Sök:

Sökresultat:

923 Uppsatser om Stärkande dimensioner - Sida 25 av 62

LÀs- och skrivsvÄrigheter ur ett historiskt perspektiv

Arbetets art: Examensarbete Barndoms- och ungdomsvetenskap (BUS) Sidantal: 43 (47 inklusive referenslistan) Titel: LÀs- och skrivsvÄrigheter ur ett historiskt perspektiv Författare: Nisrin Adas Handledare: Jonas Qvarsebo Datum: 2008-03-07 Syfte och frÄgestÀllningar: Synen pÄ och definitionen av lÀs- och skrivsvÄrigheter har varit vÀldigt omtvistad under 1900-talet. Mitt övergripande syfte med denna uppsats Àr att genom en diskursanalys finna de mönster som formuleras i utvalda texter. HÀrigenom studeras följande problematiseringar: Hur har fenomenet lÀs- och skrivsvÄrigheter uppmÀrksammats under den period som kommer att studeras? NÀr och hur visar sig problemet enligt vissa aktörer? Vilka kunskaper ligger till grund för det? Vilka Àr auktoriteterna som har kÀmpat om tolkningsföretrÀde genom historien? Vilka ÄtgÀrder har utförts för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter? Dessa dimensioner förtydligas genom en historisk undersökning, detta för en förstÄelse av lÀs- och skrivsvÄrigheternas utveckling. Metod och teori: Diskursanalys som teori och metod har varit grunden för undersökningen. Kortfattad slussats: Beroende pÄ olika teoretiska forskningsperspektiv skildras synsÀttet kring fenomenet lÀs- och skrivsvÄrigheter. Oenigheterna handlar inte enbart om skilda synsÀtt, utan handlar Àven om skolsystemets och undervisningens organisation..

UnderrÀttelseproblematik inom modern upprorsbekÀmpning.

Uppsatsens syfte Àr att pröva doktrin JP 3-24 mot en teoretisk grund samt hur underrÀttelseproblematik kopplat till upprorsbekÀmpning i Afghanistan relaterar till doktrinen. I syftet ingÄr ocksÄ att koppla problematiken till svensk relevans dÄ Sverige lutar sig mycket pÄ amerikanska erfarenheter i underrÀttelsearbetet.  Arbetet utgÄr frÄn en bred teorigrund som operationaliseras i ett analysverktyg dÀr fyra dimensioner ur ett befolkningscentrerat perspektiv genomlyser empirin. Empirin Àr ett subjektivt urval med exempel frÄn Afghanistan mellan 2006-2012.Resultatet visar att trots en teoretiskt och doktrinellt stabil bas sÄ fokuserar fortfarande mÄnga amerikanska förband felaktigt avseende underrÀttelsearbetet. Relationen mellan teori-doktrin-praktik pÄvisar en tydlig korrelation i att om doktrinen följs maximeras sannolikheten för seger i upprorsbekÀmpning.

Ju mer allt förÀndras desto mer förblir allt detsamma. En studie om skolans och utbildningens klassificeringsfunktion som medel för samhÀllsreproduktion

Denna studies syfte har varit att undersöka hur relationerna mellan skolans olika agenter (lÀ-rare, elever m.m.) och mellan skolans olika diskurser (Àmnesdiskurser m.m.), och deras inne-hÄllande makt- och kontrollprinciper, kan beskrivas i en specifik skolas diskursiv praktik. Samtidigt har studien dragit parallell till hur de ovanstÄende relationerna symboliserar relat-ionerna mellan de olika samhÀllsgrupperna. Den har gjort ett försök att förstÄ hur skolans praktik bidrar till reproduktionen av den specifika ideologi som stÄr för upprÀtthÄllandet av dessa relationer. Studien har dessutom gjort en koppling till uppdragets demokratiska dimens-ioner, dimensioner om likvÀrdig utbildning och dess intentioner av individens finnande av sin egenart, som tar sig till uttryck genom styrdokumentets texter, i relation till skolans funktion som, enligt en del forskning (jmf. Bourdieau, Bernstein m.fl.) gÄr ut pÄ att reproducera sam-hÀllsvillkoren.

Samspelets betydelse för smÀrtlindring - En litteraturstudie

Bakgrund: MÄlet med den palliativa vÄrden Àr att med hjÀlp av behandlingar och vÄrd bibehÄlla eller förbÀttra den livskvalité som personen har. Dock upplever de flesta personer med cancer svÄr smÀrta i det palliativa skedet. Dessutom kan personer med cancer uppleva olika former av smÀrta samtidigt. SmÀrta kan uttryckas genom bÄde verbal och icke verbal kommunikation. Genom öppen och god kommunikation minskar risken för missförstÄnd och detta kan leda till ökat vÀlbefinnande för personer med cancer. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur samspelet mellan personer med cancer i ett palliativt skede och sjuksköterskan pÄverkade personens upplevelse av smÀrta. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjÀlp av Ätta artiklar som har analyserats med kvalitativ ansats. Resultat: Genom kommunikation och relation mellan personer med cancer och sjuksköterskan kunde smÀrta lindras.

HÀlsopromotion för Àldre ur ett mÄngdimensionellt hÀlsoperspektiv ? en litteraturstudie

Ur den holistiska synen pÄ mÀnniskan kommer variationen av varje individs upplevelse av hÀlsa att se olika ut. Med Älderdomen anlÀnder förÀndringar av hÀlsan inom de olika hÀlsodimensionerna, psykologisk/emotionell, fysisk, social och spirituell. Författarna till föreliggande litteraturstudie anser att hÀlsopromotiva ÄtgÀrder bör vara grundade frÄn denna teoretiska bas. Syftet med denna litteraturstudie, var att belysa hÀlsopromotion för Àldre (65+) ur detta mÄngdimensionella hÀlsoperspektiv. Sju kvantitativa och tvÄ kvalitativa studier kvalitetsgranskades och analyserades.

Gode mÀn för ensamkommande flyktingbarn En kvalitativ undersökning med fokus pÄ professionalitet och makt

Mitt syfte med denna uppsats var att synliggöra de gode mÀnnen för ensamkommande flyktingbarn och ge en förstÄelse för vad uppdraget innebÀr. Jag ville ge en inblick i de gode mÀnnens situation och instÀllning till uppdraget. För att ta reda pÄ detta stÀllde jag frÄgan: Vad innebÀr det att vara god man för ensamkommande barn med avseende pÄ professionalitet och makt?Jag genomförde intervjuer med fem gode mÀn för ensamkommande flyktingbarn. Intervjuerna analyserade jag sedan med hjÀlp av nÄgra teorier och begrepp som jag fann relevanta.

Centrumhandel - köpcentrum : En studie av TrollhĂ€ttans centrum och Överby köpcentrum

Grunden till denna uppsats Ă€r fenomenet avtagande centrumhandel till fördel för köpcentrum. För att demonstrera fenomenet har TrollhĂ€ttans stad valts ut som undersökningsobjekt. I TrollhĂ€ttans stad syns fenomenet tydligt. Medan Överby köpcentrum stĂ€ndigt expanderar och lockar nya detaljister1 sĂ„ vĂ€l som konsumenter har TrollhĂ€ttans stad tappad vad som tidigare var ett levande centrum.Uppsatsen syfte Ă€r att utifrĂ„n dimensioner som utvĂ€rderas av konsumenter i en shoppingdestination genomföra en jĂ€mförelse av TrollhĂ€ttans centrum och Överby köpcentrum. Denna jĂ€mförelse ska sedan syfta till att fasstĂ€lla vad som bidrar till att Överby köpcentrum Ă€r mer attraktivt Ă€n TrollhĂ€ttans centrum för att pĂ„ sĂ„ vis faststĂ€lla vad som bör Ă„tgĂ€rdas för att Ă„terigen skapa ett levande centrum i TrollhĂ€ttans stad.En kvantitativ undersökning genomfördes för insamlandet av data.

Organisationsklimatet pÄ avdelning Teknik och gator i PiteÄ kommun

Tidigare forskning har visat att en god organisationskultur bland annat ger arbetstillfredsstÀllelse, rollklarhet och effektivitet. Organisationsklimat Àr medarbetarnas sammantagna perceptioner av organisationen och kan ses som en ytlig, mer tillfÀllig och lÀttare mÀtbar aspekt av kulturen. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och mÀta organisationsklimatet vid PiteÄ kommuns avdelning Teknik och gator (TG). UtifrÄn tio klimatdimensioner mÀttes organisationsklimatet i en enkÀtundersökning i vilken 88 procent av avdelningens medarbetare deltog. Resultatet visar en hög nivÄ pÄ samtliga dimensioner, vilket indikerar ett kreativt och innovativt klimat.

"Man mÄste ju ÀndÄ tala om att gymnasieskola Àr viktigt" : FörÀldrars tankar gÀllande sina barns gymnasieval

Studien undersökte gymnasievalet ur förÀldraperspektiv. Syftet var att finna och beskriva hur nÄgra förÀldrar ser pÄ gymnasievalet och deras egen roll i detta val. Sex förÀldrar med barn i Ärskurs nio intervjuades. Resultatet visar att förÀldrarna ser pÄ gymnasievalets vikt ur sÄvÀl ett framtida som ett nutida perspektiv. Synen pÄ mÄlet med gymnasiestudierna skiljer sig mellan förÀldrarna.

Fotbollsföreningar i grÀnslandet - hur ser framtiden ut? : En studie om kommersialisering och professionalisering i fyra mannliga fotbollsföreningar i grÀnslandet mellan elit och amatörnivÄ

Lidande Àr en naturlig och oundviklig del av det mÀnskliga livet. En av de mest centrala uppgifterna inom vÄrden innebÀr att lindra lidande. DÀrmed Àr det aktuellt att undersöka omrÄdets kunskapsposition. Syftet var att beskriva lidande i omvÄrdnadStudien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Resultatet i denna studie delades in i sex tema inom omvÄrdnad: ?Existentiellt lidande?, ?Livslidande?, ?Sjukdomslidande?, ?VÄrdlidande?, ?Den vÄrdande personalens upplevelser av lidande? och ?Socioemotionellt lidande?.

Vad Àr det för skillnad pÄ en pinne? : Ikonologisk analys av rondellkonstverket "Vridning" av Anders Lönn

Uppsatsen beskriver konstverket ?Vridning? av KalmarkonstnÀren Anders Lönn. PÄ den pre-ikonografiskanivÄn beskrivs verket i avseende pÄ vad som Àr möjligt att konkret uppfatta med ögat, bÄde gÀllande material och form pÄ den plats dÀr det stÄr. PÄ samma nivÄ beskrivs ocksÄ vad som finns i konstverkets omedelbara nÀrhet geografiskt, samt Kalmars lokalisering i förhÄllande till konstverket och regionen. Verket Àr placerat i den sÄ kallade Karlsrorondellen strax söder om Kalmar.

Sjuksköterskans upplevelse av vad som behövs för att göra nÀrstÄende delaktiga i palliativ vÄrd

Dame Cicely Saunders, grundare av St Christophers hospice i England pÄ 1960-talet upptÀckte det stora tomrum som omgav döende patienter och deras nÀrstÄende och sÄg ett behov av att ha familjen och de nÀrstÄende involverade i patientarbetet. För att svÄrt sjuka och döende patienter och deras nÀrstÄende skulle fÄ en vÄrd som inkluderade flera dimensioner krÀvdes flera olika professioner som alla arbetade mot samma mÄl, bÀsta möjliga livskvalitet. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vad som behövs för att göra nÀrstÄende delaktiga inom palliativ vÄrd. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer som bandades och transkriberades verbatimt. En kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes.

Förekomst och betydelse av att ha smÀrta och trötthet hos personer i Äldersgrupperna 60-96 Är Àldres smÀrta i relation till upplevd trötthet

Bakgrund: Åldrandet Ă€r en individuell process som upplevs olika av olika personer. FörĂ€ndringar i Ă„ldrandet kan i stor utstrĂ€ckning vara oplanerade och oönskade. Dessa förĂ€ndringar beskrivs ofta i form av förluster sĂ„ som nedsatt rörelse förmĂ„ga, syn eller hörsel som i sin tur kan resultera i smĂ€rta och trötthet. Syftet: Syftet med studien Ă€r att beskriva förekomst och betydelser av att ha smĂ€rta och trötthet hos Ă€ldre personer mellan 60-96 Ă„r samt att undersöka om personer med smĂ€rta upplever trötthet i större utstrĂ€ckning Ă€n de personer som inte upplever smĂ€rta. Metod: Data frĂ„n SNAC Blekinges befolkningsdel har anvĂ€nts (n=1372).

Culture is communication

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen pÄ ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestÄtt av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affÀrsman frÄn det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frÄgestÀllningar var:1. Skiljer sig Sch och Joh:s sÀtt att formulera sig och vilken betydelse fÄr det i sÄ fall för förhandlingen? 2.

Organisatorisk identifikation och intentionen att sluta oss tjÀnstemÀn inom den ideella sektorn

Studiens syfte var att undersöka huruvida en arbetstagares bristande identifiering med sin organisation kan predicera dennes intention att lÀmna sin anstÀllning inom den ideella sektorn. För att kunna ge en nyanserad bild av sambandet mellan minskad organisatorisk identifikation och intentionen att sluta delades variabeln in i tvÄ dimensioner: externt konstruerad organisationsbild samt upplevd organisatorisk identifikation. Undersökningsdata bestod av enkÀtsvar frÄn 65 tjÀnstemÀn arbetandes hos en idéburen organisation. Resultatet visade att upplevd organisatorisk identifikation predicerar intentionen att sluta men att inget sÄdant samband fanns för den externt konstruerade organisationsbilden. Vidare fanns heller inget samband mellan en arbetstagares anstÀllningstid, Älder eller kön och intentionen att sluta.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->