Uppsatsen undersöker med konstformen ljudkonst och den konstnärliga hanteringen av ljud i fokus en interaktion mellan finkultur och populärkultur. Fokus ligger på aktörer inom populärkulturen som använt sig av konstnärliga strategier med rötter i finkulturen. Undersökningen spårar ljudkonstens historiska bakgrund och främst de förlopp som bidragit till att det är en gränsöverskridande konstform. Den populärkulturella konstvärldens etablering som en social organisation där konstnärlig verksamhet är möjlig undersöks..

Idrotten engagerar och bero?r ma?nniskor. La?gg da?rtill att ideellt arbete sysselsa?tter ma?nga fo?ra?ldrar. Detta a?r bakgrunden till uppsatsen.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Utgångspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn på validering. Det har skapats en förståelse kring hur validering används och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer utfrågades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgångspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin användes den tematiska analysen som hjälpte till att strukturera den fakta som inhämtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lärande hör ihop.

I denna undersökning, om begrepp inom ljuddesign som kan bidra till ett dynamiskt narrativ, ser vi kadenser som en möjlig metod att arbeta utifrån. Med tanke på hur man arbetar med ljud och musik i ljudmotorer till spel kan vi konstatera att kadenser kan vara passande för förmedling av narrativ. Det kräver dock att man förstår kontexten, där kadenserna förekommer. Vi har kommit fram till ett sätt att förklara ljuddesign genom en samling av teorier, akustiskt timmer, dvs. hur man kan förmedla något med ljud, antingen fristående eller tillsammans med ett annat medium..

Denna studie har undersökt huruvida det är möjligt att träna sin hörsel i att lyssna analytiskt. Den har också syftat till att undersöka huruvida bilder påverkar hur människor identifierar och bedömer ljud. Efter en litteraturstudie samt en hypotestestande undersökning på området har jag sett tendenser som tyder på att det går att träna sin hörsel i denna typ av lyssning. Jag har också sett indikationer på att bilder kan påverka hur vi identifierar ljud..

Detta arbete utgår ifrån en enighet i forskningen om att mätningar av ljud inte är tillräckligt för att bestämma ljudlandskapets kvalitet. Enligt EU direktivet 2002/49/EG som senare skrivits in i miljöbalken, ska varje kommun eller tätort med mer än 100 000 invånare framställa bullerkartor som i sin tur ska användas som underlag i ett åtgärdsprogram. Direktivets syfte är att informera politiker, medborgare och planerare i buller frågan i den givna tätorten. Forskning tyder dock på att allmänheten och icke specialister har svårt att tyda bullerkartorna och att gemene man inte har någon referens till de mätnivåer som presenteras. I arbetet presenteras en översikt av teorier och begrepp som behandlar ämnet ljudlandskap (soundscape) och koncept och metoder som tillhör detta begrepp.

Tre inspelningar av svävare av modellen IH-6 jämfördes med inspelningar av tre olika båttyper. Lyssningstest genomfördes på Luleå tekniska universitet där försökspersonerna fick jämföra och uppskatta vilket ljud de tyckte skulle vara mer störande att lyssna på under en längre tid. Försökspersonerna fick ett scenario som de skulle tänka sig in i medan de lyssnade på ljuden. Lyssningstesterna var ett så kallat AB7-test, som innebär att försökspersonen får skatta hur mycket bättre ett ljud är än ett annat. Testerna visar att tomgångskörning av svävare var det som uppfattades som mest störande under en längre tid jämfört med olika båtar som gick på tomgång.

Sekretessbelagd.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

För att barn med hörselnedsättning skall kunna få en normal tal- och språkutveckling samtkognitivt beteende är det av stor betydelse att hörselnedsättningen upptäcks tidigt.En av de beteendebaserade metoderna för att uppskatta spädbarns hörseltröskelvärden ärVisual Reinforcement Audiometry, VRA. Det är en konditionerande procedur där barnetassocierar ett ljud med ett visuellt mål. En audionom kontrollerar om barnet vrider på huvudetmot det visuella målet, som en reaktion på ljud stimuli, och belönar då barnet med en visuellförstärkning, så som en animerad bild på en skärm eller en mekanisk leksak.En ide på hur man kan göra VRA mer objektivt och mindre tidskrävande finns. Idén är attanvända eye tracking teknik som registrerar spädbarnets ögonrörelser och användaögonrörelserna istället för huvudvridningar som reaktioner på ljud stimuli.Detta examensarbete syftar till att testa och avgöra om VRA med eye tracking har godaframtidsutsikter. En prototyp i form av en datorapplikation har byggts och testats.Tester har utförts på tolv vuxna och nio spädbarn.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med denna studie är att utifrån ett upplevelseperspektiv undersöka hur musik och ljudlandskap kan användas som medel för lärande möten. Forskning visar att vi i västvärlden lever i den så kallade upplevelseekonomin idag, vilket innebär att vi strävar efter upplevelser och självförverkligande. Mötesindustrin är en relativt ny industri där upplevelser fått en allt viktigare roll. Nya former för möten börjar därför utvecklas och alltfler inser att möten kan vara ett effektivt verktyg för att kommunicera, engagera och påverka lärande och affärsresultat. Lärande möten och edutainment, en kombination av lärande och underhållning, börjar bli en trend.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.