Barn till missbrukande föräldrar är en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmärksammas mer än vad den gör idag. Syftet med vår studie är att belysa problematik kring tillämpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem.Tillvägagångssättet för att nå vårt syfte med denna studie, är att med en innehållsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer där missbruksproblematik förekommer. Vidare går vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet är att göra en jämförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete.Det som framkommer från Socialstyrelsen, är att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjänsten. Socialstyrelsen anser, att när föräldrar missbrukar bör barn och föräldrar få behandling tillsammans eller parallellt.

Den 1 februari 2003 trädde den lagändring som innebar att homosexuella par fick lov att prövas som adoptivföräldrar i kraft. Inför lagändringen tillsatte regeringen 1999 "Kommittén om barn i homosexuella familjer" som ledde utredningen vilken resulterade i SOU rapporten (2001: 10) "Barn i homosexuella familjer" som jag har valt att analysera.Uppsatsens syfte är att visa på att vad som menas med familj och föräldraskap är en konstruktion. Målet är därför att framhålla att det som antas vara neutrala fakta tvärtom är resultatet av åsikter, normer och värderingar. I anslutning till syftet har huvudfrågeställningen varit att titta på hur familj och föräldraskap konstrueras och (re)produceras i SOU-rapporten.För att besvara frågeställningen har följande underfrågor ställts: hur beskrivs homosexuella familjer och föräldrar i rapporten, hur konstrueras normalitet genom det avvikande samt hur kan man förstå rapporten som en del av kärnfamiljens upplösning?Uppsatsen utgår dels från Foucaults teori om skillnad där begreppen normalitet och avvikande varit vägledande och dels från familjesociologisk teori om familjens individualisering.

Att många barn världen över mist rätten till sitt biologiska hushåll och att flera befarar att hamna i samma situation är ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina råder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spår på familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För två år sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mål är att stärka familjeband och ge hushållets medlemmar ny hopp. Jag blev väldigt nyfiken på detta Center speciellt eftersom det var så annorlunda från andra Sociala Välfärdscenter i staden.

BAKGRUND: Barn leker familjeliv på olika sätt, ofta är det mamma-pappa-barn den så kallade kärnfamiljen. I dagens samhälle finns det även samkönade familjer. Med hjälp av forskning och relevant litteratur om familjerelationer har vi undersökt hur familjer levde förr samt hur familjekonstellationer har förändrats. Framförallt har vi fått ta del av barns tankar om familjerelationer.SYFTE: Att undersöka barns tankar kring familjerelationer med fokus på kärnfamilj och samkönad familj.METOD: I vår undersökning har vi använt kvalitativ metod. Vårt redskap är intervjuer både grupp och enskilda intervjuer, 20 barn på en förskola i västra Sverige blev intervjuade.

Studiens syfte är att studera yrkesverksammas beskrivning av deras arbete med barn i familjer med alkoholmissbruksproblematik. Utifrån det vill vi även belysa de olika stödmetoder som de använder sig av i sitt arbete. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide användes vid de olika intervjutillfällena. Resultatet visar på att den vanligaste hjälpmetoden för barn med missbrukande föräldrar är stödgrupper i olika former.

Asylsökande barn med uppgivenhetssymptom var i 2000-talets början ett relativt okänt tillstånd men ansågs ändå vara en unik svensk företeelse eftersom den snabba ökningen som skedde under denna period aldrig har påträffats i något annat land. Det finns ingen vedertagen klassificering av tillståndet och flera symptom inryms inom olika diagnoskriterier. Nationell forskning menar att tillståndet inte kan förklaras med någon bakomliggande somatisk sjukdom, och att föräldramanipulation av barnen inte kunnat påvisas utan att fenomenet kräver multifaktoriella förklaringsmodeller. Vidare bör behandlingsarbetet ta hänsyn till barnets unika bakgrund, symptom och familjesituation samt fokusera på föräldrastöd eftersom föräldrarna spelar en viktig roll för barnets psykiska mående. Syftet med studien är dels att belysa hur kunskapsläget kring asylsökande barn med uppgivenhetssymtom ser ut vid en BUP-mottagning i norra Sverige, dels undersöka hur dessa barn och familjer behandlas inom verksamheten.

En kvalitativt inriktad intervjustudie som ämnar till att belysa olika pedagogers förhållningssätt och bemötande av regnbågsfamiljer i förskolan utifrån de normer och värderingar som finns i samhället. Studien undersöker hur några pedagoger i förskolans verksamhet förhåller sig till familjer med samkönade vårdnadshavare, i studien även refererade till som regnbågsfamiljer, samt vilka metoder de använder sig av för att synliggöra begreppet familj i det dagliga arbetet med barnen. Inom arbetets ramar har vi också gjort en liten förstudie på en hbt-certifierad förskola samt intervjuat en regnbågsfamilj. För att nå en djupare förståelse för den situation som dessa familjer befinner sig i ger studien en kortfattad samhällelig bakgrund till synen på homosexuella samtidigt som vi redogör för litteratur som vi menar är relevant i förhållande till studien. Utifrån detta diskuterar vi hur normer, värderingar och heteronormativiteten i samhället, det vill säga hur samhället är uppbyggt kring en syn på heterosexualitet som det förgivettagna normala, avspeglar sig inom förskolans väggar.

Bakgrunden till denna studie är den aktuella brist på jourfamiljer som finns runt om i landets kommuner. Syftet med studien är att öka kännedomen om hur jourföräldrar upplever sitt uppdrag samt varför de valt att vara jourfamilj. De tidigare studier som gjorts visar på att det finns en avsaknad av jourfamiljer, och att det där av finns ett behov av att identifiera fler familjer villiga att ta uppdrag som jourfamilj. Det aktuella kunskapsläget som tidigare forskning visar på ger en bild av att jourfamiljer är ett relativt outforskat område och att jourfamiljernas upplevelser av uppdraget är än mer outforskat. Denna studie har undersökt hur sju jourfamiljsföräldrar från fem olika jourfamiljer beskriver och upplever sitt uppdrag.

Syftet med denna studie var att undersöka familjers erfarenheter av att ha deltagit i ett samverkansprojekt med nätverksmöten. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tre familjer. Texterna tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom utifrån familjernas svar nämligen, samordning/samarbete, förväntningar, delaktighet och frustration.Samtliga intervjuade familjer hade en livssituation som innebar att de var tvungna att ha kontakt med olika verksamheter för att få stöd att lösa ett problem. Att verksamheterna samordnades i nätverksmöte sågs som en lättnad av familjerna.

Denna C-uppsats är en meta-analys som granskar 20 vetenskapliga artiklar om partnerrelaterat våld, grymheter i krig och könsmaktsordningar i militära familjer. Alla studier är publicerade mellan 1978 och 2011 och behandlar våld i parrelationer, grymheter som begåtts av både manliga och kvinnliga soldater och kausala samband mellan krig, militarism och det civila samhället. Mitt mål är att testa teorin som säger att krig beror på patriarkala köns-strukturer som konstruerar stereotypa maskuliniteter och femininiteter, vilka i sin tur definierar män som starka, aggressiva och känslolösa, medan kvinnor antas vara svaga, sårbara, och vårdande. Genom att undersöka och jämföra variabler i både positivistisk och konstruktivistisk forskning, söker jag likheter och skillnader som kan ge en vidare förståelse för hur detta fenomen är sammansatt..

Social exkludering är ett aktuellt samhällsproblem lokalt liksom globalt. Det handlar i stort om individers och gruppers möjligheter till delaktighet i samhället, vilket avgörs av sociala, ekonomiska, politiska och kulturella processer. Att se social exkludering som ett samhällsproblem är relevant för att förstå behovet av ett mer integrerat samhälle och behovet av satsningar för att åstadkomma mer social inkludering. El Sistema är en social verksamhet som använder musik- och orkesterundervisning som verktyg för social och mänsklig utveckling. Verksamheten som 1975 startade i Caracas, Venezuela har utvecklats till en global rörelse.

Varje år drabbas 300 barn i Sverige av cancer. Många familjer upplever i samband med denna situation att tillvaron förändras drastiskt, och att den säkra vardagen ersätts med osäkerhet och rädsla. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och behov i samband med att deras barn drabbas av cancersjukdom. För att få fram föräldrarnas upplevelser och behov gjordes en litteraturstudie med vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. I resultatet framkom att många föräldrar som har ett cancersjukt barn upplevde kaos.

Mitt syfte med denna uppsats är att analysera den statliga offentliga utredningen SOU 2001:10 Barn i homosexuella familjer, för att se hur den normala respektive den onormala familjen skapas genom olika distinktioner. Jag fokuserar på hur kön/genus och begär kan ses som betydelsebärande konstruktioner i skapandet av den hetero- och den homosexuella familjen, samt den heterosexuella normens makt att begripliggöra handlingar, beteenden och kategorier.Jag analyserar min empiri, SOU 2001:10, med hjälp av feministiska och queer teoretiska utgångspunkter, där inspiration hämtats från dessa teoriers konstruktivistiska och dekonstruktivistiska ansatser. Jag har i uppsatsen varit intresserad av att visa hur queerteori kan användas för att dekonstruera ett empiriskt material som har materiell och kulturell betydelse.I uppsatsen visar jag hur Butlers heterosexuella matris kan användas för att förstå hur den homosexuella familjen normeras i utredningen. I kapitlet Familjens ?ontologi? visar jag hur den homosexuella familjen och den heterosexuella familjen skapar varandra och hur den heterosexuella hegemonin drar upp gränserna för de (o)begripliga familjerna..

Syftet med uppsatsen var att följa upp den korttidsterapi som bedrivs vid barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund samt undersöka om en till två samtal, utifrån ett systemiskt förhållningssätt och till utvalda familjer, kan ge goda upplevda behandlingsresultat och nöjda klienter. Metoden som användes var telefonintervjuer med 21 föräldrar till 20 barn som genomgått korttidsterapi vid BUP Östersund. Intervjuguiden var halvstrukturerad och undersökningsdesignen är därmed baserad på insamling av främst kvantitativ data med viss kvalitativ ansats. Resultatet av uppsatsen visar att behandlingen kan ge goda upplevda resultat och nöjda familjer. Hos majoriteten av barnen hade problemen minskat/försvunnit och de flesta har inte behövt söka hjälp igen.

BAKGRUND Modifierad Atkins Diet (MAD) och ketogenkost är kostbehandlingar som ordineras till barn med svårbehandlad epilepsi. Andra patientgrupper som behandlas med dessa dieter är patienter med glukostransportprotein typ 1-brist. Kostbehandlingarna är kolhydratfattiga och fettrika. I Sverige finns fyra sjukhus som arbetar med MAD och ketogenkost. I dagsläget saknas studier som beskriver hur behandlingarna upplevs av berörda familjer.SYFTE Syftet med studien var att utforska hur föräldrar till barn som behandlas med MAD eller ketogenkost upplever kostbehandlingen.METOD Kvalitativa intervjuer baserade på en halvstrukturerad frågeguide har genomförts.