen (77 %, n=84). Mindre Àn var femte av dessa Ät en balanserad skollunch enligt Livsmedelsverkets definition (17 %, n=14). Fler intog en balanserad skollunch i Arvidsjaur Àn i Arjeplog (p=0,009). Den oftast valda anledningen till att skollunchen intogs var för att stilla hungern och för att den inte konsumerades att de inte tyckte om maten.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med min studie var att undersöka om det förekommer skillnader i friluftsliv vad gÀller innehÄll och utformning beroende pÄ en skolas geografiska lÀge. För att fÄ svar pÄ det anvÀnde jag mig av följande frÄgestÀllningar; Hur ser möjligheterna att bedriva friluftsliv ut pÄ skolorna? Vilka svÄrigheter finns för att följa kursplanen utefter vilka möjligheter skolan har? Existerar friluftsdagar och vad innehÄller de om de finns? Hur ser skolan pÄ att frÀmja friluftslivet och ge utrymme för exempelvis frilufsdagar?MetodJag gjorde tre stycken halvstrukturerade intervjuer med tre olika idrottslÀrare. TvÄ av intervjuerna gjorde jag pÄ en innerstadsskola i Stockholm och en intervju pÄ en skola belÀgen i en mindre stad i Mellansverige. Intervjuerna hade samma upplÀgg och berörde mina frÄgestÀllningar.