Förtroende har sitt ursprung i trygghet och sÀkerhet. För att lÀmna ifrÄn sig personlig information krÀvs att man kÀnner förtroende och sÄledes Àven trygghet och sÀkerhet. TillgÄng till personlig information Àr en viktig konkurrensfördel för ett företag. Samtidigt utgör den personliga informationen ett problem eftersom mÄnga kunder kÀnner en oro att lÀmna ifrÄn sig denna. Oron beror pÄ osÀkerhet om vad som kan hÀnda med den information man lÀmnar, denna oro kan i sin tur leda till brist pÄ förtroende.

Uppsatsen ; Inskolningens betydelse för det livslÄnga lÀrandet av Malmqvist, Annika & Svensson, Sandra handlar om inskolning i förskola och skola. Den belyser barns, förÀldrars och pedagogers kÀnslor och tankar kring inskolningen. Barn och förÀldrars rÀtt till trygghet och information ligger som grund för uppsatsen. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Varför har vi inskolning i förskolan? Varför ska förskolebarnen inskolas i skolan? Behövs inskolningen i förskolan/skolan? Syftet Àr att vi vill skaffa oss den kunskap som krÀvs för att kunna ge barn och förÀldrar den start i förskola och skola som de har rÀtt till.

Bakgrund: I Sverige Àr det idag 3-4 procent av befolkningen som har diagnosen diabetes mellitus typ 2 och antalet insjuknade ökar kontinuerligt. Diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som kÀrl- och nervförÀndringar, ögon och njurpÄverkan. Sjuksköterskans roll i omvÄrdnaden Àr att ge stöd och utföra kontroller för att förhindra komplikationer. Syfte: Beskriva vilket stöd frÄn sjuksköterskan som vuxna med diabetes typ 2 upplever att de Àr i behov av. Metod: En allmÀn litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar sammanstÀlldes.

To thoroughly think with safety and security in mind is an important issue in planning of public city spaces. Spaces intended to be available to all inhabitants of a city should have a welcoming appearance. Unfortu-nately, this is not the situation in many pedestrian walkways, parks and such spaces, possibly due to lack in safety and security. This master thesis intend to examine questions at this issue ? what makes you feel safe and what causes insecurity in public city spaces. The safety aspect treats the human psychological and sociological ways of perceiving her milieu and other humans in it, and how the physical shape of her surroundings can affect the sense of safety.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som rÄder vid införande av vÀlfÀrdsteknologi inom Àldreomsorgens hemtjÀnst. Uppsatsen utgÄr bland annat ifrÄn tidigare forskning som handlar om hemtjÀnstens framvÀxt, New Public Management inom Àldreomsorgen och införandet av ny teknik inom Àldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, förestÀllningar om Àldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av vÀlfÀrdsteknologi med hjÀlp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?WhatŽs the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgÄr att demografiska prognoser visar att vi i framtiden fÄr ett ökat antal Àldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fÄtt en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist pÄ personal inom Àldreomsorgen.

Studiens syfte var att undersöka hur patienterna pÄ Mag-tarmmottagningen i Enköping definierade bemötande, hur de upplevde att de blivit bemötta av vÄrdpersonalen och vilka faktorer som var betydande för hur bemötandet upplevdes. Studien har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer hölls med nio patienter. Datainsamlingen pÄgick under tre veckors tid och intervjuerna med deltagarna genomfördes dels pÄ plats pÄ mottagningen och dels via telefon. Resultatet visade att deltagarna definierade ett gott bemötande som att vÄrdpersonalen var lyhörda, hade en social kompetens samt att personalen visade att de hade tid för dem och att de kunde hjÀlpa dem snabbt och effektivt.

Bakgrund: NÀr en kvinna fÄr diagnosen bröstcancer, innebÀr det en stor omstÀllning för henne, bÄde emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Idag Àr bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje Är insjuknar cirka 7000. För att kunna skapa de bÀsta förutsÀttningarna för en god vÄrd, samt att bemöta en kvinna med bröstcancer och inge en kÀnsla av trygghet och empati, Àr det av vikt att ha kunskap om vad kvinnan kan tÀnkas gÄ igenom och uppleva. Syfte: SÄledes syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor kan uppleva att det Àr att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes, baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar.

I dagslÀget förmedlar fastighetsmÀklare sedan ett antal Är tillbaka ett stort utbud av sidotjÀnster, dÄ det finns en stark efterfrÄgan frÄn kunder att fÄ sÄdana tjÀnster förmedlade av mÀklare i samband med en fastighetsaffÀr. Denna undersökning riktar in sig pÄ fastighetsmÀklares förmedling av tjÀnsterna besiktning och försÀkring för dolda fel. Enligt nuvarande fastighetsmÀklarlag Àr det inte tillÄtet för mÀklare ta ersÀttning för att förmedla sidotjÀnster som kan anses vara förtroenderubbande. Det innebÀr att mÀklare idag lÀgger ner tid och arbete pÄ att marknadsföra dessa tjÀnster Ät tjÀnsteaktörer utan att fÄ betalt för det. I det förslag till en ny fastighetsmÀklarlag som FastighetsmÀklarutredningen har lÀmnat ska dock det generella förbudet mot förtroenderubbande verksamhet avskaffas och fastighetsmÀklare ska fÄ möjlighet att ta betalt utav sina samarbetspartners för förmedling av deras tjÀnster.

Social hÄllbarhet handlar om att skapa ett samhÀlle dÀr alla mÀnniskor kan leva sina vardagsliv utifrÄn sina egna behov. Det ska vara jÀmstÀllt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan mÀnniskor. SamhÀllsstrukturen spelar en avgörande roll för hur vÄra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar nÀr det gÀller att forma socialt hÄllbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hÄllbarhet och hur planeraren kan arbeta med frÄgor som rör jÀmstÀlldhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel pÄ hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det hÀr fallet Karlshamn kommun. I den avslutande delen diskuteras utvecklingen av orten Asarum norr om Karlshamn, sett utifrÄn den fysiska planerarens roll och ett socialt hÄllbarhetsperspektiv. Arbetet vÀnder sig frÀmst till de som studerar eller arbetar med samhÀllplanering av nÄgot slag, men kan Àven vara av intresse för kommuner eller den enskilde som vill veta mer om sociala aspekter inom fysisk planering..

Syftet Àr att göra en undersökning om olika inskolningsmodeller av barn i ett Ärs Älder utifrÄn ett barnperspektiv. Mina frÄgestÀllningar Àr: Finns det nÄgra avgörande för- och nackdelar med de olika modellerna? Hur upplever förÀldrar och pedagoger (förskollÀrare och barnskötare kommer att benÀmnas som pedagoger i studien) de olika inskolningsmodellerna utifrÄn barnets behov? Vad kÀnnetecknar en god inskolning? Spelar barnets Älder nÄgon roll? Det finns inte nÄgon exakt vetenskap eller forskning om de olika modellerna. DÀrför vill jag med olika teorier samt ett eget undersökande i form av observationer, enkÀter och intervjuer, komma fram till vad dessa modeller tillför ett barn som Àr ett Är. Jag vill utifrÄn ett barnperspektiv ta reda pÄ vad fördelarna Àr med de olika inskolningsmodellerna.

Bakgrund: Att ha ett barn med Downs syndrom, betyder ofta en regelbunden kontakt med vÄrden, pÄ grund av hÀlsoproblem som kan bero pÄ syndromet. Ett bra möte Àr viktigt för alla, men troligen Àr det viktigare för dessa familjer. Syftet var att belysa hur förÀldrar till barn med Downs syndrom upplevde möten dÄ de sökte vÄrd för sitt barn. Metod: Data insamlades genom intervjuer med sex förÀldrar. Intervjuerna blev inspelade och dÀrefter transkriberade.

Glaukom eller grön starr Àr en kronisk och Äldersrelaterad sjukdom som drabbar flera miljoner mÀnniskor och Àr en av de vanligaste orsakerna till blindhet i vÀrlden. Syftet med pilotstudien var att beskriva patienters upplevelser om hur sjukdomen glaukom pÄverkar det dagliga livet. Pilotstudien hade en kvalitativ deskriptiv design och genomfördes som en intervjustudie som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet presenteras i tre kategorier: Maktlöshet, Trygghet och SjÀlvstÀndighet. Patienterna upplever maktlöshet i det dagliga livet pÄ grund av den oro det innebÀr att ha glaukom, samt begrÀnsningen det innebÀr med en synnedsÀttning.

Det övergripande mÄlet med palliativ vÄrd Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. VÄrdpersonalen mÄste vara förberedd bÄde praktiskt och mentalt. Mötet mellan vÄrdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive nÄgot som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvÄrdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vÄrdande mötet mellan vÄrdpersonal och patienter i den palliativa vÄrden.

I den allmÀnna debatten skrivs det om de höga sjukfrÄnvarotalen och dess kostnader. Den offentliga sektorn anges ofta vara den som drar upp siffrorna. Uppsatsen har fokus pÄ det omvÀnda, det vill sÀga arbetsplatser med lÄg sjukfrÄnvaro inom kommunen. Denna uppsats har skrivits pÄ uppdrag av LuleÄ Kommun. Inom kommunen finns det mÄnga arbetsplatser med lÄg sjukfrÄnvaro och utifrÄn dessa valdes det ut tvÄ arbetsplatser, en förskola och en avdelning pÄ ett Àldreboende.

Syftet med detta arbete Àr att hitta kopplingar mellan en musikers personlighetsdrag och hur det visar sig i spelet. Detta för att kunna medvetandegöra vad som hÀnger ihop med varandra, hur det visar sig, och vad man kan göra om man vill förbÀttra sitt spel, för att nÄ det ultimata musikaliska resultatet. Under arbetets gÄng har jag med hjÀlp av loggbok, litteratur och tidigare lÀrares ord, analyserat och reflekterat över ett antal olika egenskaper som visar sig i mitt spel och möjliga tillvÀgagÄngsÀtt för att genomföra de förbÀttringar som önskas. I diskussionen tar jag upp vad som kunnat vara möjligt, vilka svÄrigheter och val jag stött pÄ som Àndrat arbetets gÄng, och vilket resultat det gett mitt spel samt om/hur det har förÀndrats. Med detta blir det slutgiltiga syftet att dra lÀrdom av sig sjÀlv och medvetet jobba upp olika verktyg för att kunna förbÀttra sitt spel.