För den schizofrene patienten kan kontakten med andra mÀnniskor vara svÄr och de kÀnner ofta skrÀck inför mötet- Detta Àr ett dilemma nÀr patienter med schizofreni uppsöker den somatiska vÄrden. VÄrdpersonal inom den somatiska vÄrden har ofta ingen psykiatrisk utbildning och patienter med funktionshinder sÀger sig uppleva att de ofta blir krÀnkta i sina kontakter med sjukvÄrden och att de ofta möts av bristande respekt. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar sjuksköterskans bemötande av den schizofrene patienten i den somatiska vÄrden. Studien Àr en litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar, som Àr förstahandskÀllor och vetenskapligt granskade, analyserades.

Hot och vÄld inom vÄrdyrket Àr nÄgot som inte Àr unikt för Sverige utan det förekommer i andra lÀnder med. I vissa fall kan hot och vÄld leda till lÀngre sjukskrivningar men Àven till dödsfall. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde reducera hot och vÄld gentemot sjuksköterskan pÄ arbetsplatsen. Studien har utförts enligt Goodmans systematiska tillvÀgagÄngssÀtt och sökningarna har gjorts i Pubmed, Cinahl, Medline och i The Cochrane Library. Kvantitativa samt kvalitativa studier har inkluderats i litteratursökningen.

I denna studie undersöktes faktorer som kan pÄverka individers positiva attityder gentemot organisationsförÀndringar. Syftet med studien var att titta pÄ individen och dess attityd gentemot organisationsförÀndringar. Undersökningsmetoden bestod av en enkÀtundersökning, i vilken fokus ligger pÄ Ätta olika faktorer som kan tÀnkas pÄverka eller skapa positiva attityder hos individerna i organisationen vid en förÀndring. Urvalet bestod av individer frÄn tre olika organisationer med olika förÀndringserfarenheter. Kön, Älder, erfarenhet samt utbildning varierade bland vÄra respondenter.

Under lÄng tid har hÀlsoarbetet bestÄtt av insatser inom det patogena omrÄdet som fokuserar pÄ orsaker till ohÀlsa och sjukdom. UtifrÄn ett salutogent perspektiv söks istÀllet hÀlsans ursprung. Perspektivet utgÄr frÄn vilka faktorer som gör att mÀnniskor mÄr bra och vidmakthÄller hÀlsan trots omstÀndigheter som bidrar till att de Àr eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hÀlsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hÀlsa som kan vara anvÀndbara i hÀlsofrÀmjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkÀt till 300 lantbrukare i SkÄne.

Syftet med den hÀr studien Àr att genom kvalitativa intervjuer öka förstÄelsen för sociala faktorer som föreligger nÀr man lÀmnar en religiös församling. VÄrt frÀmsta fokus har varit att se vad kÀnslan av tillhörighet har för betydelse i en utgÄngsprocess. Men vi berör Àven andra sociala faktorer som spelar in nÀr tvivel uppstÄr hos medlemmen och som sedan resulterat i att hon velat lÀmna församlingen. Vi har intervjuat personer som har varit medlemmar i Jehovas Vittnen och Livets Ord. I syfte att öka förstÄelsen för den problematik som en utgÄngsprocess kan innebÀra har vi i vÄr analys anvÀnt oss av Vanessa Mays (2013) teori om tillhörighet, Eric Fromms (1994) teori om flykt och Scheffs (1994) begreppspar Skam-stolthet. Med en deltagande observation och 8 halvstrukturerade intervjuer har vi nÀrmat oss ett kÀnsligt Àmne och studerat sociala faktorer som pÄverkar att man vill lÀmna en religiös församling. Resultatet visar bland annat att tillhörighet och organisatoriska faktorer av social karaktÀr har stor betydelse i en utgÄngsprocess.

Mitt arbete baseras pĂ„ intervjuer som jag gjort med tre svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare pĂ„ en högstadieskola i Östergötland. Syftet med mitt arbete har varit att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar lĂ€rarna i sin undervisning i svenska som andrasprĂ„k. Som bakgrund till detta har jag valt att presentera en teoridel som behandlar olika sĂ€tt att förhĂ„lla sig till aspekter som berör undervisning och organisation samt hur situatĂ­onen ser ut i skolorna i allmĂ€nhet nĂ€r det gĂ€ller svenska som andrasprĂ„ksundervisning. Vidare var tanken att i ljuset av den teoretiska bakgrunden diskutera intervjuresultaten. I intervjuerna framgick att vissa faktorer sĂ„som mĂ„ldokument, elevantal och elevernas förutsĂ€ttningar spelade stor roll för lĂ€rarnas undervisning.

Klamydia har ökat de sex senaste Ären, vilket kan inverka negativt pÄ flickor förutsÀttningar för att bli fertila senare i livet. Inriktningen pÄ uppsatsen Àr ungdomars kunskaper och instÀllning till kondomanvÀndning och klamydia. Föresatsen var att Àven fÄ en överblick av det förebyggande arbete som redan pÄgÄr i samhÀllet. Sammantaget var avsikten att undersöka om ungdomarnas kunskaper Àr tillrÀckliga, varifrÄn kommer deras kunskaper och Àven instÀllning till kondomanvÀndning samt vilka faktorer pÄverkar att kondomen anvÀnds.En kvantitativ studie har genomförts pÄ tvÄ olika ungdomsmottagningar. Resultaten visar att ungdomar har kunskaper om kondomanvÀndning och klamydia och att det Àr mÄnga olika faktorer som pÄverkar att kondomen inte anvÀnds.

Övervikt och fetma hos barn Ă€r ett vĂ€xande problem i mĂ„nga delar av vĂ€rlden och innebĂ€r ett stort hot mot folkhĂ€lsan. Syftet med studien Ă€r att beskriva faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn.En litteratursökning utfördes i databasen Cinahl. Dessa sökningar gav elva artiklar vilket resultatet har baserats pĂ„. Studien har en deskriptiv design.De faktorer som har en förebyggande inverkan rörande övervikt och fetma hos barn var empowerment, sociala aspekter, förĂ€ldrarnas roll, kosten, trĂ€ning och skĂ€rmtid. Att ge barnen bekrĂ€ftelse och den kunskap som behövdes för att kunna vara medbestĂ€mmande i sin vĂ„rd var av stor betydelse.

Fritid beskrivs av ungdomar som na?got som skapar mening i tillvaron. Musiken a?r en stor del av denna fritid. Ma?nga ungdomar lyssnar pa? musik, och en del la?gger fritiden pa? att sja?lva musicera.

LVM- vÄrden har som uppgift att bryta ett destruktivt missbruk, frÀmja motivationen till fortsatt frivillig vÄrd samt lÄngsiktigt frÀmja frihet frÄn missbruk och utvecklandet av en sundare livsstil.     Syftet med studien var att undersöka motiverande faktorer vid RÀllsögÄrden utifrÄn ett klient- och personalperspektiv. Likheter och skillnader mellan klienters och personals uppfattningar om motiverande faktorer analyserades för att undersöka vilken eventuell inverkan dessa kan ha pÄ RÀllsögÄrdens mÄl att motivera klienten till fortsatt frivillig vÄrd. Tidigare forskning inom Àmnet behandlar relationsskapande inom en tvÄngsvÄrdskontext, LVM-vÄrdens syfte och verkstÀllande samt motivationsfaktorer inom tvÄngsvÄrden.     För att besvara syfte och frÄgestÀllningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av tre personal och tre klienter frÄn RÀllsögÄrden.     Resultatet av studien visar att faktorer som rör relation, organisation samt yttre och inre faktorer i klientens liv kan ses som motiverande faktorer av sÄ vÀl personal som klienter pÄ RÀllsögÄrden.

Allt fler mÀnniskor bosÀtter sig i stÀder och utnyttjar den i sin vardag. Det kan vara lÄngt till rekreativa platser som omkringliggade natur och parker. DÀrför tror jag att gatorna i staden kommer fÄ större betydelse för mÀnniskans vardagsrekreation. För att kunna planera för vistelse i staden tycker jag det Àr viktigt att kÀnna till vilka faktorer som bidrar till att mÀnniskan vill vistas dÀr. Det hÀr kandidatarbetet behandlar vilka faktorer som bidrar till att mÀnniskan vill uppehÄlla sig pÄ gator i staden för nÄgon form av rekreativ aktivitet.

Bakgrund: Akutmottagning Àr en enhet pÄ sjukhus som har en hög omsÀttning av patienter. För patienter kan akutmottagningen upplevas kaotisk. Akutmottagningen Àr avsedd för mÀnniskor med skador och/eller akuta sjukdomar. PatienttillfredsstÀllelse Àr en indikator pÄ kvalitén av vÄrden som akutmottagning ger. Ett besök pÄ akutmottagning ger ibland det första och enda intrycket patienter fÄr av sjukhuset.

Denna studie Àr en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka sjuksköterskans upplevelse av vilka faktorer som bidrar samt hindrar frÄn att göra en riskbedömning och vÄrdplan angÄende trycksÄr. Vidare undersöker studien Àven sjuksköterskans upplevelse av vilka faktorer som gör att vÄrdplanen följs eller inte. TrycksÄr Àr ett smÀrtsamt onödigt lidande, kostar mycket pengar, kan förlÀnga vÄrdtiden men kan undvikas med hjÀlp av preventiva ÄtgÀrder. En viktig del i att undvika trycksÄr Àr att det görs en riskbedömning och en vÀl ifylld vÄrdplan som sedan efterföljs. Under 2012 har det visat sig att 16.1% av Sveriges regioner och landstings patienter har trycksÄr.

Bakgrund: Dagens snabbförÀnderliga vÀrld och höga konkurrenstryck stÀller krav pÄ innovativa investeringar för en verksamhets fortskridning. Nytt paradigm inom IT-branschen Àr molntjÀnst, dÀr utbjudande leverantör bör ta hÀnsyn till vissa faktorer för att erhÄlla ett gynnsamt utfall. Vanligt förekommande inom IT-branschen Àr att nyttja Business Case i beslutssituationer dÀr olika faktorer noga övervÀgs innan investeringsbeslut fattas.Syfte: Studiens syfte Àr att med hjÀlp av Business Case identifiera och belysa avgörande faktorer och riskkÀllor vid investeringsbeslut. De identifierade riskkÀllorna ska ocksÄ undersökas i syfte att söka minimera dem. Med hjÀlp av teoretisk och empiriskt underlag Àmnar studien sammanstÀlla ett Business Case för sÀkrare investeringsbeslut vid multidimensionella IT-investeringar.Metodik: Detta Àr en fallstudie utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod.

För att ge förÀldrarna i den svenska barnhÀlsovÄrden ett bra och individuellt stöd Àr det viktigt att det skapas en god vÄrdrelation mellan förÀldrar och sjuksköterska. Syftet med litteraturstudien var att belysa de faktorer som Àr betydelsefulla för vÄrdrelationen mellan förÀldrar och sjuksköterska i barnhÀlsovÄrden i Sverige. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Nio vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar granskades avseende vetenskaplig kvalité och analyserades dÀrefter. I resultatet framkom fyra kategorier av faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen mellan förÀldrar och sjuksköterska i barnhÀlsovÄrden.