Bakgrund: År 2013 var det 1,5 miljoner av den svenska befolkningen som hade invandrarbakgrund. Vårdkontexten blir allt mer mångkulturell och sjuksköterskan är skyldig att möta patientens kulturella och andliga behov. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgjordes av åtta empiriska orginalartiklar. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen.

Hjärtsvikt är en sjukdom som kräver god egenvård för att bevara hälsa och livskvalitet. Kunskap och motivation hos hjärtsviktspatienterna har visat sig kunna ge bättre förutsättningar till en ökad egenvård. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur information och undervisning påverkar följsamhet till behandling, egenvård och välbefinnande hos personer med kronisk hjärtsvikt samt hur sjuksköterskans undervisning kan bidra till förbättrad hälsa och minskad återinläggning på sjukhus. Metoden var en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att undervisning via sjuksköterske-baserade hjärtsviktsmottagningar gav ökad kunskap och ökat egenvårdsbeteende.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné.

Hur kan svårighetsprogression användas i skapandet av Puzzlehunts med syfte att uppnå en ökad upplevd känsla av flow hos spelaren? Denna frågeställning behandlas i uppsatsen och problemet som måste lösas är hur man kan bygga upp en ackumulerad kunskap om något vars syfte är att hela tiden tvinga dig att hitta nya lösningar på problem. I mer traditionella spel kan upprepning lära spelaren hur spelmekaniken fungerar. I puzzlehunts kan upprepning av spelmekanik inte användas eftersom målet för varje pussel är att hitta mekaniken som löser problemet. Uppsatsen visar att man genom inlärning av hur man skall tänka för att hitta lösningarna till pusslen kan bygga upp en ackumulerad kunskap hos spelaren och därmed även ha en svårighetsprogression och öka upplevd nivå av flow hos spelaren..

Bakgrund och problemformulering: Sex som självskadebeteende är ett ämne som fått ökad medial uppmärksamhet de senaste åren. Den vetenskapliga forskningen är emellertid eftersatt.Syfte: Att undersöka upplevd erfarenhet och befintligt kunskapsläge om sex som självskadebeteende samt vilka omvårdnadsinsatser som ges till patienter med självskadebeteende. Detta för att kunna se hur lidande lindras och hälsa främjas i det dagliga vårdandet.Metod: Tvärsnittsstudie där 70 legitimerade sjuksköterskor besvarade en enkät med en kvantitativ del som redovisades med deskriptiv statistik samt en kvalitativ del där redovisningen skedde i form av en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultatsammanfattning: Flertalet av sjuksköterskorna (83%) ansåg sig veta vad sex som självskadebeteende innebär. Dock upplevde 77% (n=54) att deras kunskaper ej var tillräckliga. Drygt hälften (60%) hade erfarenhet av sex som självskadebeteende och faktorer som kunde sammankopplas med det sexuella självskadebeteendet var andra psykiatriska diagnoser och låg självkänsla.

Vi använder oss av ett positionssystem när vi skriver tal vilket ofta är en oreflekterad kunskap, denna kunskap förväntas elever tillägna sig redan i årskurs 1-3. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning sett att vissa elever har svårt att förstå detta system. Därför är syftet med denna litteraturöversikt att undersöka vad befintlig forskning säger om elevers möjligheter och begränsningar i lärandet av positionssystemet. Materialet samlades in genom systematisk litteratursökning i flera databaser. Litteraturen som sedan analyserades och kategoriserades bestod av tretton stycken forskningsartiklar, en avhandling och en proceeding.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur de existentiella och andliga behoven uttrycks på vårdcentralen utifrån personalens perspektiv. Vi ser att vården ställer sig positiv till att det finns tydliga existentiella och andliga behov hos människor. Dessa behov är grundläggande i människors liv och när det uppstår kris uttrycks behoven på olika sätt. Om de existentiella och andliga behoven inte tillgodoses kan det ge ett förlängt lidande. Litteraturen och teorin bekräftar vad personalen på vårdcentralerna säger om att det finns existentiella och andliga behov som bör tillgodoses.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker är ingen nyhet. Flera undersökningar, både nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försämras. Vidare visar studier även att elevernas lust till att lära matematik sjunker ju äldre eleverna blir. Hur ser då eleverna själva på sin nuvarande matematikundervisning? Vad är det som kännetecknar en lustfylld och lärorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkätstudie, med öppna frågor, där 157 elever i årskurs 4 och 5 fick svara på frågor som berör deras uppfattningar om lärorik och lustfylld matematikundervisning.

Bakgrund Blodförgiftning även kallat sepsis är en vanligt förekommande och potentiellt allvarlig sjukdom. Diagnosen har en hög mortalitet trots att det många fall kan ges en adekvat behandling. Försvårad sepsis brukar leda till en inläggning på intensivvårdsavdelning och kan resultera i långa vårdperioder. Det är vanligt förekommande med en längre tids rehabilitering i hemmet efter sjukdomen. Allt detta medför stort lidande för patienten och höga samhällskostnader.

Introduktion: Smärta, smärtskattning samt smärtbehandling är centrala begrepp inom hematologin. Intresset att genomföra en studie huruvida kvalitetsmål för smärtbehandling som finns utarbetade på Akademiska sjukhuset (AS) i Uppsala följs, väcktes med anledning av detta. Syfte: Författarna valde i denna uppsats att undersöka om gällande kvalitetsmål för smärtbehandling uppnås på hematologen på AS för patienter med maligna blodsjukdomar. De mål som undersöks är dokumentation, kunskap hos behandlande personal på avdelningen, smärtskattning samt smärtbehandling.Metod: Studien är en journal- och enkätstudie med deskriptiv design. 30 journalers dokumentation på inneliggande patienter från november 2008 har granskats under en period med fokus på smärta.

Idag finns vetenskaplig evidens för att livsstilsförändringar kan sänka blodtrycket hos patienter med hypertoni. Rekommendationer vid behandling av hypertoni är i första hand hälsosamma livsstilsförändringar. Syftet var att belysa faktorer som påverkade patienters följsamhet till livsstilsförändringar vid hypertoni. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databearbetning gjordes utifrån 15 vetenskapliga artiklar.

I organisationer idag bo?rjar det bli mer och mer centralt att fokusera pa? medarbetarnas innovationsmo?jligheter och kunskap. Organisationer bo?r numera fokusera mer pa? den tysta kunskapen och go?ra denna explicit fo?r att utnyttja den fulla potentialen till innovation. I dagens organisationer kra?vs det a?ven att medarbetarna va?gar arbeta o?ver gra?nserna och att ledningen tydliggo?r att allas input inom organisationen va?rderas likva?rdigt.

Syftet med studien är dels att belysa och synliggöra på vilket sätt som ett adopterat barn blir bemött av lärare vid inskolning samt att få en föreställning om hur vårdnadshavarna uppfattar inskolningen.Studien vilar på Bowlbys anknytningsteori och utgår från följande frågor:? På vilket sätt beskriver lärarna en inskolning av adopterade barn?? Hur uppfattar vårdnadshavarna förskolans inskolning?Vi intervjuade två vårdnadshavarpar till adopterade barn och två lärare som har inskolat adopterade barn på förskolan. Barnen som är med i studien var tre respektive fyra år när de började på förskolan. De hade då varit ungefär ett år hos sina vårdnadshavare här i Sverige.Genom att intervjua lärare och vårdnadshavare till adopterade barn har vi fått fram fakta om hur inskolningar kan vara. När vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser är viktiga inslag för en bra inskolning.

Kan ambitionen att hålla en god gemenskap i arbetslaget vara en riskfaktor för gruppens kunskapsutveckling. Om det är så vilka faktorer kan tänkas sätta krokben för att ny kunskap ska kunna etablera sig mellan kollegor?Att arbeta med människor kräver förmågan att kunna lyssna in, ett sökande efter att förstå den andre. När ett arbetslag ska finna metoder för sitt samarbete uppstår det maktstrukturer som påverkar hur språk och tankar färgar av sig på olika kunskapsområden. Vilken Kunskap som anses vara den ?sanna?.

Syftet för denna undersökning är att genom läromedelsanalys belysa hur läsförståelseaspekten behandlas inom SO- och NO-undervisningen. Datainsamlingen har bestått av textanalys av ett antal läromedel i SO och NO, avsedda för skolår 7-9, samt kompletterande intervjuer med några lärare som använder de aktuella läromedlen i sin undervisning. I jämförelsesyfte har sedan diskursanalysen använts som analysmetod.Resultatet visar att lärarstöd för läsförståelseundervisning, direkt riktat mot lärobokstexten, endast förekommer i SO-läromedlen och då främst i läromedlet för samhällskunskap. Intervjuerna visar, inom både SO och NO-diskursen, att kunskap om läsförståelseteorier är en viktig faktor för att läraren ska kunna undervisa eleverna om hur de ska förstå texten i respektive ämne.En slutsats som kan dras är att det behövs mer kunskap om läsförståelse hos lärare i alla ämnen och att ett samarbete om elevers läsning över ämnesgränserna bör eftersträvas..