FörvÀrv kan göras utifrÄn en rad olika motiv, dÀr möjligheten till ökad lönsamhet genom synergieffekter Àr ett av de vanligaste. Synergieffekter ger fördelar, vilka genererar större kassaflöden och sÄledes högre avkastning för företagets Àgare. Medan budgivande bolag frÀmst handlar utifrÄn incitament sÄsom möjlighet till ökad konkurrenskraft, marknadsandel och lönsamhet, attraheras mÄlbolagets aktieÀgare snarare av budpremien. Detta eftersom de oftast erhÄller en premie pÄ mellan 15 till 50 procent utöver bolagets aktuella marknadsvÀrde. Empiriska undersökningar som gjorts kring uppköpssituationer i fastighetsbranschen, inklusive denna, visar att uppköp i regel gynnar det uppköpta företagets aktieÀgare pÄ bekostnad av aktieÀgarna i det förvÀrvande bolaget.

Corporate Social Responsibility (CSR) Àr ett begrepp som under de senaste Ären har fÄtt stor betydelse inom marknadsföring och för företags hantering av sin roll att ta socialt ansvar. Företag och akademiker riktar ett stort intresse mot CSR. Forskning visar pÄ att dess betydelse och innerbörd ter sig olika beroende bland annat pÄ inom vilken bransch företaget Àr verksamt. Anledningen tycks vara att företag tenderar att fokusera pÄ det omrÄde som relaterar till företagets aktuella verksamhet, istÀllet för att se det utifrÄn ett vidare perspektiv. Tidigare forskning pÄvisar dessutom att CSR skiljer sig Ät utifrÄn företagens storlek.

TillvÀxten av detaljisternas egna mÀrkesvaror, EMV, i detaljhandeln har fÄtt vissa leverantörerna att möta konkurrensen med EMV genom att börja tillverka EMV Ät detaljisterna. I uppsatsen studeras fyra leverantörer till ICA och varför de vÀljer att producera EMV Ät detaljisten. Leverantörernas storlek och position pÄ marknaden, deras eventuella inverkan vid beslutet samt risker med beslutet diskuteras. Slutligen undersöks om företagen pÄverkas pÄ olika sÀtt av EMV beroende av deras position pÄ marknaden. Tidigare studier visar att de finns tre övergripande motiv till varför företag vÀljer att producera detaljistens EMV; ekonomiska, relationsmÀssiga och konkurrensmÀssiga.

I den hÀr uppsatsen jÀmförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras anvÀndning av miljöskildringar, karaktÀrer och berÀttarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berÀtta om sin barndom, deras syn pÄ historia och deras instÀllning till att skriva för smÄ barn har ocksÄ studerats. Teorierna i uppsatsen har hÀmtats frÄn bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgÄr ifrÄn en narratologisk metod dÀr bilderböckerna analyseras med hjÀlp av nÀrlÀsning utifrÄn de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.

The average life expectancy and the proportion of elderly are increasing globally and inSweden, causing challenges for the society. Physical activity has proven to bring a number ofpositive benefits in older people, making the promotion of physical activity an important partof healthy aging attempts. The degree of physical activity in Sweden?s elderly population isgreater than in previous generations, making this group a positive exception from a widerperspective. A cross sectional study was made in order to investigate which motives tophysical activity that was considered most important among people above 60.

I detta examensarbete har jag försökt ta reda pÄ hur elevinflytandebegreppet kan uppfattas av nÄgra olika lÀrare, vilka motiv det finns för att ge elever inflytande och hur elever kan ha inflytande i skolan. LÀrarna jag intervjuade menade att elevinflytande Àr elevernas möjlighet att pÄverka olika delar av skolan, genom formella och informella kanaler, i grupp och individuellt. I litteraturen stod elevinflytande vanligen för elevernas delaktighet i mer eller mindre formaliserade beslutsprocesser, men har ocksÄ beskrivits som pÄverkan i de social relationer eleverna har som rör skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ varför elever ska ha inflytande i skolan. LÀrarna jag intervjuat ger exempel pÄ fem orsaker till varför elever ska ha inflytande: demokratifostran, skolan blir roligare, elevernas presterar bÀttre, vikÀnslan i gruppen kan stÀrkas och eleverna kan utveckla sin personlighet genom sitt inflytande.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och motiv som ligger till grund för en missbrukares beslut att söka vÄrd och behandling. Vidare har syftet varit att undersöka om beslutet grundar sig pÄ individens egen insikt om sin problematik eller om det Àr ett resultat av omgivningens och nÀtverkets krav. Studien var av fenomenologisk karaktÀr dÄ vi hade för avsikt att studera vad det Àr som gör beslutet till vad det Àr, d.v.s. finna essensen i vad det Àr som pÄverkar och samspelar med beslutet. För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod med en abduktiv ansats.

En av de vanligaste parasitsjukdomarna med dödlig utgÄng i vÀrlden idag Àr amöbadysenteri. Sjukdomen orsakas av parasiten Entamoeba histolytica. Den sprids huvudsakligen feco-oralt och förekommer endemiskt i utvecklingslÀnder med otillrÀckliga sanitÀra faciliteter och dÄliga hygienkunskaper. PÄ senare tid har den Àven spridit sig till lÀnder i vÀst. Man kan urskilja tvÄ typer av riskfaktorer; dels de som predisponerar för en infektion, och dels de som ökar risken för att utveckla allvarlig sjukdom till följd av en sÄdan.

Uppsatsen behandlar svenskt hushÄllssparande med utgÄngspunkt i Socialstyrelsens genomförda hushÄllsundersökning under Äret 1932-32. Syftet Àr att belysa sparandet bland hushÄll med begrÀnsade ekonomiska möjligheter i en tid dÄ de finansiella instrumenten och informationsflödena var mindre utvecklade jÀmfört med dagens samhÀlle. Undersökningen behandlar vilka sparformer hushÄllen valde och hur detta kan kopplas till olika motiv för sparandet med stöd frÄn tidigare forskning kring sparhierarkier. Sparhierarkier syftar till att beskriva sparandet utifrÄn en stigande behovstrappa dÀr första steget Àr att tÀcka grundlÀggande behov, sÄsom mat och husrum, till att slutligen möjliggöra större grad av sjÀlvförverkligande.HushÄllssparandet berÀknas i studien först kvantitativt utifrÄn omfattning och val av sparformer och bedöms sedan kvalitativt med en ansats att förstÄ bakomliggande motiv till hushÄllens sparande. Resultaten visar pÄ ett aktivt och diversifierat sparande bland arbetar- och lÀgre tjÀnstemannahushÄll.

Detta Àr en textanalys av svensk kriminalfilm. Den hÀr studien undersöker hur vÄld skildras i svensk kri-minalfilm, hur vÄldet motiveras och vilka skillnader det finns mellan kvinnor och mÀns motiv, och om vÄldskaraktÀrerna innehar stereotypa könsrelaterade egenskaper. Studien görs utifrÄn ett genusperspektiv med inslag av teorin om intersektionealisering. Textanalysen görs genom analys av nyckelscener i filmen, det vill sÀga vÄldsscener, scener dÀr karaktÀren agerar i enlighet med Bems (1974) maskulina eller femi-nina egenskaper, och scener dÀr karaktÀren agerar könsstereotypt. Filmerna som analyseras ÀrHypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hallström, 2012), Snabba cash II (Wikström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (FÀlemark, RÄberg & Asphaug, 2007) och Solstorm (Rehnberg & Lindblom, 2007).

I denna uppsats har undertecknade undersöka alkoholvanorna bland mÀn och kvinnor i idrotterna fotboll och innebandy i VÀxjö kommun. Lagen som undersöks Àr endast lag pÄ breddnivÄ, det vill sÀga de lÀgsta divisionerna. Inom herrfotbollen undersöktes divis-ionerna 5-6 och inom damfotbollen divison 3-4. För att undersöka herrinnebandyn valde vi division 3-4 och för daminnebandyn 2-3. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod via enkÀtsvar dÀr det skickades ut 400 enkÀter till de aktiva i föreningarna och vi fick in hela 279 (69,7%) svar.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda huruvida den svenska lagstiftningen som begrÀnsar den fria rörligheten pÄ spelmarknaden Àr förenlig med EG rÀtt samt om det kan misstÀnkas finnas andra bakomliggande motiv för undantagen Àn de som Äberopats. Uppsatsen syftar till att reda ut om den nuvarande lagstiftningen Àr förenlig med EG-rÀtten eller om den behöver justeras. Senare tids utveckling pÄ marknaden och rÀttspraxis kan tala för att en Àndring i lagstiftningen Àr behövd.Uppsatsen visar pÄ flera faktorer som pekar pÄ att den svenska lagstiftningen och dess motiv inte Àr förenlig med EG-rÀtten. Den stora ekonomiska hÀnsynen kan verka avgörande och fÄr inte vara ett huvudskÀl till en inskrÀnkning enligt praxis. Vidare pekar de faktiska omstÀndigheterna pÄ spelmarknaden i Sverige för att de begrÀnsningar som gjorts inte lÀngre Àr lÀmpliga för att uppnÄ det ursprungliga syftet med inskrÀnkningarna.

Klassrummet Àr den sjÀlvklara arenan för inlÀrning i skolan. Men vilka motiv finns det till att kliva ut ur det traditionella sammanhanget och istÀllet anvÀnda skolans utemiljö som lÀrandemiljö? I min undersökning fokuserar jag pÄ skoltrÀdgÄrden som en plats för lÀrande, men ocksÄ pÄ vilken social betydelse den kan ha. En skoltrÀdgÄrd som anlÀggs och bedrivs av lÀrare och elever tillsammans kan betraktas som ett pedagogiskt verktyg. Hur ser kunskapsinhÀmtningen ut dÀr? FörÀndras relationer mellan lÀrare och elever nÀr man förflyttar sig frÄn den konventionella lÀrandemiljön? Förs praktiska och teoretiska kunskaper nÀrmare varandra?Idag Àr det ovanligt att skolor har en skoltrÀdgÄrd men i folkskolans Sverige var det ett vanligt fenomen.

Uppsatsen syftar till att undersöka svenska ungdomars motiv till att emigrera till andra lÀnder i vÀrlden, dÀr resesyftet inte Àr arbete, studie eller relation - relaterat. För att skapa en grund till undersökningen sÄ har sekundÀr data i form av en rapport frÄn SOM-institutet vid Göteborg Universitet analyserats, dÀr statistik och fakta pÄ svensk emigration under de senaste decennierna presenteras. Med detta som bakgrund har vi sedan gjort en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med fem olika respondenter som alla har spenderat en tid utomlands utan att ha rest med arbete, studier eller en relation som motiv. Det vi menade att ta reda pÄ genom att intervjua respondenterna var kortfattat deras motiv till emigration, med frÄgor som om hur idén uppstod, vilka andra drivkrafter fanns samt vilka mÄl och förvÀntningar respondenterna hade och om dessa uppfylldes. Det vi har fÄtt fram har sedan stÀllts mot teorier pÄ bland annat resemotiv, emigration, mobilitet samt den resandens identitet.Resultatet vi fick fram frÄn den sekundÀra datan visade att Sverige likt resten av vÀrlden Àr pÄ vÀg in i en emigrations-era och att vi likt mÄnga andra nordiska lÀnder har en stigande siffra vad det gÀller emigration, och att denna siffra till stor del bestÄr av unga personer.

Detta Àr en textanalys av svensk kriminalfilm. Den hÀr studien undersöker hur vÄld skildras i svensk kri-minalfilm, hur vÄldet motiveras och vilka skillnader det finns mellan kvinnor och mÀns motiv, och om vÄldskaraktÀrerna innehar stereotypa könsrelaterade egenskaper. Studien görs utifrÄn ett genusperspektiv med inslag av teorin om intersektionealisering. Textanalysen görs genom analys av nyckelscener i filmen, det vill sÀga vÄldsscener, scener dÀr karaktÀren agerar i enlighet med Bems (1974) maskulina eller femi-nina egenskaper, och scener dÀr karaktÀren agerar könsstereotypt. Filmerna som analyseras ÀrHypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hallström, 2012), Snabba cash II (Wikström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (FÀlemark, RÄberg & Asphaug, 2007) och Solstorm (Rehnberg & Lindblom, 2007).