Sjuksköterskor möter ofta patienter med diabetes typ 2 som av flera olika anledningar har problem med följsamheten till egenvÄrden. DÀrför Àr det viktigt att kÀnna till de olika faktorer som hindrar samt frÀmjar patienter i deras egenvÄrd. Syftet med studien var att belysa de faktorer som pÄverkar egenvÄrden hos patienter med diabetes mellitus typ 2. Studien Àr genomförd som en litteraturstudie. Majoriteten av patienterna upplevde att de saknade kunskap i behandling om diabetes typ 2, en av anledningarna till detta var att de fick olika information frÄn vÄrdpersonal om hur de skulle sköta sin egenvÄrd.

Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna pÄ Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas.Teorier om inlÀrningsstil, kognitiv stil och multipla intelligenser har studerats. AnhÀngare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mÄl att kunna ge svar pÄ hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer.Deltagare i undersökningen var kursdeltagare pÄ olika utbildningar pÄ VKS samt lÀrare anstÀllda pÄ VKS.MÄlet med den genomförda undersökningen var att fÄ svar pÄ frÄgorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som Àr lÀmpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras.För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming.Slutsatserna Àr att de faktorer som bedöms lÀmpliga att individanpassa Àr kursinnehÄll, arbetssÀtt, innehÄllspresentation och utbildningsmaterial Förslag pÄ hur detta kan göras har ocksÄ givits..

En vÄrdrelation som bygger pÄ respekt, ömsesidighet och förtroende kan utgöra ett viktigt stöd för den sjuke mÀnniskan. Förtroendet har beskrivits som den viktigaste faktorn för att en lyckad och effektiv vÄrdrelation ska skapas. I syfte att beskriva vilka faktorer som pÄverkar förtroendet i en vÄrdrelation utfördes en systematisk litteraturstudie. En kvalitativ dataanalys med deduktiv ansats utfördes utifrÄn innehÄllet i 12 studier med olika metodologiska ansatser. Analysen resulterade i fem kategorier med faktorer som pÄverkar förtroendet i en vÄrdrelation.

Bakgrund: 1.4 miljarder mÀnniskor i vÀrlden har övervikt eller fetma vilket leder till följdsjukdomar som diabetes, hypertoni och kardiovaskulÀra sjukdomar. ViktnedgÄng har positiv inverkan pÄ hÀlsan men trots det har mÄnga personer med övervikt och fetma svÄrt att gÄ ned i vikt.Syfte: Att beskriva faktorer som motiverar till viktnedgÄng hos vuxna personer med övervikt och fetma.Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet sammanstÀlldes i tre huvudkategorier hÀlsa, skönhet och stöd.Slutsats: De motiverande faktorer som författarna fann kan vara till god hjÀlp för sjuksköterskor dÄ de vill motivera personer med övervikt eller fetma att gÄ ned i vikt. Liknande resultat visades i studierna oberoende av vilket land de utfördes i..

Studiens syfte Àr att beskriva arbetsledares/samtalsledares upplevelser av vilka faktorer som kan underlÀtta eller försvÄra för att samförstÄnd kan uppnÄs i ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ metod dÀr sex semi-strukturerade intervjuer med arbetsledare inom en offentlig verksamhet ligger till grund för empirin. Resultatet visar pÄ fyra huvudfaktorer som anses pÄverka samförstÄndet i utvecklingssamtalet. Beroende pÄ om man som samtalsledare upplever dessa faktorer som underlÀttande eller försvÄrande för samförstÄndet, pÄverkas detta av om man som arbetsledare Àr individ- eller verksamhetsinriktad. Tre av huvudfaktorerna anses underlÀtta att samförstÄnd uppnÄs i utvecklingssamtalet.

Denna studie har behandlat lÀrares syn pÄ inkluderande undervisning i matematik. Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklÀrare i Är 1-6 för att ta reda pÄ hur lÀrarna anpassar undervisningen efter elevers olika förutsÀttningar samt vad de ser för hinder och möjligheter med inkluderande undervisning. Resultatet visar att lÀrarna i studien ser olika pÄ hur man bÀst individualiserar undervisningen utifrÄn elevernas olika förutsÀttningar.  Fyra av lÀrarna anser att en organisatorisk differentiering i form av nivÄgrupperingar eller sÀrskilda undervisningsgrupper skapar större möjligheter att möta elevers olika behov, medan tvÄ av lÀrarna pratar mer om hur elevernas behov kan bli tillfredstÀllda genom pedagogisk differentiering inom klassens ram vilket innebÀr att klassrumsundervisningen anpassas för att passa samtliga elever. LÀrarna lyfter fram faktorer som de anser pÄverkar deras möjlighet till en inkluderande matematikundervisning. Dessa faktorer Àr elevernas olika förutsÀttningar, arbetssÀtt/arbetsformer, elevgrupperingar, specialundervisning, klassrumsklimat, samverkan, resurser och styrdokument.

Bakgrund: Eutanasi kan beskrivas som att en mÀnniskas liv avslutas pÄ dennes begÀran. I de flesta delar av vÀrlden Àr eutanasi olagligt. FÄ studier har genomförts i syfte att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskors attityder till eutanasi. Syftet var att belysa bakomliggande faktorer avseende sjuksköterskors attityder till eutanasi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med utgÄngspunkt frÄn nio vetenskapliga studier, med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.

I planeringssammanhang Àr det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet Àr svÄrdefinierat. Dels dÀrför att det Àr starkt kopplat till individens egna vÀrderingar, men ocksÄ dÀrför att begreppet bestÄr av mÄnga faktorer. Det Àr dÀrför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns mÄnga teoretiker som forskat inom omrÄdet, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition pÄ vad som utgör en attraktiv stad.

Integration av invandrare i det svenska samhÀllet Àr ett aktuellt och angelÀget Àmne. En bristande social integration Àr ett resultat av en mÀngd olika faktorer pÄ olika nivÄer och kan leda till kriminalitet. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att identifiera nÄgra av dessa faktorer och pÄvisa den speciella situation som uppstÄr för invandrarpojkar dÄ dessa faktorer sammanfaller. VÄr frÄgestÀllning Àr: Vilka sociala faktorer gör att pojkar med invandrarbakgrund hamnar i kriminalitet och missbruk? TillvÀgagÄngssÀttet har varit att med en kvaltitativ metod dÀr tre nyckelinformanter, samtliga med mÄngÄrig erfarenhet frÄn vÄrd av kriminella invandrarpojkar, och fyra invandrare med ett kriminellt förflutet deltog.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt som fysiklÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder i sin undervisning och vilka faktorer som lÀrarna anser pÄverkar deras val av arbetssÀtt. Sju lÀrare fick besvara en enkÀt om hur ofta olika arbetssÀtt anvÀnds och vilka faktorer som pÄverkar valet av arbetssÀtt. LÀrarna fick Àven beskriva de förÀndringar av val av arbetssÀtt de önskade göra. Resultatet visar att lÀrarna undervisar pÄ ett ganska klassiskt sÀtt i fysik med mÄnga genomgÄngar följda av laborationer och rÀknande i grupp eller individuellt. Andra arbetssÀtt anvÀnds ocksÄ men i begrÀnsad omfattning.

Syftet med min studie var att, utifrÄn ett förÀldraperspektiv, undersöka vilka faktorer som har bidragit till att tre barn utan talförmÄga, som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), har kunnat uppnÄ lÀs- och skrivkunnighet. Som datainsamlingsmetod anvÀndes en kvalitativ samtalsintervju med förÀldrar till barn som saknar talförmÄga och anvÀnder AKK. Resultatet visade att det Àr mÄnga faktorer som spelar in, för att ett icke-talande barn, som anvÀnder AKK, ska kunna fÄ bra förutsÀttningar för sitt lÀs- och skrivlÀrande. De faktorer som förÀldrarna anser har varit mest betydelsefulla för barnens framsteg i lÀs- och skrivlÀrande Àr positiv instÀllning och tro pÄ barnets förmÄga att lÀra sig lÀsa och skriva, tidig tillgÄng till datorer, ett fungerande och sprÄkutvecklande AKK-system, tidiga insatser i lÀs- och skrivinlÀrning samt inkludering i vanlig skola. Andra viktiga faktorer som framgÄr av förÀldrarnas berÀttelser Àr deltagande i varierande lÀs- och skrivaktiviteter, mycket höglÀsning frÄn tidig Älder, en person i skolan som har teknisk-/specialkunskap, nÀra samarbete mellan hem och skola samt helhetssyn i barnets lÀrande..

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en fysisk aktiv livsstil och en fysisk inaktiv livsstil och att öka förstÄelsen för varför vissa mÀnniskor kÀnner sig mer motiverade till att behÄlla ett hÀlsosamt beteende och andra inte. I studien deltog sex kvinnor dÀr tre av dem hade en fysiskt aktiv livsstil och tre av dem hade en fysiskt inaktiv livsstil. De sex kvinnorna intervjuades med hjÀlp av en intervjuguide som baserades pÄ teoriernaHealth Belief Model, Self-determination Theory, Social Cognitive Theory och tidigare forskning. Materialet analyserades genom en tematisk innehÄllsanalys. Resultatet diskuterades i relation tidigare forskning och visade att motivationen, den egna instÀllningen och omgivningen Àr tre bakomliggande pÄverkbara faktorer som kan leda till en fysisk aktiv livsstil eller en fysisk inaktiv livsstil..

Syftet med vÄr studie Àr att upptÀcka betydelsefulla faktorer och metoder för ett framgÄngsrikt arbete med elever pÄ resursskolor/skoldaghem. Ett vidare syfte Àr ocksÄ att undersöka om dessa faktorer utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv gÄr att implementera i den ordinarie skolverksamheten för att redan dÀr bÀttre kunna möta alla elever och pÄ sÄ sÀtt nÀrma sig mÄlet en skola för alla.Vi anvÀnde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod dÄ vi anser att den mest frÀmjar vÄrt syfte. Studien lutar sig mot Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljöbegrepp dÀr stor vikt lÀggs vid att ta hÀnsyn till hela det sammanhang som eleven befinner sig i.Resultatet pekar pÄ att det finns flera faktorer som upplevs som framgÄngsrika i arbetet med elever inom resursskola/skoldaghem. Vi har kategoriserat dem i följande fem omrÄden; miljö, tid och nÀrvaro, metoder, relationer samt samarbete. Det finns enligt vÄra resultat flera av faktorerna som gÄr att implementera Àven i den ordinarie skolverksamheten..

I denna uppsatts görs ett försök att finna vilka faktorer som kan verka viktiga i en behandling mot ett drogberoende. Den behandlingsform som undersökts Àr AA:s tolvstegsprogram och dess gemenskap. Undersökningen har en kvalitativ ansatts dÀr vÄr studie Àr uppbyggd pÄ intervjuer med sju informanter som har erfarenhet av och arbetar i AA:s tolvstegsprogram och gemenskap, mot sitt drogberoende. VÄr studie visar pÄ att erkÀnnandet av sitt beroende, gemenskapen och tron Àr de faktorer som tycks vara av störst betydelse för vÄra deltagares tillfrisknande..

Energiförbrukning Àr ett vÀldigt omdiskuterat Àmne dÄ den i hög grad Àr kopplad till den globala uppvÀrmningen. BostÀder och lokaler stÄr för cirka 35 procent av den totala energianvÀndningen i Sverige. Fastigheter kan ha olika egenskaper vilket medför att energiförbrukningen skiljer sig markant beroende pÄ hur fastigheten Àr uppbyggd. VÄr problemformulering lyder: ? Vilka Àr de avgörande faktorerna som gör att energiförbrukningen i bostadsrÀttsföreningar varierar? Syftet med denna uppsats Àr beskriva samt förklara de mest betydande faktorer som pÄverkar energiförbrukningen i bostadsrÀttsföreningar.