Byte av ett affärssystem är ofta en stor och ibland traumatisk händelse i ett företag. Affärssystemet är alltid en väsentlig del av applikationsportföljen och ett utbyte kan innebära att stora problem uppstår i företagets övriga applikationsportfölj och tekniska infrastruktur.Det kan också innebära väsentliga förändringar för olika intressenter, inom och utom företaget. Användarna kan uppleva att deras arbetsmiljö förändras i väsentlig omfattning vilket ibland kan medföra inskränkningar i möjligheten att utforma sin arbetsmiljö. Förändringsarbetet kan också innebära att ansvar omfördelas och att den rådande ?maktbalansen? mellan olika befattningshavare förändras.Många stora IS/IT-projekt försenas och/eller fördyras gentemot plan samt når kanske inte alltid det ursprungliga syftet.

Sampers är en efterfrågemodell för att göra analyser och prognoser för persontransporter i Sverige. Systemet används för att göra trafikslagsövergripande analyser och prognoser vid olika förändringar i infrastruktur, markanvändning, befolkning eller ekonomi. I Sampers ingår en modell för att beräkna resor på nationell nivå samt fem regionala modeller. I systemet finns möjligheten att beräkna anslutningar till långväga resor med tåg och flyg, en modell som är sparsamt använd.I detta projekt har en kartläggning av litteratur kring trafikprognoser i allmänhet, och Sampersmodellen i synnerhet gjorts för att utgöra en teoretisk grund för projektet. För att utvärdera och jämföra de resultat som prognostiseras har data inhämtats från ett antal källor (i urval):Resvanedata för anslutningsresor till Arlanda (Swedavia)Trafikstatistik över antal resenärer vid Arlanda (Swedavia)Trafikflödeskartor (Trafikverket)Statistik över antal tågresor (SJ)Den befintliga anslutningsmodellen har exekverats för att beräkna anslutningsresor i området Stockholm/Mälardalen.

Denna uppsats behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna.Huvudfokus för uppsatsen behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna, i huvudsak den kommunala fysiska planeringens roll i Sverige både inför framtida bebyggelse och för att skydda befintlig bebyggelse. Uppsatsen redogör för de planeringsverktyg som finns att tillgå och tillämpningen av dessa. Anpassningen till klimatförändringens konsekvenser innebär långsiktig planering och en anpassning av de lagar som styr den. Det ligger också till stor del i förutseendet av riskerna, säker lokalisering av bebyggelse, infrastruktur och odling, att säkra befintlig bebyggelse samt behovet av eventuella skyddsåtgärder. Den fysiska planeringen är verktyget för att planera och utforma samhället.

I ett samhälle som allt mer belyser vikten av att minska människans påverkan på sin omgivande miljö, har en grönare transport blivit en stor del i planeringen och satsningen på den hållbara staden. I den satsningen är cykeln en viktig del som inte bara kan bidra till en bättre fysisk och mental hälsa hos sina medborgare utan även bidra till en klart bättre levnadsmiljö genom bättre luftkvalitet, minskat buller, större social samhörighet och fler jobb (WHO, 2014). En satsning på cykelvägnätet kan därmed också rädda liv både genom förbättrad hälsa men även genom större säkerhet och trygghet för cyklisten. Arbetets syfte är att sammanfatta och beskriva aktuella metoder för ett välfungerande och effektivt cykelvägnät, med frågeställningen: Vilka metoder för planering av ett effektivt och användarvänligt cykelvägnät används idag? Sammanställningen har resulterat i fem olika kriterier som cykelvägnätet behöver uppfylla för att kunna säkra cykelns framtid som transportmedel. Dessa fem kriterier, direkthet, säkerhet, attraktivitet, sammanhang och komfort, kommer ursprungligen från Nederländerna och en av deras tidiga policydokument om hur cykeln skall hanteras i stadens infrastruktur.

Bakgrund: I dagens kunskapssamhälle, som också benämns"den nya ekonomin", utgörs många företags värde inte längre av fastigheter och maskinpark utan istället av kundlojalitet, elektronisk infrastruktur, innovation och anställdas kunskap. Det blir allt viktigare för företagen att lyfta fram dessa tillgångar för att uppnå konkurrensfördelar. Dagens redovisning ifrågasätts av dem som förespråkar att humankapital skall värderas och aktiveras på balansräkningen. Motståndarna till en aktivering talar om en alltför låg grad av pålitlighet vad gäller den här typen av infomation.Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa humankapitalets roll utifrån ett stakeholderperspektiv samt att kartlägga hur IT-bolag idag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen. Vi ämnar även att undersöka intresset för en genensam standardmodell.

This thesis has evaluated environmental classifications of projects and the lessons learned to explore what the possible ramifications of implementing this in the construction and infrastructure are. Companies today are looking to develop methods to demonstrate their environmental commitments, but there is an uncertainty regarding the contribution of environmental classifications in this aspect.The literature review presents the theory of environmental classification, which provides a general knowledge of its function. The empirical data is based on an analysis of existing classification methods and qualitative interviews. The analysis shows specific environmental classification system for the area of construction and infrastructure. CEEQUAL is currently the only environmental classification applicable to Swedish projects and therefore serves as the basis for the continued analysis.

I början av 2015 fanns 3 040 vindkraftverk installerade i Sverige med en installerad effekt på 5 359 MW. Prognosen är att under 2015 ytterligare installera 222 turbiner och utöka den installerade effekten till 6 037 MW. Elektrisk infrastruktur och nätanslutning representerar 14 % av investeringskostnaden för en vindkraftspark och det är viktigt att det interna elnätet är designat för att minimera kostnader vid installation och för överföringsförluster under parkens operativa livslängd.Beroende på geografiskt område, anslutande nät och storlek på vindkraftspark finns det olika möjligheter för anslutning och tariffalternativ. Olika tariffalternativ i förhållande till ägandeförhållanden, driftförluster och underhållskostnader har under studien visat sig ha en stor ekonomisk inverkan under vindkraftsparkers operativa livslängd. En modell har byggts i Excell med olika beräkningsverktyg för elektriska förluster, investeringskostnader, DoU kostnader samt tariffalternativ beroende på anslutning.

Den svenska finansmarknaden har länge präglats av ett oligopol och består till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjänster, men sedan 1990-talet har även nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjänster och betjänar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frågor formulerats:Hur skapas utrymme för nischbanker på den svenska finansmarknaden?Vilka aktörer etablerar nischbanker? Är det nya aktörer eller redan etablerade företag från andra branscher?Vilka strategier använder nischbanker för att etablera sig på den svenska finansmarknaden och hur får de tillgång till resurser?Studien grundar sig på organisationsteorier och bygger på en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter från Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika nischbanker.Resultatet visar att nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden har främjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar såsom lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har främst uppkommit av etablerade organisationer från andra branscher.

Cloud computing is a new buzzword within the IT-industry, and introduces a whole new way of working with IT. The technique delivers web based services, which results in that the user no longer needs to install an application locally on a computer. Since the application no longer needs to run on a local entity, but in a datacenter located on a service provider, the users no longer need any specific hardware more than a computer with an internet connection. Cloud computing also offers IT-infrastructure and development environments as services, these three service types is better known as cloud services. Through the usage of different types of cloud services, the need for maintenance and hardware is significantly reduced.

Uppsatsen undersöker den lokala politiken kring utbyggnaden av hamn- och elkraftssystem i Umeå under perioden 1920-1960. Utgångspunkten är att problematisera den tidigare forskningens bild av staden Umeå som enbart förvaltningsinriktad, med obetydlig aktivitet inom industri och näringsliv. Målet är att med det fördjupa förståelsen av den långsiktiga utvecklingen av ekonomin och samhället. I enlighet med LTS-teorin visar resultaten hur systembyggare inom politik, teknik och näringsliv drev fram utvecklingen av de undersökta tekniska systemen. Ett utmärkande drag är samspelet mellan näringsliv och politik på det lokala planet.

Denna rapport behandlar ett examensarbete utfört av två studenter, Honia Barhoon och Mnar Siawesh. Arbetet är uppdelat i två, den första delen på Volvo IT i Umeå, den andra på Smartsign i Borlänge Volvo IT är ett globalt företag som arbetar med att serva Volvokoncernen samt externa kunder med bland annat systemutveckling, drift och underhåll av system, infrastruktur och support. Av Volvo Lastvagnar efterfrågades en lösning för att digitalt sprida information på strategiska ställen. Förslaget till lösning av programvara som Volvo IT önskade kom från företaget Smartsign.Smartsign är ett företag som har funnits i olika tappningar sedan 1998. Idag är det ett företag som utvecklar ett program som underlättar informationsspridning i olika syften, för olika användare.

Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dåliga politiska strukturer ät idag vardag inom världens fattigaste länder. Många bilder vi ser från världens fattiga länder idag speglar ofta ett sådant samhälle. Det finns flera orsaker till detta och de är ibland många och komplicerade, främst beror det på fattigdom, brist på utbildning, hälsovård för barn, torka och översvämningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist på rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. Ländernas behov av import, export och bistånd är en viktig faktor som inte får lämnas åt sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som länderna har är de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte får ut på USA: s och den europeiska marknaden.Världen blir mer globaliserad och länder integreras genom handel med varor och tjänster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av användande av ekologiskt hållbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrån förekomst av styrdokument inom området samt kommunstorlek i antal invånare. Med ekologiskt hållbara IT-lösningar åsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller där IT används som miljöåtgärd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfärdad enkät riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestått av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men även i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar på en organisatorisk nivå. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utsträckning olika ekologiskt hållbara IT-lösningar används i respektive kommun.

I detta examensarbete har det undersökts vilken teknik för trådlös kommunikation som passar bäst att användas då en ljudsignal ska strömmas trådlöst till multipla mottagare. De tekniker som jämfördes var Wi-Fi och Bluetooth. Andra tekniker för trådlös kommunikation, ZigBee, ANT+ och NFC, valdes bort för att deras maximala datahastighet eller räckvidd inte var tillräcklig. 3G och 4G valdes bort för att det krävs en licens för att få använda dessa. Som mottagare skulle i första hand Android- och iOS-mobiltelefoner användas.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur delar av pengarna som kom idrotten till gagn efter grundandet av AB Tipstjänst 1934 fördelades. Den delen av pengarna som den här uppsatsen fokuserar på är de pengarna som gick till byggandet av olika idrottsanläggningar. Perioden som undersöks är 1935-1938. Under dessa fyra år betalades pengar som idag motsvarar en kvarts miljard ut till olika anläggningar. Anledningen till detta är att de första pengarna betalades ut 1935 och när andra världskriget startade 1939 ströps anslagen.