Sökresultat:
982 Uppsatser om Stödćtgärder i engelska - Sida 36 av 66
JO:s verksamhetsutveckling 1998-2008 och dess inverkan pÄ JO:s förmÄga att uppfylla sina syften
VÄld i nÀra relationer existerar i de flesta samhÀllen och förekommer bland sÄvÀl heterosexuella som samkönade par. Mycket forskning har frÀmst Àgnats Ät mÀns vÄld mot kvinnor dÀr offret ofta orsakas stort lidande. Men vÄld som konfliktlösningsmetod Àr inte förbehÄllet mÀn utan anvÀnds Àven av kvinnor. En kartlÀggning av mÀns och kvinnors vÄld i nÀra relationer i en svensk allmÀnpopulation planeras och ett frÄgeformulÀr har sammansatts och översatts frÄn engelska. Denna uppsats ingÄr i valideringsstudien av formulÀret.
Sjuksk?terskors trycks?rsf?rebyggande arbete inom slutenv?rden : -en kvantitativ kartl?ggande litteraturstudie
Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.
Kjapt och kjempebra : En studie av skandinavisk sprÄkgemenskap pÄ en arbetsplats
I denna studie undersöks skandinavisk grannsprÄksförstÄelse pÄ en arbetsplats med anstÀllda frÄn Danmark, Norge och Sverige. Syftet Àr att ta reda pÄ hur den skandinaviska sprÄkgemenskapen tar sig konkret uttryck pÄ arbetsplatsen. Materialet, som omfattar ett möte och tvÄ intervjuer, analyseras med utgÄngspunkt i ackommodationsteorin och CA (Conversation Analysis), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannsprÄksförstÄelse.Resultaten visar dels att viss ackommodation (sprÄkliga anpassningar) görs i de interskandinaviska samtalen, dels att förstÄelsen Àr asymmetrisk: de svenska medarbetarna tycks ha svÄrare Àn sina skandinaviska kolleger att förstÄ grannsprÄken. FrÀmst har de svÄrt att förstÄ talad danska, och vÀljer dÀrför ofta att tala engelska med sina danska kolleger. Talad norska förstÄs dÀremot betydligt bÀttre av svenskarna.
Debuterande fastighetsmÀklares socialiseringsprocess och dess etiska prÀgel
Titel: Debuterande fastighetsma?klares socialiseringsprocess och dess etiska pra?gelNiva?: C-uppsats i fo?retagsekonomi Fo?rfattare: Maria Hall & Philip Stra?dal Handledare: Lars-Johan A?ge Datum: 2014 ? majSyfte: Intresset va?cktes ur uppfattningen om fastighetsma?klares generellt la?ga fo?rtroende bland allma?nheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsma?klare pra?glas av etiska aspekter med avsikt att fra?mja framtida etiska ageranden.Metod: Uppsatsens metod baseras pa? valet av intervjuer fo?r att fa? kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifra?n en operationaliserad intervjuguide.
Lean i offentliga myndigheter.
Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.
"Man mÄste kÀmpa mer Àn alla andra". Hur nÄgra elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter upplever sin skolsituation
Studiens syfte var att synliggöra elevers erfarenheter av att vara i lÀs- och skrivsvÄrigheter och lyfta fram det som de upplevt genom Ären i skolan, hur deras motivation och sjÀlvbild pÄverkats och hur de hanterat sina svÄrigheter. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar: ? Hur upplever elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter sin skolsituation?? Hur upplever eleverna att lÀs- och skrivsvÄrigheterna pÄverkat deras skolmotivation?? Hur upplever eleverna att lÀs- och skrivsvÄrigheterna pÄverkat deras sjÀlvkÀnsla?? Hur har eleverna hanterat svÄrigheterna?? Hur upplever eleverna att de blivit bemötta av pedagoger i skolan?? Hur upplever eleverna att de fÄtt hjÀlp i sina svÄrigheter?Denna kvalitativa studie genomfördes utifrÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats. Analys och tolkning vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr det insamlade materialet analyseras i en process som pendlar mellan helhet och del, teori och empiri, mellan dÄ, nu och sedan för att fÄ en djupare förstÄelse. I studien anvÀndes halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer som Kvale (2009) menar Àr ett sÀtt att förstÄ teman i den intervjuades vÀrld ur dennes eget perspektiv.
Integrera mera : hur lÀrare anvÀnder etnisk musik i undervisningen
Syftet med min undersökning Àr att se hur lÀrare arbetar med Àmnesintegrering genom att lyfta in etnisk musik i undervisningen. Jag har undersökt tre Àmnen; musik, engelska och de samhÀllsorienterade Àmnena. Vilka faktorer pÄverkar lÀrares anvÀndande av etnisk musik? Vilka vinster lÀrare kan göra genom att integrera etnisk musik i undervisningen? Jag har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer som primÀrkÀlla. Svaren pÄ intervjuerna har jag tolkat med hermeneutisk tolkningsmetod.
Lita pÄ vÄrt goda omdöme.
Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.
Erfarenheter av egenv?rd vid typ 2 diabetes : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats
Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.
Skogsutbildningen-En studie av före detta elevers Äsikter om sin skogliga naturbruksutbildning
Studien behandlar hur före detta elever vid naturbruksgymnasiets skogsutbildning ser pÄ sin utbildning och hur verksamheten pÄ skolan uppfattas av dessa personer. Genom en enkÀtundersökning undersöks det om skolans verksamhet, det pedagogiska arbetet, lÀrandemiljön med mera hÄller en god nivÄ eller om det finns nÄgra delar som mÄste förbÀttras. Syftet leder fram till frÄgestÀllningar som; om studenterna pÄ skolan upplever att utbildningen ger relevanta skogliga och allmÀnna kunskaper för deras yrkesutövning; om studenterna pÄ skolan upplever att de fÄtt den pedagogiska hjÀlp de behövt; om det finns nÄgra elever som valt att inte arbeta inom skogsnÀringen och i sÄdana fall varför; samt om det finns nÄgra skillnader i ovanstÄende frÄgor mellan de elever som gÄtt en individuell skolgÄng (IV-elever) och de elever som gÄtt NB-programmet Skog. De som ingÄtt i enkÀtundersökningen har avslutat sina studier pÄ skolan Är 2003, 2004 och 2005. I de tre Ärskurserna sÄ var det totalt 55 personer varav 41 svarande.
?I am not well, and need a change? : Charlotte Brontës Shirley i ny översÀttning
Den hÀr masteruppsatsen bestÄr av fyra delar: en nyöversÀttning frÄn engelska till svenska av ett utdrag ur Charlotte Brontës roman Shirley (1849), en översÀttningskommentar som gÄr igenom ett antal problemomrÄden, en sprÄklig undersökning samt ett avsnitt om nyöversÀttning.Den sprÄkliga undersökningen utgörs av en jÀmförelse mellan anvÀndningen av pronominella adverb i uppsatsens översÀttning av Shirley och i den Àldre svenska översÀttningen frÄn 1854. Studien fokuserar pÄ adverb med förleden dÀr- och var-.NyöversÀttningsavsnittet bestÄr av en sammanstÀllning av forskningslÀget, erfarenheter frÄn nyöversÀttningen av Shirley samt intervjuer med översÀttarna Kerstin Gustafsson och Gun-Britt Sundström. I avsnittet redogörs för förlagens, översÀttarnas och mottagarnas perspektiv pÄ nyöversÀttning. Dessutom behandlas hur begreppen ?foreignization? och ?domestication? kan appliceras pÄ nyöversÀttningar samt hur kÀlltexten och dess nya och gamla översÀttningar pÄverkar varandra..
En jÀmförelse mellan tanzanianska och svenska ansvarsfrihetsgrunder, med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten
I det hÀr arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder Àr mycket omfattande i bÄda straffrÀtter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrÀtt med fokus pÄ nödvÀrnsrÀtten. Jag valde detta Àmne för att fÄ insikt i och förstÄelse för nödvÀrnsrÀtten i tvÄ lÀnder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrÀtt, som bygger pÄ straffrÀtten i tyska och engelska kolonialmakter, pÄverkar olikheten. Brottet definieras i bÄda straffrÀtter.
Diagnosen selektiv mutism i f?rskolan
Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.
Granskningens effekter.
Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.
Ingen snöflinga i lavinen kÀnner sig ansvarig.
Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.