Syftet med denna studie var att beskriva hur gymnasielärare arbetar för att gymnasieskolan ska vara en skola för alla, med fokus på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord på livsvärldsfenomenologisk grund. Resultatet baserades på kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielärare, varav tre undervisade på studieförberedande/yrkesinriktade program och tre på individuella programmet. Intervjuresultaten varierade mellan de olika grupperna. Gemensamt för de intervjuade lärarna är dock att de strävar efter att skapa en skola för alla, och även om skolans resurser idag är knappa så försöker lärarna göra sitt bästa för att nå det målet.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande.

Denna uppsats belyser vad elever anser vara en bra respektive en mindre bra lärare och hur läraren kan påverka elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad elever har för åsikter om lärares egenskaper och om det spelar någon roll för en elev vilka lärare den har. För att ta reda på elevers åsikter har vi använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med elever i årskurs 6. Resultatet från samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av tidigare forskning inom området samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som har ett intresse för sitt ämne, bryr sig och tycker om sina elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid.

Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? på den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan.Min utgångspunkt är att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och något som de måste ?gå av?..

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. Två av dessa var lärare i den svenska grundskolan och de andra två från den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrån att få den information som behövdes samt för att få svar på de olika aspekter studiens frågeställningar kräver. Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare tänker kring elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile. Frågeställningarna är om vad grundskolelärarna talar om att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av särskilt stöd får hjälp i Sverige och Chile? På vilket sätt i sånt fall, enligt grundskolelärarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelärare tänker kring i att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen är de grundläggande arbetsvillkor som de olika lärarkategorierna arbetar under utmärker deras arbete med elever i behov av särskilt stöd.

Denna studie har som syfte att belysa elevtexter från år nio med fokus på betyg och hur vanligt förekommande särskrivning är. Materialet består av elevtexter från de nationella proven 2003. Elevtexterna är indelade i tre grupper efter betyg och varje grupp består av tio texter. Analyser av elevtexter avser att verifiera eller falsifiera hypotesen om att lågpresterande elever gör mer särskrivningar än högpresterande elever.Resultatet visar att särskrivning förekommer i samtliga undersökningsgrupper. Elever med underkänt och elever med godkänt betyg gör relativt lika många särskrivningar och avsevärt fler än elever med mycket väl godkänt.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lärarna arbetar med elever i matematiksvårigheter i årskurs 1-5 i relation till lärarnas utbildningsbakgrund i matematikämnet. Dessutom är syftet att belysa lärares uppfattning om framgångsrik undervisning för elever med matematiksvårigheter. Bakgrunden till det valda ämnet är att antalet elever som inte når den grundläggande kunskapsnivån i matematikämnet har ökat(TIMMS 2008). Både svensk och internationell forskning visar att lärarens kompetens är den enskilda faktorn, som har mest betydelse för hur framgångsrika studierna blir för eleverna. Med hjälp av enkätfrågor undersöktes i studien hur verksamma lärare arbetar med elever i matematiksvårigheter i förhållande till sin utbildning. I litteraturgenomgången belyses olika teman.

Samhället går i dag mot en framtid vilken kräver en läs- och skrivkunnig befolkning. Trots detta finns ett stort antal som går ut skolan utan dessa kunskaper. Dessutom har andra ämnen försvårats då eleven inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen. Problemet har uppmärksammats och hanterats på olika sätt genom åren. För att se hur skolorna hjälper elever med dyslexi i dag har jag valt att dels läsa litteratur dessutom att göra en empirisk undersökning i två olika skolor.

Tidigare studier indikerar att elever uppvisar bristande kunskaper inom matematik och att många elever har problem med platsvärde. Forskning belyser vikten av att elever får kunskaper om att talsorterna har olika värde beroende på dess position. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad elever baserar sina resonemang på när de löser matematiska problem inom positionssystemet. Vilka resonemang för eleverna och vilka begreppsbilder uppvisar de? Genom en kvalitativ metod där sex elever enskilt har observerats med hjälp av videokamera har vi gjort två delstudier.

Syftet med studien är att belysa upplevelser och erfarenheter hos elever med fysiskfunktionsnedsättning samt hos idrottslärare som arbetar dessa elever. Studien har även syftet attställa dessa delstudier mot varandra. Då varken läroplanen eller lärarutbildning ger något konkretstöd hur man ska bemöta dessa elever i undervisningen i idrott och hälsa så vill vi belysa dennafråga med följande studie. I ett reportage från handikappförbundet skriver ordförande IngridBurman att elever med en funktionsnedsättning får sämre utbildning än andra elever och får intemöjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sin egen förmåga. Även Skolinspektionenrapporterar att skolor i Sverige har stora svårigheter med att anpassa lärandemiljön efter enskildaelevers behov samt att lärare förlitar sig på att eleverna själva tar ett eget ansvar att informera omsina svårigheter.

Vårt arbete handlar om elever i sorg och hur pedagoger bemöter dem i undervisningssituationer. Arbetet är begränsat till elever i åldrarna sju till tio år. Vi har dessutom undersökt samarbetet mellan skola, kyrka och begravningsbyrå. Syftet med arbetet är att lyfta fram betydelsen av pedagogers bemötande av sorgedrabbade elever, samt att granska hur dagens verksamma pedagoger är förberedda inför en sorgesituation. Utifrån litteraturstudier har vi funnit utgångspunkten i vårt arbete.

Jag har via min verksamhetsförlagda utbildning under lärarutbildningen kommit i kontakt med elever som har för avsikt att färgsatta sina slöjdföremål. I samband med detta har jag ställt mig frågorna. Vilka är elevernas inspirationskällor och vilka faktorer skulle kunna påverka elevernas färgsättningsval? Efter intervjuer med elever och genomförda litteraturstudier så har jag fått en inblick i vilka inspirationskällor elever kan använda sig av. I min undersökning visade det sig att elever ofta vill efterlikna sin färgsättning med något de sett tidigare.

Vår erfarenhet är att skolan i Sverige har en tendens att sortera ut elever när problem uppstår, snarare än att titta på hur undervisningen organiseras och hur resurser fördelas. Skolan behöver ta ett helhetsgrepp på organisation, resurs och miljö så det kan bli en skola för alla. Syftet med vårt arbete är att öka kunskapen om och söka möjligheter för inkludering i grundskolan av elever med utvecklingsstörning, genom att undersöka hur pedagogers syn på detta är i deras arbete och hur de arbetar med elever som läser efter grundsärskolans mål i grundskolan. När det förs diskussioner kring En skola för alla ute på våra skolor kan man se en tendens att både lärare och rektorer är obekanta med många av de statliga styrdokumenten som reglerar rätten till undervisningen.Vår teoretiska grund vilar på Dewey, Goffman, Hattie, Skrtic och Vygotskij. Med stöd av deras teorier har vi undersökt hur elever, utvecklas genom undervisning i sociala sammanhang. Vår undersökning innehåller en kvalitativ metod i form av en webbenkät. Respondenterna är pedagoger som arbetar med elever som läser efter grundsärskolans mål och är inkluderade eller delvis integrerade i grundskolan.

Syftet med examensarbetet var att ta del av hur elever och pedagoger upplever lärandet vid korta avbrott för rörelseaktiviteter under matematiklektioner samt vilken inverkan det fick i klassrummet. Examensarbetet har utgått från våra egna erfarenheter som vi erhållit under den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu) samt litteraturstudier, föreläsningar och lektioner. Under våra respektive vfu-perioder observerade vi att barn som har rörelseaktiviteter i undervisningen är mer koncentrerade. Forskning visade hur viktig rörelsen är för lärandet, och därmed kände vi ett stort intresse av att ta del av denna forskning och ta den med oss i vår kommande yrkesroll. Undersökningen genomfördes vid två skolor, i två klasser, åldrarna 7 - 11 år i Luleå kommun.