Den här uppsatsen undersöker mentalisering och dess betydelse vid starten av ett föräldraskap, bildandet av en familj.? Studien utgår ifrån affektteori och anknytningsteori som en grund för mentaliseringsförmågans framväxande.? Via en kvalitativ studie undersöks hur föräldrar uttrycker mentalisering över sig själva och sina barn i ett redan genomfört intervjumaterial med 4 föräldrapar under graviditet och fyra veckor efter barnets födelse. Intervjuerna genomfördes för 15 år sedan av Monica Hedenbro. Studien visar att det är möjligt att avläsa föräldrars försök till mentalisering över sina barn men att mentalisering också uppstår i den dialog som paret har med varandra. Studien visar också att det går att se en skillnad mellan olika familjer.När en förälder har möjlighet att dela sina egna tankar/farhågor och bli lyssnade på av den andra föräldern ev. även få bekräftelse så ökar antalet kommentarer om mentalisering.Kommentarer om reglering av barnets fysiska behov föregår kommentarer om mentala tillstånd/mentalisering . Forskning visar på sambandet mellan trygg anknytning och att föräldrar tillskriver sina barn egna känslor, tankar och intentioner och kommenterar barnets inre värld i ?mental states?. Studien som helhet visar på vikten av att stödja föräldrars kommunikation med varandra och med sitt barn tidigt i blivandet av en familj, redan under graviditeten. .

Bakgrund: Varje år drabbas ca 300 familjer i Sverige av det tragiska beskedet att deras barn har cancer, från den dagen blir deras liv aldrig sig likt. Allt fokus hamnar på det sjuka barnet och andra viktigare saker hamnar i skymundan. Att som sjuksköterska möta dessa familjerna kan vara både svårt och påfrestande då de inte alltid vet hur de skall bemöta familjen i sin sorg. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser i nära anslutning till barnets bortgång i cancer. Metod: Denna kvalitativa litteraturstudien är baserad på sex självbiografier och data har analyserats enligt en kvalitativ manifest innehållsanalys (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). Resultat: Resultatet visar att när läkarna har gjort allt för att barnet skall bli frisk men det räcker inte till, känner föräldrarna att de vill göra allt de kan för att barnet skall få en sådan bra sista tid i livet som möjligt. Vidare framkommer det att när slutet är nära och föärldrarna ser hur barnet lider önskar de att barnet får somna in. Slutsats: Efter barnets död upplever föräldrrna att de har svårt att gå vidre i livet och känna glädje igen, då sorgen efter barnet är för stor. Att ha en bra relation föräldrar och vårdpersonal emellan och att de får det stöd de behöver, hjälper föräldrrna mycket i det kaotiska liv de lever. .

Det är ingen överdrift att Reportrar utan gränser betraktar Mexiko som ett av världens farligaste länder för journalister. Det finns ingen säkerhet. Av enkäten framgår det att förtroendet för polisen är i princip obefintligt. Många journalister har blivit hotade och känner sig oroliga för sig själva och sina familjer. Ingen går säker i städerna Tijuana och Juarez.

I psykiatrireformens spår har ett större antal patienter med psykiatriska sjukdomar blivit mer beroende av sina anhöriga. Det ledde till att anhöriga får ta ett stort ansvar som leder till en merbelastning ?Burden of care?. Merbelastningen påverkade det känslomässiga klimatet i familjen ?Expressed emotion?.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilken livskvalitet barn och ungdomar med astma och deras föräldrar hade. Till resultatet användes tretton vetenskapliga artiklar publicerade tidigast år 2000. Databaserna Elin, Blackwell Synergy och Ebsco Host användes vid artikelsökningen och en manuell sökning gjordes via www.asthma.se. Sökorden asthma, child, parents, quality of life, experience och coping användes i olika kombinationer. Artikelurvalet gjordes för att passa litteraturstudiens syfte och frågeställningar och det vetenskapliga värdet i artiklarna skattades med hjälp av modifierade granskningsmallar.

Akutmottagningar idag får ofta in barn som behöver opereras akut. Personalen på akutmottagningen ställs då inför en situation där de inte hinner informera och förbereda barnet på vad som ska ske. Detta kan skapa en otillräcklighetskänsla hos anestesisjuksköterskorna på operation som därmed får ta hand om ett barn som inte är förberett på vad som kommer att hända. Att skapa förtroende hos barnet är en process som inte kan skyndas på och kräver mycket tid ända från första mötet med barnet. Denna studie vill belysa vad anestesisjuksköterskorna baserar sina val och strategier på i detta möte.

Denna studie handlar om hur föräldrar ser på sin föräldraroll idag och vi har valt att betrakta det ur ett sociologiskt perspektiv med sociokulturella teorier. Syftet är att undersöka senmoderna föräldrars syn på sin roll som uppfostrare under deras barn/barns uppväxt. Vi ställer oss frågorna: Vad innebär en senmodern, god uppfostran och hur vill föräldrarna att deras barn ska leva som vuxna? Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod, fokusgruppsintervjuer, där medlemmarna i gruppen interagerar och delar med sig av egna erfarenheter. Intervjumaterialet som ligger till grund för studien är analyserat horisontellt och sammanslaget.

Adoptivföräldraskapet skiljer sig en del från det biologiska föräldraskapet och adoptivföräldrarna ställs inför annorlunda utmaningar. De måste bli godkända för att kunna bli föräldrar. Barnet har ett annat ursprung än föräldern och ett internationellt adopterat barns utseende skiljer sig från förälderns. Omgivningens reaktioner gällande adoptionen kan variera. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur adoptivföräldrar upplever det specifika i adoptivföräldraskapet.Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta adoptivföräldrar.

Syftet med mitt examensarbete är att bidra med ökad kunskap om och förståelse för invandrarelevers situation i skolan vad gäller bemötande, trivsel och lärande. Frågeställningarna jag utgick ifrån var: Hur upplever invandrarelever sig själva och hur blir de bemötta i skolan av lärare och klasskamrater? Vilka möjligheter respektive hinder ser invandrarelever i skolan? Vilka erfarenheter har invandrarelever genom att de vuxit upp i två olika kulturer? Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer med 10 invandrarelever i en mångkulturell skola i en medelstor stad.De flesta av de intervjuade eleverna är födda i Sverige men trots detta ser ingen av eleverna sig som svenskar. Alla invandrareleverna trivs i skolan med sina lärare och klasskamrater. Det mest positiva med skolan är att lära sig olika saker och att träffa kompisar, men få elever har berättat om sitt språk och ursprungsland på lektioner men däremot för kamrater på raster.

Fibromyalgi är en sjukdom med okänt ursprung. Huvudsakliga symtom är muskelsmärta, trötthet och sömnstörningar, vilket påverkar det dagliga livet hos den drabbade människan. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur fibromyalgi påverkar människans hälsa och välbefinnande, påverkan på det dagliga livet samt upplevelsen av mötet med/inom vården.Studiens resultat baseras på tolv vetenskapliga artiklar med relevans för examensarbetets syfte. Artiklarna har kvalitativ ansats och söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Analys av artiklarnas resultat beskrivs i fyra teman; Upplevelse av hälsa och välbefinnande, Påverkan på dagligt liv, Brist på förståelse och kunskap från omgivningen samt Upplevelse av mötet i vården.Resultatet visar att smärta och trötthet föranledd av fibromyalgi påverkar upplevelsen av hälsa och välbefinnande.

Den psykiska ohälsan ökar mest i storstadsområdena, men ökar i alla regioner och i samtliga sociala grupper. Andelen stressrelaterade sjukskrivningar ökar, främst bland unga människor och kvinnor. Utmattningssyndrom tycks mest förekomma i s k välfärdsyrken; service, vård, skola och myndighetsutövande. Vid sekelskiftet 1900 uppvisades likartade symtom med fysisk och mental trötthet. Syftet var att beskriva hur personer med utmattningssyndrom upplever sin livssituation och effekterna av akupressurbehandling.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Studien syftar till att söka förståelse för hur lärare talar om och reflekterar kring Social och Emotionell Träning (SET) som en pedagogisk uppgift och en professionell utmaning i klassrummet.  Detta undersöks mot bakgrund av följande frågeställningar: Vari ligger utmaningen i undervisandet av SET? Vilka dilemman existerar här? Vad är det som står på spel? Studiens gjordes mot bakgrund av att SET kritiserats hårt i olika medier och ska därför förstås mot bakgrund av denna kontext. Studien är baserad på individuella kvalitativa intervjuer med nio låg- och mellanstadielärare. Lärarnas tal om SET har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats.

Som pedagoger i grundskolan kommer vi möta elever med funktionshinder inom autismspektrumet och därför vill vi utöka vår kunskap kring detta för att vara bättre förberedda inför mötet med dessa elever. Vi har undersökt skolsituationen för dessa elever för att se hur väl situationen stämmer överens med den inkluderande skola som beskrivs i både skollagen och läroplanen. Enligt de två behandlingsmetoder vi utgått från, TEACCH- och Lövås-metoden, bör målet vara att dessa barn ska få en likvärdig utbildning i en inkluderande skola. Genom att intervjua och jämföra olika aktörer som berör elever med detta funktionshinder, har vi fått insikt i vilka resurser eleverna har tillgång till, hur de fördelas och grunderna till denna fördelning. Vårt resultat är att det krävs väl använda resurser och en positiv inställning till dessa barn i en inkluderande skola.

Bakgrunden till detta arbete var att vår hälsouppfattning påverkas av en mängd faktorer. Inom familjer var detta något som starkt relaterades till övriga familjemedlemmars välmående och välbefinnande. Inom den pediatriska vården beskrevs samarbete mellan patienter, föräldrar och vårdpersonal som en viktig faktor. Denna familjecentrerade vård kunde, beroende på hur den fungerade, påverka samtliga parters uppfattningar och upplevelser på positiva och negativa sätt. Denna litteraturstudies uppgift var att undersöka hur den pediatriska vården på sjukhus fungerade i praktiken med syftet att belysa patienters, föräldrars och vårdares uppfattningar och upplevelser av pediatrisk omvårdnad.