Syfte och frågeställningarMitt syfte var att finna eventuella skillnader i träningseffekt mellan ren koncentrisk och excentrisk styrketräning. Jag har därmed utgått ifrån följande frågeställningar:? Skiljer sig tung excentrisk och koncentrisk styrketräning åt i effekterna på styrkeprestationer i form av hopptest och styrketest?? Skiljer sig effekterna av träningen åt mellan män och kvinnor?MetodUtifrån syftet och frågeställningarna gjorde jag en studie med ett antal testpersoner där de fick genomgå ett antal tester innan en träningsperiod och samma tester efter träningsperioden, som pågick i tio veckor. Hälften var kvinnor och hälften var män. Den ena gruppen tränade bara koncentriskt (KON) och den andra gruppen bara excentriskt (ECC).Testerna som utfördes före och efter träningsperioden var: isometrisk styrketest, omkretsmätning av lårmuskulaturen, Squat jump, counter movment jump, drop jump och benpress i släde.ResultatDet fanns en tendens att den excentriska träningsgruppen hade en ökning av sin omkrets efter träningen, medan den koncentriska inte visade en sådan tendens.

Bakgrund: Maxhastighet är en viktig faktor inom många idrotter. Olika faktorer som påverkar maxhastighet är anaerob kapacitet, anaeroba energikällor, muskelstyrka samt förmåga att utveckla power. Plyometrisk träning, där explosiva hopp utförs, har som mål att förbättra stretch-shortening cycle (SSC) och power, vilka är viktiga faktorer vid sprint.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sex veckors plyometrisk träning påverkade maxhastighet, hopphöjd i vertikalhopp samt maxstyrka i knäböj. Studien undersökte även sambandet mellan maxhastighet och hopphöjd samt maxhastighet och maxstyrka. Den här studien är viktig då ingen tidigare studie till vår vetskap har undersökt hur plyometrisk träning påverkar maxhastighet, hopphöjd och maxstyrka.Metod: Tre test användes för att mäta maxhastighet, hopphöjd samt maxstyrka.

Syfte och frågeställningarMitt syfte var att finna eventuella skillnader i träningseffekt mellan ren koncentrisk och excentrisk styrketräning. Jag har därmed utgått ifrån följande frågeställningar:? Skiljer sig tung excentrisk och koncentrisk styrketräning åt i effekterna på styrkeprestationer i form av hopptest och styrketest?? Skiljer sig effekterna av träningen åt mellan män och kvinnor?MetodUtifrån syftet och frågeställningarna gjorde jag en studie med ett antal testpersoner där de fick genomgå ett antal tester innan en träningsperiod och samma tester efter träningsperioden, som pågick i tio veckor. Hälften var kvinnor och hälften var män. Den ena gruppen tränade bara koncentriskt (KON) och den andra gruppen bara excentriskt (ECC).Testerna som utfördes före och efter träningsperioden var: isometrisk styrketest, omkretsmätning av lårmuskulaturen, Squat jump, counter movment jump, drop jump och benpress i släde.ResultatDet fanns en tendens att den excentriska träningsgruppen hade en ökning av sin omkrets efter träningen, medan den koncentriska inte visade en sådan tendens.

Syfte och frågeställning: Studien är gjord för att undersöka sambandet mellan den fysiska prestationsförmågan hos manliga innebandyspelare på elitnivå och lagets tabellplacering efter avslutat grundserie.Är det så att det lag som har bäst fysik också uppvisar bäst resultat i form av tabellplacering efter avslutad grundserie?Metod: Fyra lag i den svenska elitserien för herrar, alla med ambitionen att nå slutspelsplats valdes ut för att delta i studien. Efter kontakt med lagens ansvariga coacher, där förutsättningarna noggrant förklarades angående anonymitet och upplägg etc. testades lagen i en rad olika fysiska tester baserade på de grenspecifika krav som ställs på en innebandyspelare. De tester som genomfördes var chins, dips, brutalbänk, moment som är vanligt förekommande inom fysprofiler.

AimThe aim of the present study was to evaluate physical performance according to ?fysprofilen? in skiers of the Swedish mogul ski team and to compare their physical performance at three test occasions during one year.MethodsAll eight elite mogul skiers at the Swedish national mogul ski team during the seasons 2011/2012 and 2012/2013 participated voluntarily in this study. The test battery ?fysprofilen? was performed at three test occasions, October 2011, May 2012 and October 2012. Muscle strength was evaluated with Squats, bench press and grip strength; power was evaluated with power clean, Squat jump, countermovement jump with and without arm swing, Harre´s test and the 30 meters sprint.

Sedan en tid tillbaka har karatelandslaget haft behov av fysiologiska tester och de har velat ta fram en ny kravprofil. Det har tidigare funnits två stycken kravprofiler som man inte har utvärderat och båda är skapade av två olika ledningar.Syfte:Syftet är att utvärdera tester som landslaget skall använda vid uttagningar och vid fysiologiska testtillfällen för att se utvecklingen i de fysiska förmågorna hos aktiva.Frågeställningar:Vilka tester skall läggas till kravprofilen? Vilka tester skall tas bort från kravprofilen?, Vilka tester skall förändras i kravprofilen?Metod:Äldre kravprofiler granskades och internationella förbund kontaktades med telefon och internet för att ta reda på mer information om fystester. Förbund som kontaktades var turkiska -, franska-, spanska -, ryska - och japanska förbundet. Även likartade idrottsförbund som boxning -, wushu - och takewandoförbundet kontaktades.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hos vältränade om det fanns något samband mellan maximal styrka, effektutveckling och snabbhet, dvs tester som till stor del speglar anaerob kapacitet. Syftet var också att undersöka om det här fanns någon skillnad och/eller likhet mellan kvinnor och män.(1) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan effektutveckling och maximal styrka? (2) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan effektutveckling och snabbhet? (3) Hur ser det eventuella sambandet ut mellan maximal styrka och snabbhet? (4) Hur ser det eventuella sambandet ut, på ovanstående frågeställningar, hos kvinnor och män?Metod: Metoden var kvantitativ och laborativ, utformad för att undersöka det eventuella sambandet mellan snabbhet, maximal styrka och effektutveckling ? Detta testades genom tre olika fysiologiska tester. Testerna genomfördes på en grupp bestående av 10 män (ålder 24,4±2,8 år, kroppsvikt 78,9±9,7 kg och längd 175,6±7,5 cm) och 10 kvinnor (ålder 24,1±1,7 år, kroppsvikt 65±8,0 kg och längd 167±5,7 cm) som var vältränade men hade olika idrottsbakgrund. Målet var att, utifrån den undersökta gruppen, kunna göra uttalanden om en större population.

Sedan en tid tillbaka har karatelandslaget haft behov av fysiologiska tester och de har velat ta fram en ny kravprofil. Det har tidigare funnits två stycken kravprofiler som man inte har utvärderat och båda är skapade av två olika ledningar.Syfte:Syftet är att utvärdera tester som landslaget skall använda vid uttagningar och vid fysiologiska testtillfällen för att se utvecklingen i de fysiska förmågorna hos aktiva.Frågeställningar:Vilka tester skall läggas till kravprofilen? Vilka tester skall tas bort från kravprofilen?, Vilka tester skall förändras i kravprofilen?Metod:Äldre kravprofiler granskades och internationella förbund kontaktades med telefon och internet för att ta reda på mer information om fystester. Förbund som kontaktades var turkiska -, franska-, spanska -, ryska - och japanska förbundet. Även likartade idrottsförbund som boxning -, wushu - och takewandoförbundet kontaktades.

SammanfattningInledning: Specialidrott har funnits i skolvärlden sedan 70-talet och har lett till att många ungdomar har kunnat kombinera skola och elitidrottssatsning vid sidan om varandra. Det har skapats RIG (riksidrottsgymnasier) och ämnet specialidrott har lagts till som en kurs på gymnasieskolan. Målet med RIG var att göra det möjligt för talangfulla ungdomar att kombinera elitidrott med gymnasiestudier då gymnasietiden anses vara en brytpunkt för när elitsatsningen börjar. Att gå på ett RIG innebär även att få träna väldigt mycket och tävla med många av de bästa i samma åldersgrupper. RIG-systemet har producerat många svenska elitidrottare i olika idrotter.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka utveckling av styrka och aerob förmåga vid kombinationsträning med olika intensitet och volym i den aeroba träningen. Studiens frågeställningar var: (1) Utvecklas maximal styrka olika då styrketräning kombineras med antingen högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning? (2) Vilket av dessa två kombinationsprogram är effektivast för att öka maximal syreupptagningsförmåga (VO2max), laktattröskeln, maximalt blodlaktat och tid till utmattning? MetodEn kvantitativ träningsstudie genomfördes med 18 manliga försökspersoner (fp) som under en sex veckors period fick bedriva styrketräning och aerob träning kombinerat i ett och samma träningsprogram. Fp delades in i två olika grupper om vardera nio personer där den aeroba träningen skiljde grupperna åt. Under den sex veckor långa träningsperioden fick båda grupperna utföra ett vetenskapligt förankrat styrketräningsprogram med knäböj som övning tre gånger i veckan i syfte att utveckla maximal styrka.