Valet av problemomrÄdet bygger pÄ det fokus som har riktats mot revisorns oberoende under de senaste Ären allteftersom revisorer har olika funktioner i dagens företag. Revisorn erbjuder utöver revision granskning och rÄdgivning inom bland annat redovisning, skatt och juridik. Risken Àr stor att revisorn förlorar sin oberoende stÀllning genom konsultverksamheten. Risken uppstÄr dÄ det blir svÄrt att urskilja vad som anses vara acceptabel revisionsnÀra konsultation och vad som anses utgöra ett hot mot oberoendet och svÄrare att urskilja. Problemet har uppmÀrksammats efter redovisningsskandalerna i USA.

Bakgrund: Revisionshistorien har prÀglats utav mÄnga skandaler dÀr företag gÄtt i konkurs, vilket lett till förstÄelsen att det Àr svÄrt att kunna förutse konkurser. Efter varje ovÀntad konkurs har det kommenterats om ?vart var revisorn??. Svaret pÄ detta har varit att lösa det hela med mer revision. Varje skandal har fört oss till den revision som rÄder idag och till en ökad betydelse av revisorns roll.

Vad revision innebÀr Àr idag inte lagstadgat. Det definieras av FAR som ?att kritiskt granska, bedöma och ge utlÄtande om redovisning och förvaltning? (FARs revisions-bok, 2000). Det finns dÀremot rekommendationer som styr revisorns arbete. Dessa rekommendationers innebörd Àr dock nÄgot allmÀnheten inte har nÄgon större kÀnnedom om.

Sedan revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 har det diskuterats pÄ mÄnga hÄll i samhÀllet kring hur det pÄverkar kvalitén pÄ de berörda företagens Ärsredovisningar samt deklarationer. Bolagsverket pÄstÄr att de ser en tydlig ökning av kvalitetsbrister i Ärsredovisningar samt att antal försent inlÀmnade Ärsredovisningar har ökat. Skatteverket har liknande kritik angÄende deklarationerna som företagen lÀmnar in Ärligen.Det var ett direktiv frÄn EuroparÄdet som ledde till införandet av frivillig revision i smÄ företag. MÄlet var att sÀnka de administrativa kostnaderna för företag inom Europa för att göra dem mer konkurrenskraftiga mot omvÀrlden. Det var dock upp till Sverige att sÀtta upp egna grÀnser för vilka företag som fÄr utnyttja reglerna om frivillig revision.

PÄ senare Är har det förts en livlig och kritisk diskussion i media om innehÄllet i revisorsrollen. Den framförda kritiken har, med anledning av en rad skandaler i Europa och USA, sÀrskilt tagit sikte pÄ situationer dÀr revisorns oberoende satts i frÄga. Revisorns arbete och roll styrs av ett omfattande regelverk, bland annat har revisorn en av FAR utarbetad analysmodell till sin hjÀlp för att kunna identifiera eventuella hot mot oberoendet. BÄde EG-kommissionen och föresprÄkare frÄn FAR tillstÄr att rÄdande riktlinjer inte Àr helt uttömmande vad gÀller revisorns agerande i situationer dÀr nÄgon form av hot mot oberoende föreligger. För att oberoendet ska upprÀtthÄllas Àr det av vikt att revisorerna förstÄr innebörden av begreppet oberoende samt att det finns en gemensam tolkning.

NÀr det finns delade uppfattningar mellan revisor och allmÀnhet om vad en revisor gör och bör göra sÄ uppstÄr ett förvÀtningsgap. FörvÀntningsgap Àr inget nytt begrepp utan det har existerat under en lÄng tid. Dess uppkomst Àr dock nÄgot som flitigt diskuterats och forskats i och har troligtvis flera olika förklaringar. OmrÄden i hur förvÀntningsgap uppkommer enligt den tidigare forskningen Àr vitt skilda och det kan grundas i bristande oberoende hos revisor, för hög förvÀntan hos intressent eller en felaktig rapportering. FörvÀntingsgap kan se ut pÄ flera olika sÀtt och undersökas ur olika perspektiv.

Examensarbete i företagsekonomi vid högskolan Kristianstad, Höstterminen 2006.Uppsatsens titel: Vad ligger till grund för revisorns vĂ€sentlighetsbedömning?Seminariedatum: 2007-01-19 Ämne/kurs: FEC 632, kandidatuppsats, 10 poĂ€ngFörfattare: Delveen Ali, Sara Gunnarsson, Aleksandra Sivarsson, Anna-Karin SollinHandledare: Fredrik LjungdahlNyckelord: VĂ€sentlighetsbedömning, revisor, revisionSyfte: Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att beskriva och förklara var grĂ€nsen gĂ„r för om ett fel i bokföringen skall anses vara vĂ€sentligt samt vad som kan komma att pĂ„verka revisorn vid denna bedömning.Metod: För att uppnĂ„ uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Undersökningen utfördes med hjĂ€lp av en enkĂ€t samt ett fall som skickades ut genom mail.För att fĂ„ förstĂ„else för det valda Ă€mnet har tidigare forskning studerats.Slutsatser: En svĂ„r del för revisorns yrkesroll Ă€r att bedöma om ett fel i bokföringen skall anses vara vĂ€sentligt eller inte. DĂ„ det inte finns nĂ„gon generellt nedskriven tröskelnivĂ„ för alla revisorer i Sverige, har vi genomfört en undersökning för att kunna besvara vĂ„rt syfte om vad bedömningarna grundar sig pĂ„. De motiveringar vi har erhĂ„llit tyder pĂ„ en stor variation mellan de grunder som anvĂ€nds.

Konsumtionen av skor och klÀder har ökat med 50 % mellan Ären 2000 och 2010. Detta gör att skobranschen Àr ytterst intressant att kolla nÀrmare pÄ i synnerhet dÄ landets skokedjor fÄtt nedslag pÄ servicen enligt en undersökning som DN genomfört. Problemet som uppsatsen bygger pÄ Àr: hur pÄverkar sÀljare kundnöjdheten i skobutiker? Vad vill olika kundtyper ha för sorts sÀljare? För att fÄ större förstÄelse för detta problem tar uppsatsen upp relevanta teorier om försÀljningsteknik, anpassningsbar försÀljning och olika kundtyper. I dessa teorier beskrivs hur viktigt det Àr att sÀljaren anpassar försÀljningen efter kundens behov samt att det finns mÄnga olika kundtyper och hur man ska anpassa sig efter deras specifika behov.

Idag Àr diskussionen om revisorers oberoende och analysmodellen mycket aktuell. OberoendefrÄgorna har förts fram i rampljuset efter tÀtt duggade skandaler, bÄde internationellt och nationellt, dÀr bland annat Enron ? skandalen pÄtrÀffats. Lagen om analysmodellen infördes i Ärsskiftet 2001/2002, dÀr syftet med införandet av analysmodellen Àr att eliminera hotet mot att revisorn kan genomföra en objektiv revision.Nu nÀr det har gÄtt ett par Är sedan analysmodellen infördes, Àr vÄrt syfte med denna uppsats att undersöka hur analysmodellen upplevs idag. För att kunna uppfylla vÄrt syfte har vi byggt vÄr undersökning pÄ bÄde en kvalitativ och kvantitativ studie, dÀr den kvalitativa delen bestÄr av byrÄernas Äsikter genom att de fÄr besvara vÄr enkÀt med egna ord.

Titel: Revisorsprofessionens bedömningar ? En studie om hur den svenska revisorskÄren bedömer och arbetar med omstÀndigheter som kan orsaka oegentligheterBakgrund och problemdiskussion: Revisorer tillhör en profession och har fÄtt en betydande roll dÄ det rÄder informationsasymmetri mellan Àgare och förvaltare av kapital. NÀr företagsskandaler har intrÀffat har ofta revisorerna i företagen hamnat i fokus eftersom de inte ansets ha lyckats genomföra sitt granskningsuppdrag. Vid en revision kan ett objekt anses vara mer eller mindre viktigt att granska och vid en revision kan bedömningen ske pÄ tvÄ skilda sÀtt. Revisorn kan antingen förlitar sig pÄ tillgÀnglig programvara eller göra egna bedömningar av vad som ska granskas.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att förklara om svenska revisorer gör enhetliga bedömningar, av omstÀndigheter som kan orsaka oegentligheter, med tanke pÄ att de tillhör en profession eller om bedömningar och arbetssÀttet skiljer sig Ät med hÀnseende till revisorers erfarenhet och/eller byrÄtillhörighet.Metod: Studien har anvÀnt en deduktiv ansats vilket innebÀr att vi utgÄtt frÄn tidigare forskning för att generera hypoteser som sedan testats empirisk.

Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgÄngar ska redovisas lÀmnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sÄdana tolkningar görs pÄverkar de finansiella rapporter som nÄr intressenter. Det saknas undersökningar som berör det samspel som sker mellan revisor och klient. Ett samspel som Àr det sista som sker i den process frÄn att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem Àr det egentligen som bestÀmmer och vilka Àr faktorerna som pÄverkar de maktpositionerna parterna har i samspelet?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att karaktÀrisera samspelet mellan klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som pÄverkar maktpositionerna i samspelet.Metod: Uppsatsen bestÄr av tvÄ delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen pÄ samspelets bÄda parter och dÀrmed ta hÀnsyn till bÄda parternas perspektiv pÄ samspelet.

SammanfattningExamenstitel:Revisorns roll i ett aktiebolag ? sett ur företags samt revisorers perspektiv. Seminariedatum:Den 3 juni 2010. NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoÀng. Författare:Daniel Bengtsson, Fredrik Damberg, Jesper Lejdström.

Syfte: Syftet Àr att beskriva hur intressenterna upplever avskaffandet av revisionsplikten och ur intervjumallarna finna förklaringar till avskaffandet av lagen. Metod: Studien Àr av kvalitativt slag och bygger pÄ en deduktiv ansats. Empirisk data Àr huvudsakligen av primÀr karaktÀr, vilket har erhÄllits via e-post- samt telefonintervjuer av Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Empirisk data har sedan jÀmförts med insamlad teori som mynnar ut i en analys. Resultat och slutsats: Intressenternas arbete har inte pÄverkats av revisionspliktens avskaffande i nÄgon större utstrÀckning. Kvalitén pÄ deklarationen anses i nulÀget inte ha pÄverkats av revisionspliktens avskaffande och kvalitén pÄ Ärsredovisningarna behöver inte ha ett samband med revisionspliktens avskaffande. DÀrmed tyder detta pÄ att revisorn inte behövs som kontrollmekanism för att sÀkerstÀlla och upprÀtthÄlla kvalitén i rÀkenskaperna hos smÄ aktiebolag.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö Universitet,FED 334, System för redovisning, revision och Àgarstyrning, VT 2007Författare: Sandra Johansson och Sofie LanérHandledare: Karin JonnergÄrd och Ola NilssonTitel: Uppdragsbrevets pÄverkan pÄ förvÀntningsgapet: En studie av revisorer och deras klienterRevisorns roll och ansvar: Revisorernas roll har pÄ senare tid uppmÀrksammats alltmer och nya lagar och regler har införts för att förtydliga revisorns ansvar. Kravet pÄ ett skriftligt uppdragsbrev, Àr det första steget för att leva upp till den nya revisionsstandarden (RS) i Sverige. En standard som infördes med start i januari Är 2004. FAR SRS förhoppning Àr att uppdragsbrevet ska vara ett stöd bÄde för revisorerna och för deras klienter, bland annat eftersom ÄtgÀrderna klargör parternas rÀttigheter och skyldigheter i uppdraget. Uppdragsbrevet kan sannolikt ocksÄ bidra till att det sÄ kallade förvÀntningsgapet minskar.Syfte: Att undersöka om uppdragsbrevet har pÄverkat förvÀntningsgapet mellan revisorerna och deras klienter samt jÀmföra eventuella skillnader i uppfattningar mellan revisorer inom ?The Big Four? och revisorer pÄ övriga revisionsbyrÄer.Metodval: En kvalitativ studie genomfördes dÀr en matchning gjordes mellan revisorer och deras klienter för att kunna undersöka bÄda sidor av samma förhÄllande.

Background: Non-profit organizations have a large and significant role in Swedish society and Thunberg (2006) choose to express it like Sweden stops without nonprofit effort. But in several non-profit organizations, and then perhaps especially in sports, there exist problems with the economy. Tate (in Vermeer, Raghunandan & Dana, 2009) explains that the audit of non-profit organizations differs from the audit of for-profit companies as they often have differences in culture, organizational structure, financial requirements, accounting standards, financial reporting, financial statements and the auditor's risk environment. While the audit is different, it should also be noted that in the vast majority of non-profit organizations, there are no statutory requirements for audit, but despite this, 99% of all non-profit organizations have some form of audit regulated by their statute (Lunde?n & Lindblad, 2011).