Smärta är det vanligaste symtomet som individer söker medicinsk hjälp för. Ökas kunskapen om hur personer hanterar sin långvariga smärta i det dagliga livet förbättras också hälso- och sjukvårdspersonalens möjlighet att ge stöd och råd. Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse i samband med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller beskrivs i termer av sådan skada. Långvarig smärta handlar om icke-maligna tillstånd då smärta upplevts i minst tre månader alternativt sex månader. Syftet med studien var att belysa hur personer upplever långvarig smärta.

Precis som samhället utvecklas, måste även familjekonstellationerna följa samma utveckling.Kvinnor och män kan ha 'före detta partner' och 'expartner', men det finns inget barn som kanvara ett 'före detta barn'. Ett barn är ett livslångt åtagande, och därför är det viktigt att integlömma bort barnet när föräldrarna separerar.Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur unga vuxna talar om växelvis boende, samthur informanterna tycker att deras familjer fungerar/fungerade när den unga vuxna boddeväxelvis. Vi utförde sex kvalitativa intervjuer med ungdomar och unga vuxna, i åldrarnamellan 16-30 år. Vi analyserade intervjuerna med ett systemteoretisk synsätt, och förklarar hurolika system är uppbyggda med subsystem, och mellan dessa system finns gränser som är avbetydande för hur dessa system kan kommunicera med varandra och med omvärlden. Någraav våra informanter har styvföräldrar, styvsyskon och/eller halvsyskon.

Barn kan ha det svårt och fara illa på olika sätt i sina familjer. När dessa barn kommer till vården finns det en risk att hälso- och sjukvårdspersonal saknar kunskaper och riktlinjer om hur de ska upptäcka och ta hand om sådana barn. Därför kan det vara av vikt att beskriva hur en distriktssköterska kan identifiera barn som far illa för att barn som far illa ska kunna upptäckas i tid samt att hjälpinsatser sätts in så tidigt som möjligt för att kunna öka dessa barns välbefinnande och minska deras lidande. Vår frågeställning var: vilka metoder finns det för att kunna upptäcka ett utsatt barn? Syftet med studien är att beskriva hur distriktssköterskan kan arbeta för att identifiera barn som far illa.Studien är en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar analyserats enligt Friberg (2006).

I Sverige finns ett brett utbud av föräldrastödsinsatser. Trots att 1,5 miljoner av Sveriges invånare är utrikesfödda riktar sig endast 4 av 60 föräldrastödsinsatser till utrikesfödda föräldrar. Att blanda föräldragrupper med inrikes- och utrikesfödda föräldrar kan bidra till social interaktion mellan människor som inte med självklarhet kommer i kontakt med varandra i vardagslivets olika aktiviteter. Det finns ingenting som säger att en föräldrakurs är givande för en utrikesfödd förälder bara för att en inrikesfödd förälder har utvärderat kursen som positiv. Det finns forskning som visar på att det kan vara svårt att arbeta med föräldrastöd när deltagarna har skilda föreställningar om vad en bra familj och förälder bör vara.

Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och identitetsskapande. Tekniken har utvecklats från analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv på att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och väljer att se tecken om något, motivet låter sig betraktas av någon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder något för någon. Berättelsen preciserar och kategoriserar det som är viktigt för individen.Vid ett par tillfällen har jag intervjuat två familjer om deras familjebilder.

En beskrivande och problematiserande studie om stödgruppsarbete som metod i socialt arbete. I studien beskrivs fem olika verksamheter som arbetar med barn som har växt upp med missbruk i familjen.I studien beskrivs hur de professionella, stödgruppsledarna ser på och arbetar med den problematik som kan finnas hos barn som växer upp med missbruk. Den handlar om hur stödgruppen hjälper barnen och de unga, hur olika förutsättningar i de intervjuades verksamheter påverkar arbetet samt vilken betydelse ledarnas egen roll har i stödgruppsarbetet. Stödgruppledarnas uppfattningar har kopplats till forskning och teorier om barn som växer upp med missbruk, teorier för socialt arbete samt tidigare forskning på området stödgrupper. Slutsatserna av resultat och analys är att det finns många olika sätt man kan bedriva stödgruppsarbete på och att olika förhållningssätt till problematiken kan ha betydelse för arbetet.

Hur påverkas socialarbetares handlingsutrymme och relation till brukare i arbete medmanualbaserade metoder, enligt de yrkesverksamma? Vilka hinder kan uppstå när manualbaserademetoder importeras och används i svenska förhållanden? Hur kan den lokala organisationen tahänsyn till dessa kulturella skillnader? Vad kan arbete med manualbaserade metoder innebära försocialarbetarna? Hur påverkas professionen och socialarbetarnas syn på sin yrkesroll?Vad kanarbete med manualbaserade metoder, enligt socialarbetarna, innebära för brukare?Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbete med manualbaserade metoder, i en utvaldstadsdel i Göteborg, kan påverka det sociala arbetet som profession, samt hur det kan påverkasocialarbetare och brukare. Vi har intervjuat tio socialarbetare, verksamma inom behandlande ochförebyggande arbete med barn och familjer. Dessa semi-strukturerade intervjuer analyserar viutifrån begreppen humanism, etiska värden, normer och värderingar samt teorier ombehandlingsarbete och bemötande i socialt arbete.För de yrkesverksamma finner vi att arbetet med manualbaserade metoder kan leda till enlojalitetskonflikt mellan rollerna hjälpare och utvärderingsassistent. Relationen till brukarnaförändras så att teknik, kompetens och ekonomiska värden får ökad betydelse, kanske på bekostnadav humanistiskt hänsynstagande.

Sannolikheten att ett dammbrott ska inträffa i Lule älv antas vara mycket låg, men konsekvenserna skulle bli stora om ett sådant inträffar. Syftet med examensarbetet är att undersöka behovet av information hos boende i Porjus och Boden före och vid ett tänkbart dammbrott i Lule älv. Frågeställningarna är: Vill de boende ha information och, om så, vilken slags information vill de ha före och vid ett eventuellt dammbrott? På vilket sätt vill de boende informeras vid ett dammbrott? Hur är förtroendet för Vattenfall, kommun, Länsstyrelsen och media hos de boende? Är det viktigt för de boende vem information kommer från före och vid ett eventuellt dammbrott? Hur bedömer de boende riskerna och effekterna av ett dammbrott? Är de boende oroliga för att ett dammbrott ska inträffa? Finns det någon skillnad mellan könen eller boende på respektive ort? Överensstämmer ansvaret hos Vattenfall, Länsstyrelsen och kommunerna med de boendes uppfattning om vad dessa myndigheters ansvar är vid ett dammbrott? Ett frågeformulär skickades ut till slumpmässigt utvalda invånare i Porjus och Boden. Telefonintervjuer genomfördes med representanter för Gällivare, Jokkmokk, Boden och Luleå kommuner samt Vattenfall Vattenkraft AB.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personal på ideella kvinnojourer, socialkontor samt kommunala verksamheter för våldsutsatta kvinnor tolkar och förstår våld i nära relationer. Jag är också intresserad av att göra jämförelser mellan de olika verksamheternas förklaringsmodeller.Undersökningen har genomförts genom sammanlagt sex halvstrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom ovan nämnda verksamheter: två personer från ideella kvinnojourer, två från kommunala verksamheter, samt två från socialtjänsten. Intervjupersonernas svar har sedan kategoriserats under olika teman som återfinns i materialet, varefter jag jämfört svaren, för att hitta likheter och skillnader.De mest framträdande resultaten är att kvinnojourerna och de kommunala verksamheterna har ett könsmakts- eller jämställdhetsperspektiv på mäns våld mot kvinnor, där man ser våldet som en makt- och kontrollhandling utövat av en man mot en kvinna. Socialsekreterarna ser istället våldet mer som en familjekonflikt, som kan bero på att familjen befinner sig i en svår livssituation. Här återfinns också föreställningar om de särskilda svårigheter som kan drabba invandrade familjer när man kommer till Sverige.Skillnaderna i synsätt kan delvis förklaras med att man arbetar på olika sätt, samtidigt som de olika synsätten också ger olika lösningar på problemet, vilket får konsekvenser för hur man arbetar.

SammanfattningDen tekniska utvecklingen i dagens samhälle går allt fortare. Vi talar ofta om den tekniska kompetens som man förväntas besitta idag. Samhället har en förväntning på individen att klara av allt mer teknik. Det kan handla om att använda GPS som standard i våra bilar, och för barnens del allt mer digitala och tekniska leksaker, samt miljöer. Med denna förväntan undrar vi om det går att förbereda och rusta barnen tidigt i förskolan för den allt mer föränderliga miljö inom teknikområdet som de kommer att möta inom en snar framtid.

Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse.

Bakgrund: Att beröra någon annan ger känslor och känslouttryck hos både individen som utför handlingen och mottagaren. Mellanmänsklig beröring är ett uttryck för kärlek eller tillgivenhet inom familjer och även i andra miljöer. I kliniska sammanhang är beröring viktigt p.g.a. den lugnande effekt och emotionella påverkan som sker. Att lägga handen på någon som lider kan skapa trygghet.

Bakgrund: Flertalet ungdomar äter idag inte frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar i åldern 12-18 år.Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys.Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hälsa. I vilken grad ungdomar äter frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för frukostens betydelse för hälsan.Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda frukostvanor.

Arbetslösheten bland utrikes födda har ökat de senaste åren och är större jämfört medarbetslösheten hos inrikes födda, läget för utrikesfödda kvinnor är särskilt svårt. Att förstå vad somkrävs för att arbetsmarknaden ska inkludera fler människor är komplext. En liten del kan dock varaatt förstå hur arbetsmarknadsprojekt fungerar, vad de bidrar med och hur de upplevs av de somdeltar. Syftet med studien har därför varit att gå närmare in på ett specifikt arbetsmarknadsprojektoch fråga hur deltagare ser på tiden efter projektet, hur de ser på sin fortsatta etablering påarbetsmarknaden, vad de upplever att medverkan i projektet bidrar med och hur de upplever sinnuvarande yrkesroll. Deltagarna i studien arbetar som kulturtolkar då projektet har som mål attunderlätta kontakten mellan skolan och nyanlända familjer som har barn i skolan.Den här studien har en induktiv ansats eftersom att området är relativt outforskat och det var svårtatt veta vad som skulle komma att hittas.

Fokus i vårt examensarbete ligger på utvecklingssamtal med föräldrar och elever med annat modersmål än svenska. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare förbereder utvecklingssamtal. För att ta reda på detta undersökte vi vissa förhållanden. Kallar läraren till möte eller inbjuder hon? Bestämmer läraren plats eller får föräldrarna vara med och bestämma? Hur får föräldrarna veta syftet med mötet? Verkar föräldern uppfattas som en jämlike/jämbördig till läraren? Vi delade ut enkäter på två skolor, en på skola A som ligger i en av Stockholms förorter och en på skola B som ligger i en större ort i Dalarna.