I början av vårterminen 2005 blev vi tilldelade detta examensjobb, som avslutning på YTH-programmet. Uppdragsgivare är Luleå kommun, Tekniska Förvaltningen. De vill få en projektering utförd på en gång- och cykelväg i S.Sunderbyn. Den ska gå från Kläppenskolan till Bodvallen längs väg 592. Bakgrunden till projektet är att de 450 st boende i området vill få en trafiksäker miljö framförallt för gående och cyklister.

Hydratationssprickor i betong behandlas vanligtvis vid arbete med grövre konstruktioner. Det är av stor vikt att behandla dessa även i tunnare konstruktioner såsom väggar i hus och industrier, Bernander (1998). Uppkomna sprickor kan bland annat påverka konstruktionens hållbarhet, beständighet, ljudisolering, täthet, utseende och komfort, Bernander (1998). På grund av detta är det viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt kunna bedöma om risk för Sprickbildning föreligger. Examensarbetet behandlar riskklassificering av hydratationssprickor i vägg-konstruktioner av betong och har utförts på uppdrag av konsultföretaget WSP Byggprojektering Hydratationssprickor beror på flera olika orsaker, men grunden till sprickornas uppkomst är den värmeutveckling som sker då betongens huvudkomponent cement kemiskt reagerar med vatten.

Med ett allt större globalt intresse för miljön och ökande trafikmängd på både svenska och utländska vägar har behoven av hållbara vägbläggningar ökat under de senaste årtiondena och förväntas öka ännu mer i framtiden eftersom transportbehoven ständigt ökar. Det har därför också blivit allt vanligare att det i bitumen tillsätts olika typer av polymerer för att erhålla asfalt med bättre egenskaper. Gummi från utslitna bildäck är en av de polymerer som blivit allt mer uppmärksammat under senare år. I flera länder både inom Europa och i resten av världen har användning av gummigranulat från kasserade däck i vägbeläggningar övergått från testverksamhet till en regelrätt användning. I Sverige har man inte kommit lika långt.

Ett välkänt problem inom betongkonstruktioner, såsom industrigolv, är temperatur och framförallt krympinducerade sprickor. Följderna, om dessa inte beaktas på rätt sätt, kan medföra kostsamma reparationer och innebära reducerad beständighet och funktion. Befintliga tekniker skulle kunna förklara orsakerna till sprickornas uppkomst på ett bättre sätt och därigenom kunna undvikas. Dessa måste kombineras på rätt sätt då dagens sprickanalyser ofta är väldigt osäkra eftersom just de ingående yttre och inre parametrarna inte beaktas korrekt. Dessutom finns ett behov att beräkna sprickvidder ifall sprickrisken blir för hög.

I Hägglunds hydraulmotorer finns en kamring som ythärdas genom induktionshärdning. En robotbaserad induktionshärdningsutrustning som består av två induktorer installerades ca 1995. Problem med bland annat Sprickbildning i kamringarna vid testning i motorprovlabbet medförde att det tog något år innan induktionshärdningsutrustningen fungerade tillfredställande. En brant hårdhetsgradient mellan härdzon och grundmaterial anses vara till fördel eftersom den bör ge högre utmattningshållfasthet. Det maximala hertzka tryck som uppstår i kamringen av kamrullarna ger maximala skjuvspänningar ca 0,5mm under ytan.

I Norrbotten produceras tall, gran och björk, vilka den senaste tiden har stått inför en hård konkurrens, eftersom träslagen är ljusa till färgen och därför blivit omoderna. I Finland finns en teknik som genom att värmebehandla virke i upphettad ånga, förändrar egenskaperna hos virket, som t.ex. dess färg, dimensionsstabilitet och beständighet. Då infinner sig frågan om våra träslag, med förändrade egenskaper, kan konkurrera med importerat ädelträ, impregnerat trä och de svenska mörka träslagen som ek och valnöt? Uppdraget är att ta reda på hur man producerar värmebehandlat trä (VBT).

Den vanligaste dammtypen vid vattenkraftsanläggningar i Sverige är fyllningsdammar, som byggs upp av olika zoner såsom tätkärna, finfilter, grovfilter, stödfyllning och erosionsskydd. Tätkärnan har en dämmande funktion och utgör därmed en av de viktigaste delarna i en fyllningsdamm. Lämpligtvis är tätkärnan uppbyggd av en finkornig morän. I många fall ansluter tätkärnan direkt mot den betongkonstruktion som utgör utskovspartiet, vilket innebär att betongen utgör det enda tjälskyddet mot tätkärnan. Anslutningen mellan tätkärnan och betongkonstruktionen är av erfarenhet en svaghetszon i en dammanläggning.