Sök:

Sökresultat:

1323 Uppsatser om Störande ljud - Sida 28 av 89

Vem tar ansvar för mig? : En kvalitativ studie om elevhÀlsan och anorexia nervosa

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Ljud i dataspelsproduktion - Att ljudlÀgga spel

Det hÀr arbetet grundar sig i vÄrt exjobb som var att ljudlÀgga ett spel. Som musikproducenter hade vi lÀnge intresserat oss för spelbranschen som en bransch i expansion som kan ge arbetsmöjligheter. Rapporten gÄr igenom hur vÄr arbetsprocess sett ut vid ljudlÀggningen samt lite allmÀnna begrepp om spelljud. Vi förklarar ocksÄ hur ljudmotorn och scriptsprÄket den anvÀnder fungerar. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar har vi format rapporten: Vilka kunskaper behövs för att ljudlÀgga ett spel? Hur kan vÄra erfarenheter som musikproducenter bidra i ljudlÀggningsprocessen?Det vi kom fram till Àr att det nya arbetssÀtten i spelbranschen underlÀttar för ljudlÀggare och gör oss som musikproducenter kvalificerade för detta jobb.

Kvalitetsbedömning och musiksmak : PÄverkar musikalisk bakgrund förmÄgan att bedöma ljudkvalitet?

I uppsatsen söks svaret pÄ frÄgan om musikalisk bakgrund (t.ex. musiksmak) pÄverkar förmÄgan att bedöma ljudkvalitet. TvÄ grupper med olika musikalisk bakgrund och musiksmak (pop/rock respektive klassiskt) jÀmförs med varandra för att hitta samband mellan deras förmÄga att bedöma ljudkvalitet och deras musikaliska bakgrund. En metod för denna jÀmförelse presenteras. Resultatet ger att det mellan grupperna rÄder en viss gemensam kvalitetsuppfattning, men att den musikaliska bakgrunden pÄverkar förmÄgan att bedöma ljudkvalitet och att gruppen pop/rock har en högre bedömningsförmÄga Àn gruppen klassiskt..

Tuta i lurendrejeri

Purpose: Exploring the relatively new technology of convolution reverb, to gather knowledge on its limitations when used practically in the production of pop music, and from these findings to learn about applications in other performing arts and sound design. Methodology: This is a case study of creating convolution reverb by doing impulse responses (IR) and then applying them to studio recorded pop music. The empirical data consists of the final song results, notes and journals from during the process and the comparisons, as well as established litterature on acoustics, psycho-acoustics and music production. Results: Convolution reverb can widely and freely be used in the production of music and other audio-based art forms, since our study shows that the result of a well-made impulse response from a particular room is indistinguishable from music that is actually played and recorded in the same space..

Flerspr?kiga elevers l?rande i matematik: strategier, resurser och undervisning

This study?s aim is to investigate how multilingual students learn mathematics and teaching strategies used to support the students? development of knowledge. A total of eleven scientific articles were selected for analysis and comparison. The results showed that visual representation, multimodal forms of expression and the students? whole linguistic repertoire constitute central resources for learning.

Att lÄta ett ljud pÄ en kÀnsla komma ut: en studie om fri
improvisation i gruppsÄngundervisning

Uppsatsens syfte var att undersöka hur fri improvisation fungerar i gruppsÄngundervisning. Fokus lÄg pÄ eventuella förÀndringar inom tre omrÄden: synsÀtt pÄ musik/musicerande, initiativförmÄga samt uttrycksförmÄga. Studien innebar observation av en sÄnggrupp som utövade fri improvisation under fyra tillfÀllen. Jag agerade bÄde sÄngpedagog och observatör. Gruppen hade en sÄngpedagog sedan tidigare som parallellt med min studie undervisade och observerade dem.

Vanlig Synth med ovanliga ljud

Under vÄrterminen 2011 har jag studerat hur ett verktyg pÄverkar en arbetsprocess. FrÄn en idé har ett projekt vuxit fram och tvÄ ljudbanker för musikproduktion har producerats, detta har gjorts möjligt genom att jag har studerat digital ljudproduktion pÄ Blekinge Tekniska Högskola, dÀr intresset för det som blivit mitt kandidatarbete, har vÀckts till liv. Mitt kandidatarbete har resulterat i tvÄ ljudbanker, den ena banken har fokus pÄ digitala trummor medan den andra har fokus pÄ synthar. Slutreflektionen berÀttar hur denna process har gÄtt tillvÀga, och hur resultatet blev. Jag för fram för- och nackdelar av arbete i Dune, hÀmtar fakta frÄn kÀnda producenter inom elektronisk musik och bedömer det resultat jag har fÄr.

Arbetsmotivation : - en studie om vad akademiker samt icke akademiker motiveras av i sitt arbete

Att uppna? goda ekonomiska resultat a?r na?got de flesta fo?retag arbetar fo?r. En faktor som visat sig pa?verka det ekonomiska resultatet a?r de ansta?lldas arbetsmotivation. Vanligt fo?rekommande a?r att fo?retag har fo?rutbesta?mda motivationsfaktorer pa? arbetsplatsen och tar da?rmed inte ha?nsyn till vad som motiverar den enskilda individen.

Elgitarrskolan : En webbsida med inslag av interaktivitet

Elgitarrskolan Àr ett försök att skapa en webbsida med inslag av interaktivitet. Sidan Àr tÀnkt att fungera som en lÀrande miljö dÀr besökaren ska lÀra sig att spela elgitarr, eller att vidareutveckla ditt spelande. Förutom sjÀlva spelandet ska sidan ocksÄ ge gÀsten information om elgitarren och kringutrustning, med en del tekniska specifikationer, historik m.m. Elgitarrskolan Àr ett försök att sprida specifik kunskap genom att integrera flera olika medier till en fungerande enhet. Med hjÀlp av text, grafik, animationer, ljud, video och interaktiva element har jag försökt att göra informationen sÄ lÀttillgÀnglig som möjligt och samtidigt intressant.

Animerad kortfilmsproduktion

Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar. Den första handlar om min egen medverkan i kortfilmen O Trovão och hur organisationen och planeringen runt filmen Àr upplagd. Den andra delen handlar om animationsbranschen och olika landers marknader for animerad film och tv. Den innefattar ocksÄ tvÄ intervjuer med kortfilmskapare. I kortfilmsproduktionen har jag tillsammans med teamet gÄtt igenom de första faserna i produktionen, frÄn planering och research, till koncept och modellering.

Bevisupptagning i hovrÀtt - ÀndamÄlsenligt, rÀttssÀkert och effektivt?

Reformen En modernare rÀttegÄng (EMR) trÀdde i kraft i hela landet den 1 november 2008. Det övergripande syftet med den har varit att skapa en modernare rÀttegÄng i allmÀn domstol som uppfyller kraven pÄ en rÀttssÀker, effektiv och ÀndamÄlsenlig handlÀggning av mÄl och Àrenden. För att uppnÄ detta skall modern teknik utnyttjas pÄ ett bÀttre sÀtt, vilket bland annat innebÀr att berÀttelser som förhörspersoner lÀmnar i bevissyfte i tingsrÀtt skall dokumenteras genom en ljud- och bildupptagning. Tanken Àr frÀmst att en sÄdan upptagning skall ersÀtta de omförhör som tidigare hÄllits i hovrÀtt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad de nya bevisupptagningsreglerna innebÀr för hovrÀttsförfarandet. Mer specifikt har jag utrett hur dessa förhÄller sig till reformens mÄl om en ÀndamÄlsenlig, rÀttssÀker och effektiv handlÀggning av mÄl i hovrÀtt. HovrÀttens bevisupptagningsregler har ansetts nödvÀndiga att Àndra frÀmst eftersom tyngdpunkten i processen kommit att skjutas uppÄt i instansordningen och eftersom bevisupptagning i hovrÀtt mÄnga gÄnger kommit att bli mer omfattande Àn den aktuella tvisten krÀver.

Binaural ljuddesign i 3D-spel

Detta kandidatarbete handlar om hur spelupplevelsen pÄverkas av en ljuddesign som Àr skapad genom en persons öron, en sÄn kallad binaural ljuddesign. I spel och film pÄverkar ljuddesignen 50% av det man ser och upplever. En stor del av de som spelar spel idag anvÀnder sig av hörlurar och headsets för att uppnÄ den bÀsta ljudupplevelse och för att de enkelt ska kunna kommunicera via olika röstchatt. Trots detta satsar spelföretag idag pÄ att man ska fÄ det mest kvalitativa ljudupplevelsen via surround-system och för att man enkelt ska kunna höra direktionellt ljud. Detta kan Àven en binaural ljuddesign Äterge genom vanliga hörlurar.

Optimering av den variabla helmholtzabsorbenten Varitune V-4 för studio: identifiering av resonanser i rum och absorbent samt anpassning av absorbent till rummet

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och beskriva resonanser mellan 20 Hz och 200 Hz, sÄvÀl teoretiskt som genom mÀtningar, i studion vid avdelningen för Ljud & Vibrationer vid LuleÄ Tekniska Universitet. Den variabla Helmholtzabsorbenten Varitune V-4 undersöktes med avseende pÄ dess öppningsstorlek i förhÄllande till resonansfrekvens inne i resonatorns volym. Studion Àr utrustad med nio stycken variabla Varitune V-4 absorbenter för lÄga frekvenser. Detta gjordes i syfte att föreslÄ den kombination av öppningsstorlekar vilken resulterar i störst dÀmpning av problemresonanser rummet. Resultaten visar pÄ svÄrigheter att bevisa effekten av den lÄgfrekventa dÀmpningen i rummet, utom för resonans mellan tak och golv..

Produktions- och arbetsmiljöförbÀttringar vid Fresenius Kabi
AB

Denna rapport Àr en sammanstÀllning av det examensarbete som utförts under 2004-2005 vid LuleÄ tekniska universitet i samarbete med Fresenius Kabi AB i Uppsala. Syftet med projektet var att komma fram till förbÀttringsförslag till de brister som finns i den aktuella produktionen. Detta gÀllde frÀmst arbetsmiljön ur en ergonomisk synvinkel. Fresenius Kabi Àr ett lÀkemedelsföretag i Uppsala och ingÄr i koncernen Fresenius AG med huvudsÀte i Tyskland. Fresenius Kabi Àr ledande i Europa inom klinisk nutrition och vÀtsketerapi.

Är Ă„ldersblandade klasser bra för elevers inlĂ€rning och sociala utveckling?

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->