Bakgrund: HjÀrtinfarkt orsakas av en ocklusion i hjÀrtats kransartÀrer. SmÀrta och Ängest uppstÄr i det akuta skedet, men patienter upplever Àven fortsatta psykiska besvÀr efter hjÀrtinfarkten. Sjuksköterskan ska följa Socialstyrelsens lagar om bl.a. att vÄrden ska vara patientfokuserad och göra patienter delaktiga i sin vÄrd. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i patientens ÄterhÀmtning efter akut hjÀrtinfarkt.Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes dÀr fem sjusköterskor berÀttade om vilken roll de uppfattade sig ha inför patientens ÄterhÀmtning efter hjÀrtinfarkten. DÀrefter analyserades insamlad data med hjÀlp av Graneheim och Lundmans (2008) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: I studien framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier, dessa var: ?Att arbeta efter kliniska riktlinjer? med de tvÄ underkategorierna Att följa omvÄrdnadsrutiner och Att arbeta i team runt patienterna, ?Att ge information till patienterna? med de tre underkategorierna Att göra patienterna delaktiga, Att förmedla mod att leva och Att motivera till livsstilsförÀndring samt ?Att finnas till för patienterna? med de tre underkategorierna Att ge ett gott bemötande, Att ge individuell vÄrd och Att vara tillgÀnglig.

Ambulanssjuksköterskan stÀlls ofta inför möten med nÀrstÄende nÀr de ska ta hand om en person som drabbats av akut sjukdom eller skada. Syftet med examensarbetet var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av ambulanssjuksköterskans bemötande nÀr ambulansen anlÀnder vid akut sjukdom eller skada. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Sex nÀrstÄende till personer som blivit akut sjuka och som hÀmtats i hemmet av ambulans intervjuades och intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier.

Detta kandidatarbete behandlar rumsbegreppet och dess komplexa uppbyggnad, bestÄende av bÄde den fysiska och sociala dimensionen. Tidigare forskning visar att det rÄder en mÄngtydig uppfattning om vad som definierar ett rum. Det innebÀr att det offentliga rummet behöver defineras för varje sammanhang det förekommer i för att det ska kunna förstÄs. Det offentliga rummet har historiskt sett alltid haft en betydelsefull roll i samhÀllet. Det har utgjort en arena för politik, handel och vardagliga hÀndelser, och verkat som en central mötesplats i staden.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje Är i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att krÀva palliativa omvÄrdnadsÄtgÀrder, dÄ kurativ behandling inte kan ges. MÄlet med den pediatriska palliativa vÄrden Àr att uppnÄ mesta möjliga livskvalitet hos barn sÄvÀl som hos deras förÀldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras förÀldrar under den palliativa fasen pÄ sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrÄn Ätta vetenskapliga artiklar som granskades med hjÀlp av tvÄ bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjÀlp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsÀttningar för trygghet och sÀkerhet i 60-talens bostadsomrÄden. Som ett exempelomrÄde har Dalbo i VÀxjö anvÀnts. Efter en historisk och teoretisk genomgÄng presenteras förslag till förÀndringar som kan gynna tryggheten och sÀkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förÀndringsarbeten i socialt utsatta omrÄde ges. Den visar att den samhÀllsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhÀllspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan pÄ vad som byggdes. Erfarenheter frÄn förÀndrings-arbeten visar att det krÀvs ett multisektoriellt arbetssÀtt för att lyckas i de mest utsatta bostadsomrÄdena.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka motivation i arbetslivet. Studiens syfte bröts ner i tre frÄgestÀllningar. Den första handlar om vilka motivationsfaktorer som kan pÄverka viljan att gÄ till jobbet. Den andra handlar om vilka motivationsfaktorer som har störst betydelse och varför dessa tillskrivs den betydelsen. Studiens tredje och sista frÄgestÀllning handlar om hur de olika motivationsfaktorerna kan anvÀndas för att öka medarbetarnas motivation.Den tidigare forskningen utgÄr frÄn Maslows och Herzbergs teorier om motivation.

En av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige Àr astma. Det finns mÄnga vÄrdcentraler som har en astmamottagning med specialiserade sjuksköterskor och lÀkare. Distriktssköterskan har en stor betydelse genom att erbjuda undervisning och ge god omvÄrdnad för att patienten sjÀlv ska kunna hantera sin sjukdom. Distriktssköterskan arbetar med olika omvÄrdnadsstrategier för att behandla och hjÀlpa sina patienter. Vid astma Àr egenvÄrd av största vikt för att uppnÄ en god symtomkontroll och för patientens möjlighet att uppleva hÀlsa.

Krediter frÄn banker Àr ett vanligt sÀtt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. RevisionsberÀttelsen har sedan en lÀngre tid varit en del av de Ärsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte lÀngre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rÀtt att avskaffa revisorn.Syftet med vÄr studie Àr att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de smÄ företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förÀndrats med avseende pÄ den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnÄ studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjÀnstemÀn pÄ fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin anvÀnts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förÀndringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan lÄter de enskilda kontoren göra sjÀlvstÀndiga bedömningar.

Krediter frÄn banker Àr ett vanligt sÀtt för svenska företag att finansiera sin verksamhet. RevisionsberÀttelsen har sedan en lÀngre tid varit en del av de Ärsredovisningar som granskas vid kreditbedömningen. Sedan slutet av 2010 omfattas dock inte lÀngre alla aktiebolag av revisionsplikten, utan ca 72% av aktiebolagen har rÀtt att avskaffa revisorn.Syftet med vÄr studie Àr att ge en beskrivning av vad som ligger i fokus vid kreditbedömningen av de smÄ företag, samt belysa hur kreditbedömningen har förÀndrats med avseende pÄ den nyligen slopade revisionsplikten. För att uppnÄ studiens syfte har kvalitativa intervjuer utförts med banktjÀnstemÀn pÄ fyra olika banker i Halmstad. Vidare har agentteorin anvÀnts för att analysera det empiriska materialet.Studien visar att bankerna har undvikit att göra förÀndringar i sina kreditpolicys till följd av den slopade revisionsplikten, utan lÄter de enskilda kontoren göra sjÀlvstÀndiga bedömningar.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för varför singlar Äker pÄ singelresa. För att fÄ en djupare förstÄelse för hur singlarna tÀnker om singelresor har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat sju singlar och en före detta singel mellan 40-60 Är för att ta reda pÄ deras innersta tankar om singelresor. Utöver detta har vi Àven intervjuat ett reseföretag för att fÄ deras perspektiv pÄ singeln. Den teoretiska referensramen grundar sig dels pÄ tidigare forskning om singelsegmentet, dels pÄ teorier om konsumentbeteende.

Bakgrund: Schizofreni förekommer i hela vÀrlden, i alla kulturer och bland alla folkslag.Cirka en procent av alla mÀnniskor lider av schizofreni. Sjukdomen Àr ofta förenad med olikaproblem sÄ som ekonomi, sociala relationer och jobb.Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur personer som lider av schizofreni upplever sinasymtom. Hur mÀnniskor med schizofreni upplever sina symtom och hur symtomen pÄverkarderas livsvÀrld.Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie dÀr fyra sjÀlvbiografier lÀstes ochanalyserades.Resultat: De fem huvudkategorierna som framkom i studien var: kÀnsla att behöva skydda sigoch/eller andra, kÀnsla av att leva i overklighet, kÀnsla av hjÀlplöshet och undergivenhet,kÀnsla av skuld och/eller skam och kÀnsla av trygghet.Resultatet av studien visade hur komplex denna sjukdom Àr. Personer som lider av schizofreniupplever sig oftast oförstÄdda, förbisedda som mÀnniskor och att de inte ges möjlighet till attdelta i gemenskap, dÄ det av resultatet framgÄr att de bÄde drar sig undan sjÀlva och derastidigare vÀnner tar avstÄnd viket leder till isolering och utanförskap.Slutsats: Schizofrena symtom upplevdes pÄ mÄnga olika sÀtt och symtomen hade storpÄverkan pÄ det dagliga livet. Symtomen blev de sjuka personernas verklighet och deraslivsvÀrld.

I en personcentrerad vÄrd av Àldre Àr det viktigt att ta del av deras erfarenheter och göra dem delaktiga i planeringen av sin egen vÄrd. Forskning visar att det finns mÄnga hinder för de Àldres delaktighet som har att göra med deras utsatta situation och brister i vÄrdplaneringsprocessen. Syftet med denna studie var att beskriva Àldre personers upplevelse av delaktighet vid vÄrdplaneringen i samband med att de vÄrdas pÄ kortidsboende. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes för att samla data. Sex deltagare ingick i studien.

Denna studie undersöker hur gitarrpedagoger kan arbeta för att stÀrka sina gitarrelevers tilltro till den egna förmÄgan att kunna spela gitarr. Jag har valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer som metod och jag har intervjuat bÄde lÀrare och elever för att uppsatsen ska innehÄlla bÄde ett lÀrar- och elevperspektiv. Jag har anvÀnt mig av ett antal begrepp som enligt Albert Bandura (1997) pÄverkar individens tilltro till den egna förmÄgan. Dessa begrepp Àr: Reflektion, Tidigare framgÄngar (Mastery Experience), Positiv feedback (Verbal Persuasion), Trygghet (Psychological and affective states) och (Bandura, 1997). Det framgÄr utifrÄn lÀrarinformanternas intervjuer att elevernas förmÄga att reflektera, se att de har utvecklats och tryggheten pÄ lektionerna Àr viktiga faktorer för att stÀrka elevernas tilltro.

AmbulanssjukvÄrden i Sverige har utvecklats medicinskt och tekniskt frÄn patienttransport till prehospital, avancerad sjukvÄrdsverksamhet som en del i vÄrdkedjan. Prehospital vÄrd har tidsmÀssigt blivit lÀngre med ökande avstÄnd till sjukhus, vilket stÀller högre krav pÄ ambulanspersonalens tekniska-, omvÄrdnadsmÀssiga och medicinska kompetens utöver krav pÄ trafiksÀkerhet och komfort för patienter och ambulanspersonal. Syftet med detta arbete var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av omvÄrdnad under lÄnga ambulanstransporter. Sju legitimerade sjuksköterskor med utbildning inom akutvÄrd intervjuades med kvalitativ halvstrukturerad metod pÄ tvÄ ambulansstationer knutna till vÄrdcentral i Norrbottens lÀn. Den utskrivna texten analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Antalet suicidförsök Àr ett stort problem i Sverige och Àr en av den vanligaste dödsorsaken, synnerligen gÀllande unga mÀnniskor mellan 15-24 Är. I arbetet som ambulanspersonal ingÄr mötet med patienter som gjort suicidförsök. Dessa möten kan gestalta sig pÄ mÄnga olika sÀtt, vilket stÀller höga krav pÄ ambulanspersonalen för att ge en god och sÀker vÄrd till patienten. Denna studie syftar till att fÄ kunskap om ambulanspersonalens upplevelse av mötet med patienter som gjort suicidförsök. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med kvalitativ innehÄllsanalys.