Adoptivföräldraskapet skiljer sig en del från det biologiska föräldraskapet och adoptivföräldrarna ställs inför annorlunda utmaningar. De måste bli godkända för att kunna bli föräldrar. Barnet har ett annat ursprung än föräldern och ett internationellt adopterat barns utseende skiljer sig från förälderns. Omgivningens reaktioner gällande adoptionen kan variera. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur adoptivföräldrar upplever det specifika i adoptivföräldraskapet.Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta adoptivföräldrar.

Övervikt och fetma bland barn har ökat både i Sverige och internationellt de senaste två decennierna. Totalt bland alla barn i Sverige har 15 - 20 % övervikt. Sunda kostvanor och fysisk aktivitet från tidig ålder kan minska risken att utveckla övervikt och fetma. Barnhälsovården i Sverige arbetar utifrån barnets hälsa och har stora möjligheter att nå ut till alla familjer. I arbetsuppgifterna ingår att främja barnets hälsa, följa tillväxtutvecklingen, samt stötta föräldrarna i sin föräldraroll.

Intresset för barn med Downs syndrom har funnits hos mig sedan förskollärarutbildningen för 25 år sedan, då jag under en praktikperiod mötte en flicka med detta syndrom. Hon var vid 13 års ålder utan verbalt tal. När jag många år senare hörde talas om Karlstadmodellen, som är en modell för språkträning av barn, ungdomar och vuxna med språkstörning kom jag att tänka på denna flicka och vilka möjligheter hon kunde ha haft. Under specialpedagogutbildningen har intresset kommit att röra samhällets stöd, arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation och inkludering av dessa barn. I denna undersökning har intervjuer gjorts med 15 personer i nära kontakt med fyra barn med Downs Syndrom: föräldrar, resurspersoner/assistenter, förskollärare, lärare och fritidspedagoger.

Diagnoser är ett ämne som diskuteras både på skolor och i samhället, det finns mycket forskning om bland annat för- och nackdelar kring medicinering, kosthållning, pedagogiska förhållningssätt samt uppfostringstekniker. Lärare och pedagoger möter oftast dagligen barn i behov av särskilt stöd samt deras föräldrar. Men hur präglas och utformas familjens vardag när det finns ett barn med atypiskt beteende, det vill säga när ett barn har ett beteende som inte passar in i alla situationer? Vilka tankar har syskon, föräldrar och barnet själv angående familj, vänner och relationer? För att undersöka detta togs kontakt med fem familjer. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hjälp av diktafon som senare transkriberades.

Bakgrunden till detta arbete var att vår hälsouppfattning påverkas av en mängd faktorer. Inom familjer var detta något som starkt relaterades till övriga familjemedlemmars välmående och välbefinnande. Inom den pediatriska vården beskrevs samarbete mellan patienter, föräldrar och vårdpersonal som en viktig faktor. Denna familjecentrerade vård kunde, beroende på hur den fungerade, påverka samtliga parters uppfattningar och upplevelser på positiva och negativa sätt. Denna litteraturstudies uppgift var att undersöka hur den pediatriska vården på sjukhus fungerade i praktiken med syftet att belysa patienters, föräldrars och vårdares uppfattningar och upplevelser av pediatrisk omvårdnad.

Introduktion: Familjecentrerad vård innebär en process där involvering och deltagande leder till professionellt stöd för barn och familj. Detta karaktäriseras av en relation mellan vårdpersonal och familj där båda parter tar åtar sig ansvar för barnets omvårdnad och hälsovård. För barn upplevs en separation från föräldrarna ofta som ett stort trauma, varför det är viktigt att föräldrarna är närvarande under sjukhusvistelsen. Föräldrar kan bland annat bidra med tröst och stöd till barnet. Familjecentrerad vård ger således en möjlighet för familjen att vara delaktig i barnets vård.

Idag överlever cirka 80 % av de barn som drabbas av cancer men fortfarande finns de barn som inte kan botas och där behandlingen övergår i en palliativ fas. Inom den pediatriska vården är det viktigt med ett familjeperspektiv vilket innebär att hela familjen ska involveras i barnets vård. Det är av stor vikt att dessa familjer får bra stöd i situationen vilket är viktigt att sjuksköterskan bidrar med. Problem kan uppstå när sjuksköterskan har svårt att förstå föräldrarnas situation och därmed blir det svårt att individanpassa det stöd som föräldern verkligen behöver. Syftet med uppsatsen är att beskriva föräldrars uppfattningar av att vårda sitt cancersjuka barn i den palliativa vården.

Syftet med denna uppsats är att visa hur historien kring barnavården påverkat dagens sociala barnavård, vilka förändringar som har skett och vilka äldre syn- respektive arbetssätt som finns kvar. Vi vill även undersöka dagens intentioner med det sociala barnavårdsarbetet, finns det eventuella hinder som försvårar dessa?Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning av socialtjänstens barnavårds historia, lagförändringar, förhållningssätt, etik och ungdomars röst. Detta mynnar sedan ut i hur det sociala arbetet ser ut idag med fokus på socialsekreterarnas arbete med barn, unga och deras familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat tre socialsekreterare ifrån tre medelstora kommuner i södra delen av Stockholm.I vårt resultat och analysdel har vi använt oss av bakgrunden, tidigare forskning, teoretiska perspektiv samt vårt intervjumaterial.

BakgrundFetma är en utbredd folksjukdom, hos såväl barn och unga som hos vuxna.Övervikt och fetma ökar riskerna för flertalet livslånga och potentiellt livshotande sjukdomar som diabetes typ 2 och kardiovaskulära sjukdomar. Genom preventivt arbete kan sjuksköterskan hjälpa barn, föräldrar och familjer till en bättre hälsa vilket i längden även leder till en förbättrad hälsa på samhällsnivå.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma.MetodEn allmän litteraturöversikt valdes med avsikt att sammanställa den aktuella vetenskapliga kunskapen som finns inom ämnet. Totalt har 17 artiklar inkluderats.ResultatFem huvudkategorier formulerades. Förutsättningar för sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma, med fokus på kunskap och ansvarsområden.Föräldrautbildning, med föräldrarnas avgörande roll för barnens hälsa i centrum samt hur sjuksköterskan på bästa sätt arbetar med utbildning av föräldrarna. Motiverande samtal,enligt forskning den mest framgångsrika metoden för preventionsarbete inom området.Interprofessionella teamet, ett arbetssätt som har stor potential att effektivisera preventionsarbetet.

I Sverige får årligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vården för barn handlar om att vårda barnets kropp, själ och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan är ett stöd när familjer hamnar i en krissituation och det är betydelsefullt att ha en förståelse för vilken omvårdnad föräldrarna är i behov av. Syftet med studien var därför att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer.Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys av självbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och använda ordet barncancer.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal.

Inledning: Uppskattningsvis har mellan 100-140 miljoner flickor och kvinnor i hela världen blivit utsatta för kvinnlig omskärelse. Man uppskattar även att ytterligare ca tre miljoner flickor varje år riskerar att bli omskurna. I Sverige möter sjuksköterskan omskurna kvinnor inom många olika verksamheter i vården. För de flesta är kvinnlig omskärelse en svår tradition att möta. Det väcker känslor som ilska, avsky och en stor oförståelse.

Immigrationen till Sverige har ökat markant de senaste åren. Kommuner och skolor får ta emot barn och ungdomar från många olika kulturer och grundsärskolan är inget undantag. På grund av elevernas funktionsnedsättning krävs ofta ett mer nära samarbete med elevens hem, vilket ställer andra krav på speciallärarnas insikt och bemötande. Syftet i studien var att undersöka interkulturell kompetens hos grundsärskolans speciallärare i mötet med elever och föräldrar av annan kulturell bakgrund. Undersökningen baseras på 17 halvstrukturerade intervjuer med fokus på respondenternas beskrivningar av mötet med och erfarenheter av, olika kulturbakgrunder och elever och familjers livsvärldar.

Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhållningssätt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om två pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogens förhållningssätt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua två pedagoger som arbetar i en förberedelseklass år 1-3 och år 6-9.

Syftet med det här examensarbetet är att komma lite närmare tvåspråkighetens värld och att få en djupare kunskap om detta fascinerande universum. Att lära känna de förhållanden och samspel som skapas mellan individer i det flerspråkiga samhället har blivit allt mer aktuellt och angeläget och därför valde jag det här temat. Forskningsfrågor i detta arbete fokuseras på tvåspråkig inlärning och uppfostran och hur det påverkar individens identitet samt vilka fördelar respektive nackdelar tvåspråkighet innebär. Arbetet är uppbyggt i två delar. Den första baseras på litteratur studier som beskriver tvåspråkighet på ett generellt sätt och den andra på en empirisk studie där jag fokuserar på några av de tvåspråkiga spansktalande barn som bor i Sverige.