Syftet med föreliggande litteraturstudie var att kartlÀgga vilka faktorer som har betydelse för att ungdomar vÀljer att inte dricka alkohol. Metoden som anvÀndes för studien var en litteraturstudie som byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar söktes i sju databaser. De viktigaste slutsatserna var att de mest framtrÀdande faktorerna för att ungdomar ska avstÄ frÄn alkohol Àr de har en bra kontakt med förÀldrarna och nÀtverk med vÀnner som ocksÄ tar avstÄnd frÄn alkohol. Dessutom visar sig lÀgre socioekonomiska förhÄllanden och psykologiska faktorer som locus of control och self-efficacy ha betydelse för en lÀgre alkoholkonsumtion.

Studien Àr en kvalitativ forskning dÀr syftet Àr att undersöka bakomliggande faktorer och motiv till varför vissa unga mÀn faller in i ett kriminellt beteendemönster och upprÀtthÄller detta beteende. De faktorer denna studie undersökt Àr de sociala faktorer som bland annat Àr familj och vÀnner. För att uppnÄ undersökningens syfte och svara pÄ dess frÄgestÀllningar intervjuades 6 unga mÀn i Äldrarna 15-25 Är som har en kriminell livsstil. I resultat- och analysdelen presenteras det material vi samlat in och som Àven kopplas till de teorier som anvÀnts i denna studie. De teorier som anvÀnts Àr Howard S.

Uppsatsen syftar till att undersöka svenska ungdomars motiv till att emigrera till andra lÀnder i vÀrlden, dÀr resesyftet inte Àr arbete, studie eller relation - relaterat. För att skapa en grund till undersökningen sÄ har sekundÀr data i form av en rapport frÄn SOM-institutet vid Göteborg Universitet analyserats, dÀr statistik och fakta pÄ svensk emigration under de senaste decennierna presenteras. Med detta som bakgrund har vi sedan gjort en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer med fem olika respondenter som alla har spenderat en tid utomlands utan att ha rest med arbete, studier eller en relation som motiv. Det vi menade att ta reda pÄ genom att intervjua respondenterna var kortfattat deras motiv till emigration, med frÄgor som om hur idén uppstod, vilka andra drivkrafter fanns samt vilka mÄl och förvÀntningar respondenterna hade och om dessa uppfylldes. Det vi har fÄtt fram har sedan stÀllts mot teorier pÄ bland annat resemotiv, emigration, mobilitet samt den resandens identitet.Resultatet vi fick fram frÄn den sekundÀra datan visade att Sverige likt resten av vÀrlden Àr pÄ vÀg in i en emigrations-era och att vi likt mÄnga andra nordiska lÀnder har en stigande siffra vad det gÀller emigration, och att denna siffra till stor del bestÄr av unga personer.

Min avsikt med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka motiv och vilken instÀllning som ligger bakom valet av gymnasieprogram i Ärskurs nio, mer specifikt omvÄrdnadsprogrammet. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ vilken information som har haft mest betydelse för eleverna vid valet samt undersöka vilka framtidsplaner eleverna har. De metoder jag har anvÀnt i min undersökning Àr kvalitativ och kvantitativ metod. Data samlades in frÄn elever i Ärskurs ett, i tre klasser frÄn olika skolor i södra Sverige. Resultatet har sedan sammanstÀllts och jÀmförts med tidigare teorier och undersökningar inom samma ÀmnesomrÄde.

Civil olydnad Àr en kontroversiell strategi för politisk pÄverkan. Men vilket inflytande haraktionerna? I studien jÀmförs sex fall i Sverige dÀr miljöorganisationen Greenpeace har anvÀnt sig av civil olydnad för att förmÄ lÀnsstyrelsen att bilda reservat av avverkningshotade skogar. I de tre fallen Raneboskogen i VÀstra Götaland, Snöberget i Norrbotten och NjakafjÀll i VÀsterbotten har lÀnsstyrelsen avbrutit avverkningarna i nÀra samband med Greenpeace aktioner och bildat reservat. I de tre fallen BrÄtaskogen i VÀstra Götaland, PakkojÄkkÄ i Norrbotten och Arvliden i VÀsterbotten har dÀremot avverkningarna slutförts efter att aktivisterna har gripits.I studien genomförs en motivanalys och en maktanalys för att klarlÀgga om och hur lÀnsstyrelsens beslut att bilda eller inte bilda reservat har pÄverkats av Greenpeace aktioner.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie som behandlar motiv och argument bakom uppdelningen av förÀldraledigheten. FrÄgestÀllningen Àr följande:Hur delar vÄra utvalda par upp förÀldraledighetsdagarna, dÀr ena partnern frilansar?Vilka motiv och resonemang ligger bakom denna uppdelning?Vi har intervjuat sex par dÀr ena partnern Àr frilansare och den andra har en vanlig anstÀllning. Anledningen till valet av den ena partnern som frilansare Àr att det Àr en annorlunda anstÀllningsform som eventuellt kan bidra till nya förutsÀttningar som i sin tur kan komma att pÄverka uppdelningen av förÀldraledigheten. Tolv olika intervjuer har genomförts var för sig dÀr vi bÄda, som uppsatsförfattare har varit nÀrvarande.

Sverige Àr ett unikt land med avseende pÄ frivilligt och ideellt engagemang. Med över 200,000 föreningar utmÀrker Sverige sig frÄn andra lÀnder, sammantaget Àr svensken medlem i ca 3 olika verksamheter och föreningar. Tre olika medlemskap Àr mycket för en enskild individ, hur rÀcker tiden till? Med detta som grund vÀcktes intresset att undersöka vad som motiverar individen att engagera sig ideellt och fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om detta.  KÀnner de som engagerar sig att de fÄr nÄgot i utbyte, och finns det nÄgra fördelar med att engagera sig ideellt?Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en kvalitativ ansats dÀr vi avgrÀnsat oss till att intervjua kvinnor och mÀn som regelbundet engagerar sig ideellt inom en eller flera ideella verksamheter. För att kunna lyfta upp de aspekter som Àr intressanta för vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av teorier som formulerats av Max Weber, Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu och Randall Collins.

Könsroller i samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors val av arbetsomrÄde inom vÄrden. Enligt statistik frÄn Socialstyrelsen vÀljer manliga sjuksköterskor frÀmst att specialistutbilda sig inom akutsjukvÄrd samt psykiatri, medan vissa omrÄden har brist pÄ mÀn. De patienter som önskar bli omhÀndertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagslÀget inte fÄ detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med studien Àr att belysa vilken erfarenhet personalen inom primÀrvÄrden har av att fÄnga upp patienter med ett riskbruk av alkohol. Syftet innefattar Àven att undersöka deras erfarenheter av att stÀlla frÄgor kring alkohol samt vilka insatser patienter med alkoholproblem kan erbjudas. Studien har en kvalitativ metod med hermeneutiken som utgÄngspunkt. Vid insamling av data anvÀndes semistrukturerade intervjuer. Fem distriktssköterskor har intervjuats pÄ fem olika vÄrdcentraler.

Den 1 januari Är 2005 blev det obligatoriskt för EU-medlemmarnas börsnoterade bolag att redovisa enligt IASB:s redovisningsstandard IFRS. Införandet innebar genom IAS 36 att en Ärlig nedskrivningsprövning av goodwill ersatte Ärliga avskrivningar av goodwill. I praktiken har IAS 36 gett företagen möjlighet att tolka och dÀrmed tillÀmpa IAS 36 pÄ olika sÀtt; en neutral respektive subjektiv anvÀndning. Vid en neutral anvÀndning sker nedskrivningen av goodwill vid en faktisk vÀrdeminskning av företagets goodwill, medan den subjektiva anvÀndningen utgÄr frÄn företagsledningens egenintresse. Tidigare studier har visat att företagsledningen kommer att utnyttja sin handlingsfrihet om det finns agentbaserade motiv till det.Företagsledningens incitament att agera utifrÄn sitt egenintresse har förklarats genom agentteorin som beskriver hur separationen mellan företagsledningen och Àgarna ger företagsledningen ett informationsövertag och dÀrmed incitament att agera utifrÄn agentbaserade motiv.

E-handeln ökar stÀndigt och inte minst nÀr det kommer till klÀdbranschen. Konsumenter vÀrderar tillgÀngligheten och utbudet som internet erbjuder. Dock upplever konsumenter en större risk med att handla pÄ internet jÀmfört med en fysisk butik. Det beror pÄ att den fysiska interaktionen mellan produkt och konsument försvinner. Konsumenter kÀnner dÄ en större risk för att produkten inte ska uppfylla deras förvÀntningar.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka ifall och om sÄ Àven hur Wikileaks och Julian Assange portrÀtteras före och efter de vÄldtÀktsanklagelser mot Assange som offentliggjordes i augusti 2010. I den diskursanalys som genomförs granskas sex nyhetsartiklar som valts ut efter bestÀmda tidsaspekter men i övrigt slumpmÀssigt. Artiklarna har publicerats i Dagens Nyheter och slÀppts frÄn TT. Analysen bygger delvis pÄ en ram lagd av teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, och pÄ teori och metodik beskriven av Norman Fairclough, och som handlar om att sÀtta diskursiva praktiker i samband med social och kulturell utveckling. Analysen Àr komparativ och fokuserar pÄ det retoriskt diskursiva.

This essay examines how three big Swedish newspapers depicts e-sports and computer gaming and how the depiction change during 2000-2013. The study will also examine whether e-sports is being portrayed as competitive sport. The purpose is to investigate which attitudes that can be identified towards computer gaming and its culture in major newspapers such as Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and how these attitudes eventually changed over time. The sources that will be used in both the quantitative and qualitative analysis are based on web articles, mainly because the paper editions does not provide much, if any, information about computer gaming and e-sports and also because of the convenience of being able to quickly find articles to study. Results indicate that computer gaming is being depicted in a clear negative fashion during 2000-2006, and that the depiction of e-sports is somewhat positive but not as glorifying as for the years 2007-2013. During this period, there is a apparent tendency of e-sports being introduced to readers who are unfamiliar with the gaming culture. As for the attitudes towards computer gaming, the depiction is still somewhat negative, mainly because the debate about computer games and violence was revived because of several acts of violence in shape of school massacres and mass murder.

Denna uppsats i landsbygdsutveckling beskriver ett producentperspektiv pÄ det ökande intresset för olika former av lokalproducerade livsmedel. UtifrÄn detta förs Àven en diskussion om de förvÀntningar som finns kring det lokalproducerade för landsbygdsutveckling. Undersökningen Àr kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom observation och semistrukturerade forskningsintervjuer. AvgrÀnsningen har gjorts till grönsaksproducenter för lokala marknader i VÀstmanlands lÀn. Studien fokuseras kring hur odlarna relaterar till förutsÀttningar för sin verksamhet i och med det ökande intresset för lokalmat, ett fenomen jag kallar lokalmatstrenden.

I SkĂ„ne pĂ„gĂ„r i dagslĂ€get planeringsarbetet för spĂ„rvagn i de tre största stĂ€derna; Malmö, Lund och Helsingborg. Hur kommer det sig att samtliga SkĂ„nes tre största stĂ€der med sĂ„ pass olika förutsĂ€ttningar och storlek planerar för spĂ„rvĂ€g samtidigt? Är det ett resultat av ett ökat resande eller finns det andra, mer visionĂ€ra faktorer som styr? Arbetet syftar till att undersöka och jĂ€mföra tre stĂ€ders val av spĂ„rvĂ€g utifrĂ„n de undersökta stĂ€dernas visioner och morfologiska förutsĂ€ttningar. Vilka Ă€r de avgörande faktorerna i valet av kollektivtrafik, hur motiveras valet och vilka effekter förvĂ€ntas ett sĂ„dant val ge staden? Den övergripande frĂ„gestĂ€llningen Ă€r; hur motiverar de studerade kommunerna att planera för spĂ„rvĂ€g? Tre fallstudier har genomförts i studien för att möjliggöra jĂ€mförelser mellan fallen.