Bakgrund: RedovisningsrÄdet, som utfÀrdar svenska redovisningsrekommendationer, publicerade i augusti 2000 rekommendation nr 17, Nedskrivningar. Syftet med rekommendationen Àr att visa pÄ vilka vÀrderingsmetoder som ska gÀlla för att sÀkerstÀlla att tillgÄngar inte Àr redovisade till ett för högt vÀrde. Rekommendationen trÀdde i kraft den 1 januari 2002. Avgivna Ärsredovisningar för 2002 Àr dÀrmed första gÄngen rekommendationen mÄste tillÀmpas. RR 17 Àr en översÀttning av en internationell standard, i detta fall IAS 36, vilken publicerades i juni 1998 av dÄvarande IASC (International Accounting Standards Committee).

Problemdiskussion: Syftet med revision Ă€r att det granskade materialet ska kunna anses vara tillförlitligt. Trots detta intrĂ€ffar revisionsskandaler som tyder pĂ„ det motsatta. ÅtgĂ€rder har vidtagits för att bygga upp ett förtroende för revisorer men ytterligare skandaler har uppmĂ€rksammats pĂ„ den svenska marknaden, dĂ€r företag begĂ„tt grova bokföringsbrott utan att revisorn av olika anledningar agerat tillfredsstĂ€llande, eller inte agerat alls. Dessa skandaler har bidragit till den förtroendekris för revisionsbranschen som rĂ„der i samhĂ€llet. Att revisorerna klarar sig undan skandaler relativt lindrigt och dĂ€rmed kan fortsĂ€tta arbeta som revisorer torde inverka negativt pĂ„ förtroendet för hela branschen.ForskningsfrĂ„gor: Hur har den senaste tidens revisionsskandaler pĂ„verkat förtroendet för revisionsbranschen? Hur anser revisorerna att revisionsskandalerna har inverkat pĂ„ förtroendet för revisionsbranschen? Hur har revisionsskandalerna inverkat pĂ„ förtroendet för revisionsbranschen enligt banker och kunder? Vilka element Ă€r viktiga för att skapa och bevara förtroende för revisionsbranschen enligt revisorer, banker och kunder?Syfte: Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga hur revisorer och intressenter ser pĂ„ förtroendet för revisionsbranschen efter den senaste tidens revisionsskandaler och hur dessa skandaler har inverkat pĂ„ förtroendet.

Nyckelord: Revision, revisorers oberoende, fortsatt drift, Big 4, konsulttjÀnster och klientstorlek.Bakgrund: Under 2000-talet har den finansiella revisionen genomgÄtt en rad förÀndringar. Detta till följd av ett antal hÀndelser sÄsom Enronskandalen som kom att ifrÄgasÀtta revisorers oberoende ytterligare.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka huruvida en revisors oberoende pÄverkas av variabler som revisionsbyrÄns storlek (Big 4), konsulttjÀnster och klientstorlek.Metod: UtifrÄn en deduktiv ansats har vi anvÀnt en kvantitativ metod genom att analysera sekundÀrdata som vi hÀmtat frÄn AffÀrsdatas databas. Urvalet bestod av Ärsredovisningar och dess tillhörande revisionsberÀttelser som studerats utifrÄn kriterierna: svenska aktiebolag som inlett konkurs under april, maj och december 2010. Studiens kvantitativa data har jÀmförts med tidigare forskning inom revisionsomrÄdet, denna forskning bottnar i teorier kring agentteori och revision som försÀkran.Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att Big 4 anmÀrker i nÄgot större utstrÀckning Àn övriga revisionsbyrÄer kring fortsatt drift. Studien fann ett signifikant samband mellan Big 4 och konsulttjÀnster, företag som nyttjar revisionstjÀnster frÄn Big 4 nyttjar konsulttjÀnster i högre utstrÀckning Àn företag som har annan revisionsbyrÄ.

Bakgrund: Drygt ett och ett halvt Är har gÄtt sedan revisionspliktens avskaffande genomfördes och det har förts en del diskussioner om hur viktig revisorns roll Àr. Halling (2007) menar att bankerna anvÀnder den reviderade Ärsredovisningen som en noggrannare granskning och har företaget valt bort revisor kan kreditbeslutet pÄverkas. Detta beror pÄ att redovisningsinformationen kan hjÀlpa bankerna att förutse en del risker som kan ligga till grund för beslutsfattandet (Svensson, 2003). Tidigare forskare menar pÄ att en reviderad Ärsredovisning Àr viktig och om förtaget inte vÀljer att ha revisor sÄ kommer bankerna vara mer försiktiga nÀr de beviljar en kredit. Vi stÀller oss frÄgande till detta och vill undersöka om det Àr andra faktorer som pÄverkar smÄföretagens möjligheter till lÄn om de har valt bort revisor. Syfte: Vi vill beskriva och analysera om valet av att inte ha en reviderad Ärsredovisning pÄverkar de mindre aktiebolagens kreditvÀrdighet ur revisorers och bankers olika bedömningar.

SAMMANFATTNINGTitel: Transformellt ledarskap och klientidentifikation ? hur pÄverkas revisionens kvalitet?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Susanne Johansson och Christina KarlssonHandledare: Jan SvanbergDatum: 2015 - juniSyfte: Det Àr viktigt att en revisor Àr objektiv och oberoende av sin klient. Detta krav pÄ oberoende kan motverkas av en ?transformell klientledare? och det faktum att en revisor behöver upprÀtthÄlla goda kundrelationer till sin klient vilket kan leda till RAQ handlingar. Studien kan ses som en upplysande del i det arbete som finns med att förebygga negativa beteenden hos revisorer och dess oberoende.

IASB (International Accounting Standards Board) tidigare IASC (International Accounting Standards Committee) har framarbetat de nya redovisningsreglerna IAS/IFRS (International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards). Tanken med IFRS Àr att frÀmja god redovisningssed genom enhetliga redovisningsregler som underlÀttar jÀmförelser mellan företags koncernredovisningar. Syftet med uppsatsen Àr att diskutera de problem som kan uppstÄ vid implementering av IFRS i ett onoterat aktiebolag, revisorns roll vid implementering samt redovisning av pensioner reglerade av IAS19.VÄr studie Àr en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktÀr som tar sin utgÄngspunkt i företaget Cramo AB. I uppsatsen kommer vi att följa implementeringsprocessen av IFRS i koncernredovisningen hos det onoterade bolaget. Uppsatsen baseras pÄ intervjuer med CFO och redovisningsansvarig i Cramo AB samt auktoriserad revisor frÄn Deloitte.En övergripande presentation av IFRS, pensioner och pensionförvaltare presenteras i uppsatsen som underlag till analysen.

Bakgrund och problem: De nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna innebÀr att den som Àr verksam i samma företag som den som yrkesmÀssigt bitrÀder ett icke-finansiellt aktiebolag vid bokföringen, inte skall kunna vara revisor i bolaget. Vidare anses att ett uppdrag dÀr samma revisionsbyrÄ deltar i upprÀttandet av den bokföring som sedan skall granskas av revisorn ger upphov till hot mot oberoendet, Àven kallat kombiuppdrag. ByrÄjÀvsbestÀmmelserna trÀder i kraft 2007-01-01 och det rÄder ovisshet om vilka konsekvenser de kommer att medföra för revisionsbyrÄerna. InnebÀr det verksamhetsstrukturella anpassningar hos revisionsbyrÄerna? Kommer de nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna innebÀra fördelar och/eller nackdelar för revisionsbyrÄerna? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda pÄ vilka sÀtt de nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna pÄverkar revisionsbyrÄerna.

TrÀffsÀkerheten pÄ Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett Àr lÄg, 40 procent, men enligt tidigare studier Àr den lÀgre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyrÄerna i vÀrlden, Big four, marknadsför sig med sin branschkÀnnedom och flera studier pekar pÄ att de har högre revisionskvalité Àn mindre byrÄer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns nÄgon skillnad pÄ kvalitén mellan de fyra största och de mindre byrÄerna. Syftet med denna studie Àr att pröva om stora byrÄer har högre kvalité Àn medelstora och smÄ byrÄer och om det finns skillnader mellan de enskilda byrÄerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mÀter vi i form av GC-varningar och anmÀrkningar pÄ finansiell stress (eget kapital understiger hÀlften av aktiekapitalet).

Bakgrund och problem: De nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna innebÀr att den som Àr verksam i samma företag som den som yrkesmÀssigt bitrÀder ett icke-finansiellt aktiebolag vid bokföringen, inte skall kunna vara revisor i bolaget. Vidare anses att ett uppdrag dÀr samma revisionsbyrÄ deltar i upprÀttandet av den bokföring som sedan skall granskas av revisorn ger upphov till hot mot oberoendet, Àven kallat kombiuppdrag. ByrÄjÀvsbestÀmmelserna trÀder i kraft 2007-01-01 och det rÄder ovisshet om vilka konsekvenser de kommer att medföra för revisionsbyrÄerna. InnebÀr det verksamhetsstrukturella anpassningar hos revisionsbyrÄerna? Kommer de nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna innebÀra fördelar och/eller nackdelar för revisionsbyrÄerna? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda pÄ vilka sÀtt de nya byrÄjÀvsbestÀmmelserna pÄverkar revisionsbyrÄerna.

SammanfattningTitel: Lagen om anmÀlningsplikt ? en retrospektiv studie 1999-2013.NivÄ och Àmne: Kandidatuppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Samir DzaficHandledare: Marianne KullenwallExaminator: Jim AndersénNyckelord: Revisor, revision, tystnadsplikt, anmÀlningsplikt, förvÀntningsgap, oberoende, kompetensBakgrund:Ekonomisk brottslighet Àr ett vÀxande problem, bÄde i Sverige och internationellt. Sedan den 1 januari 1999 har en revisor skyldighet att företa vissa ÄtgÀrder vid misstanke om brott i ett bolag som han eller hon granskar. BestÀmmelserna hÀrom finns i aktiebolagslagens (2005:551) nionde kapitel 42-44 §§. Innan anmÀlningsplikten infördes var det praktiskt omöjligt för revisorn att anmÀla misstanken om brott pÄ grund av revisorns tystnadsplikt enligt 41 § i ABL nionde kapitel.

Revision Àr en viktig funktion för att intressenter skall ha förtroende för företagen och den finansiella rapporteringen. För att förtroendet ska bibehÄllas krÀvs att revisorerna upplevs som trovÀrdiga. Förlorar allmÀnheten förtroendet för revisionen mister ocksÄ företagens finansiella rapporter sin trovÀrdighet. DÀrför Àr det viktigt att revision hÄller en hög kvalitet. Problemet bestÄr inte enbart av risken att revisionen utförs pÄ ett undermÄligt sÀtt.

Det finns mÄnga kommuner i Sverige och de Àr politiskt styrda organisationer med mÄnga olika verksamheter som ska samverka. Det blir allt vanligare för kommuner att styra verksamheterna med det balanserade styrkortet. Styrkortet ska styra organisationen utifrÄn olika perspektiv som ska vara i balans. Intern kontroll Àr en kontrollfunktion för att sÀkerstÀlla att kommunen följer de lagar och riktlinjer som finns, att de Àr effektiva och att de verkar förtroendeingivande mot kommunmedborgarna. Revisorer har pÄpekat att det finns brister i interaktionen mellan styrkort och intern kontroll inom kommuner i Sverige.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga och beskriva det faktiska arbete som revisorn frÄn en mindre revisionsbyrÄ utför gentemot smÄ aktiebolag. Detta innefattar att undersöka förhÄllandet mellan den lagstadgade revisionsverksamheten och övrig mot klienten riktad serviceverksamhet. Författarna Àmnar Àven att, med hjÀlp av den insamlade empirin, reflektera över hur revisions- och rÄdgivningstjÀnsten kommer att se ut i framtiden. VÄr förhoppning Àr att genomförd undersökning kan komma att utgöra ett bidrag i debatten kring ett eventuellt slopande av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Metod: Författarna har startat i den litterÀra referensramen för att med hjÀlp av denna försöka beskriva verkligheten.

TrÀffsÀkerheten pÄ Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett Àr lÄg, 40 procent, men enligt tidigare studier Àr den lÀgre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyrÄerna i vÀrlden, Big four, marknadsför sig med sin branschkÀnnedom och flera studier pekar pÄ att de har högre revisionskvalité Àn mindre byrÄer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns nÄgon skillnad pÄ kvalitén mellan de fyra största och de mindre byrÄerna. Syftet med denna studie Àr att pröva om stora byrÄer har högre kvalité Àn medelstora och smÄ byrÄer och om det finns skillnader mellan de enskilda byrÄerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mÀter vi i form av GC-varningar och anmÀrkningar pÄ finansiell stress (eget kapital understiger hÀlften av aktiekapitalet).

Alla aktiebolag Àr i skrivande stund skyldiga att lÀmna en Ärsredovisning med revisionsberÀttelse. RevisionsberÀttelsen kan vara ren eller oren. Att den Àr oren innebÀr att den innehÄller en eller flera anmÀrkningar frÄn revisorn. Den hÀr uppsatsen Àmnar undersöka om hur ett företag inom restaurangbranschen pÄverkas av en oren revisionsberÀttelse. Vi Àr ocksÄ intresserade av vilken typ av anmÀrkningar som förekommer i branschen.