VÄrdsektorn Àr ett vÀldigt informationsintensivt omrÄde och det Àr dÀrmed viktigt att med hjÀlp av informationsteknologi tillfredsstÀlla omrÄdets vÀxande behov. Dessa informationssystem mÄste vara effektiva att anvÀnda för att i sin tur bidra till verksamhetens effektivitet. I denna uppsats har vi undersökt vilka framgÄngsfaktorer som bör beaktas vid utveckling och införande av ett nytt informationssystem i vÄrdsektorn, utifrÄn ett anvÀndarperspektiv. Syftet med uppsatsen har varit att analysera vilka faktorer som Àr av vikt att beakta för att ett IT-system ska kunna anvÀndas sÄ effektivt som möjligt av vÄrdpersonalen. Uppsatsens teoretiska referensram bygger pÄ teorier om anvÀndarmedverkan i ett informationssystems olika faser, hur system ska bli anvÀndbara samt hur hÀnsyn ska tas till olika anvÀndare.

Strategiska beslut Àr komplexa och innebÀr ofta en stor risk för företaget. Det finns mÄnga faktorer som ligger till grund för beslutsunderlaget och mÄnga faktorer som pÄverkar en strategisk beslutsprocess. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ en av dessa aspekter; den information som hÀmtas frÄn ekonomistyrningen. Vi fann det mest intressant att fördjupa oss i ekonomistyrningens anvÀndning och betydelse. Hur ekonomistyrsystemet Àr utformat bör rimligtvis pÄverka hur det anvÀnds och vi frÄgar oss dÀrför om det finns nÄgra krav pÄ ekonomistyrsystemets utformning? Vilka andra faktorer pÄverkar anvÀndningen av informationen? Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur ekonomistyrningen anvÀnds dÄ strategiska beslut fattas samt vilken betydelse ekonomistyrningen fÄr för det strategiska beslutet.

Företag kan finansiera sina investeringar med antingen eget kapital eller skulder och kapitalstrukturen beskriver hur denna mix ser ut. Det finns ett flertal teorier som sÀger att företags val av finansiering kan ha en betydelse för företaget. Det finns dock ingen teori eller empirisk forskning som kommit fram till en allsidig förklaring till vilka faktorer som pÄverkar valet av kapitalstrukturen. Syftet med denna uppsats Àr att genom en kvantitativ undersökning ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar valet av kapitalstruktur. Studien genomfördes pÄ företag i branschen för metallvarutillverkning inom NorrbottenslÀn genom telefonenkÀter och rÀkenskapsanalys.

Syftet med denna studie Àr att undersöka faktorer som kan vara av betydelse för att möjliggöra konflikthantering i det dagliga arbetet. Vi menar att om möjligheter skapas och initiativ tas frÄn ledningens sida sÄ kan organisationen utvecklas i en positiv riktning. Studien grundar sig delvis pÄ teorier om vikten av att ha en tydlig struktur som uppfattas av medarbetarna som rÀttvis och att konflikter kan fÄ konsekvenser för hela organisationen. Studien Àr av kvalitativ design och Àr utförd inom Àldreomsorgen i en kommun i södra Sverige. Analysen visar att faktorer som: tydlig arbetsstruktur, gemensam vision och mÄlsÀttning, utbildning inom konflikthantering, tydlig och öppen kommunikation, att ta sig tid till konflikthantering, att vara professionell och neutral och att ta ansvar och visa respekt har en betydande inverkan vid konflikthantering.

SammandragSyftet med undersökningen Àr att se pÄ vilka faktorer som pÄverkar urvalet inom historieundervisningen pÄ grundskolans senare Är.Vad Àr det som styr urvalet inom historieundervisningen?LÀroplaner?Elevgruppens sammansÀttning?Diskussioner i lÀrarlaget?Genus?Skoltraditioner?Hur ser det vardagliga arbetet med urvalet i undervisningen ut för lÀrarna? Detta var den bakgrund som jag har haft till min undersökning. Undersökningen Àr genomförd med intervjuer och litteratur.Min slutsats Àr att lÀrarna anvÀnder sig i olika grad av olika faktorer men att elevgruppen Àr den dominerande faktorn för flertalet. De olika styrdokumenten finns i bakgrunden likasÄ de diskussioner som har förs i lÀrarlagen. Genus som pÄverkande faktor kunde jag inte finna var av sÄdan karaktÀr inom undervisningsÀmnet historia.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för hur lÀrande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lÀrandet fÄr för arbetet. Vi har sett att olika sorters lÀrande uppstÄr i olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap. Kunskap vÀrderas olika beroende pÄ de antaganden som styr organisationen och högre vÀrderad kunskap tenderar att uppmÀrksammas mer Àn annan kunskap. Relationer Àr en förutsÀttning för lÀrande och hur dessa uppstÄr och förÀndras beror pÄ tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer pÄverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen pÄ olika sÀtt..

NÀrstÄendes delaktighet vid omvÄrdnad i livets slutskede Àr ingen sjÀlvklarhet. Palliativ omvÄrdnad vid livets slutskede Àr kÀnsloladdat för alla inblandade, och sjuksköterskans roll Àr att erbjuda vÄrd till patienten och stöd till de nÀrstÄende. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanstÀlla aktuell kunskap angÄende faktorer som har betydelse för nÀrstÄendes delaktighet vid palliativ omvÄrdnad. Fyra olika databaser genomsöktes dÀr 22 artiklar Äterfanns. Analysen resulterade i tre kategorier: Integration och öppen kommunikation med vÄrdpersonalen Àr viktigt för nÀrstÄendes delaktighet.

Det finns lite forskning om livskvalitet hos patienter med kronisk njursvikt som Ă€nnu inte startat i dialysbehandling och det Ă€r viktigt att ha kunskap om hur livskvaliteten pĂ„verkas hos dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika faktorers pĂ„verkan pĂ„ livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt som inte startat i dialys. I studien har 16 vetenskapliga artiklar granskats och analyserats. I resultatet framkom att Hb-nivĂ„, nutrition, sjukdomens svĂ„righetsgrad och komorbiditet var faktorer som kunde pĂ„verka livskvaliteten. Även patienters upplevelser av antal och svĂ„righetsgrad av symtom var pĂ„verkande faktorer.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag och diskussioner har förts kring vilka konsekvenser detta skulle fÄ för bÄde bolagen och dess intressenter. En negativ aspekt som lyftes fram innan genomförandet av lagförÀndringen var att det skulle kunna pÄverka bankers kreditbedömning av företag, dÄ den finansiella informationen skulle minska i trovÀrdighet utan en granskning av tredje part. Resultatet av detta skulle kunna utmynna i en ökad informationsasymmetri mellan bank och företag, och dÀrmed försvÄra kreditbedömningen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka faktorer som ligger till grund för bankers kreditbedömning av smÄ bolag, mot bakgrund av revisionspliktens avskaffande och vad den inneburit för finansbranschen. UtifrÄn en kvalitativ studie dÀr sju banker/kreditgivare tillfrÄgades kan det konstateras att revisionspliktens avskaffande för smÄ bolag generellt sett hittills inte pÄverkat finansbranschen avsevÀrt.

Syfte Syftet Àr att ta reda pÄ vilka olika faktorer mÀnniskor som flyttat till Uddevalla kommun under 2009 anser ha varit avgörande för deras val av bostadsort utifrÄn demografisk, socioekonomisk och geografisk indelning.FrÄgestÀllningar Vilka grupper flyttar till Uddevalla kommun?Vilka bakomliggande faktorer som avgjort valet att flytta till Uddevalla kommun?Hur/om de avgörande faktorerna skiljer sig mellan olika grupper?Finns det nÄgra faktorer som Àr unika eller framtrÀdande med Uddevalla kommun jÀmfört med Sverige i stort?Vad kan Uddevalla kommun göra för att stimulera inflyttningen?Metod Kvantitativ studie om migranter till Uddevalla kommun under 2009 och deras preferenser.Resultat Uddevallas inflyttare följer det nationella mönstret och utgörs frÀmst av unga personer och personer med svag stÀllning pÄ arbetsmarknaden. Vad som utmÀrker Uddevalla jÀmfört med landet i stort Àr att mÄnga skattar naturfaktorer högt, sÄsom att Uddevalla Àr havsnÀra, att det finns vacker natur och möjligheten till friluftsliv. Uddevallas migranter lÀgger ocksÄ mindre vikt vid arbets- och studierelaterade faktorer, sociala faktorer och ekonomiska faktorer Àn vad nationella studier har visat. Tittar man pÄ skillnaderna mellan de olika demografiska och socioekonomiska grupperna sÄ Àr det framför allt skillnader i service- och infrastrukturfaktorer som förÀndras beroende pÄ de behov som frÀmst de demografiska och socioekonomiska egenskaperna ger upphov till.I frÄga om hur Uddevalla bör marknadsföra sig sÄ Àr det första steget att se till att samhÀllsservicen och infrastrukturen fyller behoven hos medborgarna.

Bakgrund: Arbetstagarens kunskap ses som en allt viktigare resurs och företag söker vÀgar att behÄlla duktiga kunskapsarbetare. Ett företags belöningssystem kan vara ett sÀtt för att attrahera och behÄlla kunskapsarbetare. I studien lÀggs fokus pÄ konsulter dÄ de Àr kunskapsarbetare som lever pÄ sin kompetens och oftast arbetar i projekt. För att en kunskapsarbetare ska bli motiverad av den belöning denne fÄr menar vi att det krÀvs att kunskapsarbetaren kÀnner tillit till belöningssystemet och dess förmÄga att uppmÀrksamma och belöna kunskapsarbetarens arbetsinsats. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera faktorer som pÄverkar kunskapsarbetares tillit till belöningssystem i en projektbaserad organisation.

Uppsatsens syfte Ă€r att jĂ€mföra hur kommuners avfallsdirektiv implementeras. Uppsatsen fokuseras kring implementering och pĂ„ faktorer som kan ha pĂ„verkan pĂ„ implementeringen. Studien har genomförts genom en jĂ€mförande studie dĂ€r den gemensamma kommunala avfallsplanen, A2020, och implementeringen av densamma ligger till grund. Göteborgsregionens 13 kommuner (Ale, AlingsĂ„s, Göteborg, HĂ€rryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö) skall alla arbeta utifrĂ„n samma avfallsplan ?A2020 ? avfallsplan för Göteborgsregionen? som faststĂ€lldes av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i september 2010.

Det rÄder brist pÄ sjuksköterskor i mÄnga lÀnder och i Sverige Àr efterfrÄgan större Àn tillgÄngen. ArbetstillfredstÀllelsen har visat sig vara en av nyckelfaktorerna i problemet med sjukvÄrdsbemanningen. I detta examensarbete utgÄs frÄn Herzberg, Mausner och Snydermans (1993) tvÄ-faktorteori, Hackman och Oldhams (1980) arbetskaraktÀristikamodell och Karaseks (1979, refererad i Arnold, 2011) krav-kontroll-stödmodell, med syftet att undersöka arbetsförhÄllandets och arbetstillfredstÀllelsens betydelse för bemanningen inom sjukvÄrden. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka faktorer pÄverkar medarbetarnas trivsel och arbetstillfredstÀllelse? Hur ser den psykosociala arbetsmiljön ut och vilken Àr dess betydelse för arbetet inom vÄrden? Tio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrden och insamlad data analyserades med en tematisk analysmetod.

Idag Àr det fler stillasittande och otrÀnade ungdomar Àn nÄgonsin tidigare, och utvecklingen av det tekniska samhÀllet leder till fler stillasittande livsstil. Fysisk aktivitet och inaktivitet har mÄnga effekter pÄ mÀnniskors hÀlsa. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar ungdomar till fysisk aktivitet.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Artiklarna till resultatet söktes i databaserna Cinahl och Pubmed, publicerade mellan Är 2000 och 2011 dÀr mÄlgruppen för artiklarna var ungdomar 10-18 Är. Antalet artiklar som anvÀndes till resultatet var 17 stycken.  Resultat: Flera faktorer var betydande för ungdomarnas val av en fysisk aktiv fritid.

Bakgrund: Dödligheten vid hjĂ€rtstopp utanför sjukhus Ă€r hög och endast nĂ„gra fĂ„ procent av de som drabbas rĂ€ddas till livet. Tidig behandling Ă€r en avgörande faktor för överlevnad. Överlevnaden kan ökas markant av att mĂ€nniskor pĂ„ platsen, bystanders, ingriper med hjĂ€rt-lungrĂ€ddning (HLR). Att vĂ„rda och utföra vĂ„rdhandlingar Ă€r inte exklusivt för sjuksköterskor. Vid hjĂ€rtstopp utanför sjukhus Ă€r det istĂ€llet bystandern som förvĂ€ntas utföra vĂ„rdhandlingen.