Syftet med arbetet är att undersöka och kartlägga pedagogers uppfattning och erfarenhet av vad som ger elever i matematiksvårigheter en ökad be-greppsförståelse och därmed bättre förutsättningar att lösa matematiska problem. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om begreppsförståelse. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer ville vi se vilka grundläggande förutsättningar och arbetssätt/strategier som gynnar begreppsförståelsen hos elever i matematiksvårigheter. Vi ville också se vilka hinder som peda-goger möter i arbetet med att utveckla begreppsförståelsen hos elever i ma-tematiksvårigheter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att om re-surser prioriteras så att en elev i matematiksvårigheter får arbeta språkligt aktivt med varierat arbetssätt i en liten grupp under ledning av en kompe-tent pedagog/specialpedagog, har han/hon goda förutsättningar att nå en ökad begreppsförståelse..

Studier har visat att lärare i ämnet idrott och hälsa har svårt att inkludera elever med funktionsnedsättningar i den ordinarie undervisningen. Den här studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lärare gett uttryck för när de ska inkludera elever med funktionsnedsättningar i idrott och hälsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med åtta lärare i grundskolans senare år, och analyserats utifrån det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lärare i idrott och hälsa ansåg att de behöver mer tid för planering, men också mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsättningar i undervisningen i idrott och hälsa..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan utomhuspedagogik som arbetssätt kan ha för att befästa kunskap vid den tidiga bokstavsinlärningen för elever i de tidiga skolåren. Detta i utifrån två frågeställningar; 1. Hur kan elever ta till sig bokstavsinlärning med hjälp av utomhuspedagogik som stimulerar flera olika sinnen för inlärning i en autentisk miljö? 2. Hur kan elever med hjälp av en lärande dialog ta till sig bokstavsinlärning vid lektioner i elevernas utomhusmiljö? Detta gjordes genom att via en förintervju undersöka elevernas förkunskaper.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka några gymnasielärares upplevelse och erfarenheter av deras arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Materialet består av kvalitativa intervjuer med fem lärare i moderna språk. Intresset ligger även i lärarnas upplevelse av hur eleverna lär sig ett främmande språk, i viken typ av anpassningar lärarna eventuellt gör för att stötta dessa elever i deras inlärning och i hur lärarna upplever skolans stöd när det gäller deras arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att tidsbrist och gruppstorlek gör att lärarna upplever i olika grad stress och frustration i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna upplever att de inte når eleverna på ett tillfredställande sätt. En del funderingar kring bedömningen och de speciella rättigheterna som råder i skolan för elever med läs- och skrivsvårigheter orsakar oro hos lärarna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan använder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda på vilka konfliktstilar barn och elever använder sig av och vilken konfliktstil de använder när konflikten avslutas. Det är viktigt att pedagogen tar reda på hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjälpa barn och elever att på egen hand hantera konflikterna på ett bättre sätt som gynnar båda parter. Studien bygger på observationer från en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar på att barn och elever använder både den verbala och icke-verbala kommunikaton när de kommunicerar i konfliktsituationer.

Arbetet tar upp exempel från två klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. Utifrån fyra områden: hur pedagogerna ser på elever i behov av särskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sätt för pedagogerna att förhålla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har använts för att få ta del av varje pedagogs synsätt och åsikter. Två lärare, två fritidspedagoger och en förskollärare har intervjuats för att få ett brett perspektiv på de två klasser som undersökts.Elevens bästa och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska använda sig av..

Vi har undersökt i vilken utsträckning bild används som språkutveckling på skolorna. Speciellt fokus har vi lagt på dyslektiska elever eftersom viss forskning hävdar att de är mer konstärligt lagda än genomsnittet, och därför extra gynnade av bild i undervisningen. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever på fem olika skolor. Vårt resultat från undersökningen visar att bild i olika former används mycket ute på skolorna, även om det inte alltid definieras som bildämne, det vill säga schemalagd bildundervisning. Vi fick många intressanta exempel på hur bilder används som komplement till läsning och skrivning, men även ibland som ersättning till detsamma.

Undersökningen är fokuserad på vilken relation lärare och elever har till skriftspråket. Vi har undersökt hur medvetna lärare och elever är gällande skriftlig korrekthet. Vi har även undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner påverkar språket. Hur eleverna ställer sig till skriftspråket och om de bryr sig om att skriva korrekt är även någonting som studien är riktad till. Vi har studerat vilka verktyg både lärare och elever har till hjälp för att utveckla ett korrekt skriftspråk.

Det övergripande syftet med detta arbete är att ta reda på vilka orsaker som gör att elever får svårigheter med lärande i matematik. Vi vill ta reda på hur vi kan identifiera dessa elever i ett tidigt skede och då arbeta förebyggande mot svårigheterna. För att få svar på våra frågor har vi studerat relevant litteratur inom ämnet. Vi har även intervjuat fem lärare som arbetar med matematikundervisning i de lägre åldrarna för att ta reda på deras erfarenheter och åsikter. Resultatet visar att orsakerna till varför elever får svårigheter med lärande i matematik främst beror på brister i undervisningen samt elevens självförtroende till sitt lärande.

Syftet med studien är att tolka och förstå, samt uttyda likheter och skillnader i elevers och lärares beskrivning av hur stödet i undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien har en hermeneutisk ansats och metoden som använts är semi-strukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever och tre ämneslärare i svenska på högstadiet har intervjuats. Resultaten visar dels på likheter och skillnader i elevernas och lärarnas åsikter om vad som fungerar bra i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter, men det visar också på några motsägande resultat angående elevernas och lärarnas beskrivning av hur undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Det finns en uppgivenhet, men också energi och lite ilska hos eleverna när de pratar om sin skoltid.

Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares synsätt på elever i behov av särskilt stöd. Vi vill undersöka om idrottslärarna har ett individorienterat eller interaktions- och relationsorienterat synsätt. Enligt litteratur och tidigare forskning är dessa två synsätt de rådande, där det individorienterade synsättet är det dominerande i dagens skola. För att söka svar på idrottslärarnas synsätt har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där vi intervjuat sex verksamma idrottslärare i grundskolan. Genom intervjuerna har idrottslärarna fått beskriva sin syn på och sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd.

Syftet är att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av elever med särskilda behov på en skola. Detta för att öka kunskapen om hur man som ämneslärare kan öka möjligheterna för dessa elever att klara undervisningens mål samt att skapa förståelse för vilka brister och behov som finns i detta arbete. Den metod jag har valt för att genomföra undersökningen är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fyra pedagoger på en utvald skola som arbetar med elever i grundskolans senare år, tre av informanterna är språklärare och en arbetar som specialpedagog. Resultatet visar sju återkommande teman som har stor betydelse för framgångsrik undervisning med elever med särskilda behov. Dessa teman är bemötande, motivation, struktur och information, stress, klassrumsklimat och arbetsro, undervisningssätt och pedagogik samt resurser. Informanterna uppger i mycket liten utsträckning innehållet i undervisningen som betydande för motiverande och framgångsrik undervisning.

Detta examensarbete är en studie som baseras på det empiriska materialet från kvalitativa intervjuer angående pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av särskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och få kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i två olika skolformer: grundskola och grundsärskola utifrån sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för så väl elever i behov av särskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes på frågor som: vad det är som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillämpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgående i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika färdigheter och behov. Om än i olika utsträckning.

För min studie har jag valt kvalitativa intervjuer med 7 elever från naturvetenskapsprogrammet på en mindre gymnasieskola i södra Sverige. I undersökningen framkommer flera olika strategier för hur man genomför sitt skolarbete. Några av eleverna i min undersökning sitter väldigt lång tider med läxor och arbeten, medan andra försöker planera sitt arbete noggrant och gör sedan något annat när de anser sig vara klara. De flesta elever i intervjuerna framhåller vikten av bra lokaler och tillgången på datorer i skolan om man skall använda tiden under håltimmar och långa raster till skolarbete. Det jag kommer fram till är att de elever i min undersökning som känner sig nöjda med sin tidsanvändning oftast inte är lika stressade som de elever som sällan är nöjda.

Strömbackaskolan i Piteå har en unik undervisningsmetod när det gäller byggprogrammet, skolan har tillsammans med kommun och näringsliv ett pågående projekt. I projektet får elever under skoltid lära sig hur ett bygge fungerar, eleverna får delta när man bygger hyreshus. Syftet med denna studie är att beskriva elevers och före detta elevers uppfattningar om elevbygge som en del av utbildningen till byggnadsarbetare. Syftet har begränsats till följande tre frågeställningar: Vilka uppfattningar har elever och före detta elever om elevbygge: 1:a som del av utbildningen till byggnasarbetare 2:a i relation till arbetslivet 3:e vad gäller socialisering och sociala relationer. Undersökningen har gjorts via en kvalitativ/kvantitativ studie med intervjuer/enkäter och har genomförts på hösten 2010.