SyfteStudiens syfte Ă€r att beskriva erfarenheten av studieteknik hos elever pĂ„ högskoleförberedande gymnasieprogram. UtifrĂ„n styrdokument diskuteras Ă€ven om gymnasieskolan ges förutsĂ€ttningar för att kunna ge alla elever en bra studieteknik, samt konsekvenser av detta.TeoriForskningsansatsen Ă€r inspirerad av fenomenografi eftersom syftet med arbetet Ă€r att upptĂ€cka variationer i elevers uppfattningar kring studieteknik. Inom fenomenografin utgĂ„r man ifrĂ„n olika sĂ€tt att förstĂ„ samt erfara olika fenomen och perspektivet Ă€r av andra ordningen. Även specialpedagogiska perspektiv har inspirerat arbetet sĂ„ som dilemma- samt det kritiska perspektivet.MetodStudien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde via halvstrukturerade intervjuer med elever pĂ„ gymnasieskolans högskoleförberedande program. Nio elever intervjuades och efter det analyserades svaren i syfte att hitta olika uppfattningar samt eventuella gemensamma nĂ€mnare.ResultatResultatet visar pĂ„ stora skillnader i respondenternas erfarenhet av studieteknik.

En metastudie som anvÀnder sig av en specifikt anpassad tolkning av grounded theory för att undersöka The Daily Shows satiriska kritik och funktion, samt hur detta relaterar till det sociologiska perspektivet. Fynden visar pÄ en problematik som vÀl överrensstÀmmer med mer allmÀnna sociologiska teorier hos Foucault, Bourdieu och Habermas. Satiren visar sig utöva en serie meningsfulla funktioner som har potential att verka som en populistisk samhÀllskritik med stort inflytande. Satiren visar sig dock inte vara en problemfri diskurs och ett antal problem identifieras som behöver adresseras för att diskursen ska kunna Äberopa nÄgon form av legitimitet..

Huvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att fÄ en förstÄelse för hur individens sociokulturella influenser kan bidra till en god hantering av stressorer. Detta genom att jÀmföra en grupp brandmÀn frÄn VÀrends RÀddningstjÀnst i VÀxjö med en kontrollgrupp, för att med ett salutgeniskt perspektiv, undersöka om begreppet Kasam (KÀnsla av sammanhang) kan vara en möjlig förklaring till att brandmÀn klarar av de stressorer de utsÀtts för i deras yrke. Det sekundÀra syftet var att undersöka om individers uppskattade hÀlsa samverkar med graden av Kasam dÄ dessa antas samspela. I studien deltog 75 respondenter varav 26 personer i gruppen brandmÀn och 49 personer i kontrollgruppen. Respondenterna frÄn bÄda grupperna fick besvara 29 frÄgor i frÄgeformulÀret Kasam-29 samt skatta sin upplevda hÀlsa.

Eliasson, Vivi-Ann & Tinz, Susse (2012). ?Jag blir inte snead hela tiden? ? Gymnasieelever med diagnos dyslexi resonerar kring datorn som lÀrverktyg i klassrummet [So I won?t be eyeballed all the time ? Students in secondary school, diagnosed with dyslexia, reason about the computer as a learning tool in the classroom]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Handledare: Lisbeth Ohlsson.

De nya styrdokumenten för gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan som kommit i bruk de senaste Ären har gett elever som till följd av sin utvecklingsstörning inte Àr behöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram nya möjligheter. De kan nu inte bara genomföra sin gym-nasieutbildning inom gymnasiesÀrskolans ramar utan kan nu Àven söka och antas till gymna-sieskolans introduktionsprogram. Detta Àr grunden till att denna studie kom till och genom-fördes.Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolan och Introduktionspro-grammen ser pÄ möjligheter till samverkan mellan dessa skolformer och hur det pÄverkar ele-vernas identitets ? och kunskapsutveckling.Teori: Studiens material Àr teoretiskt analyserat utifrÄn Perssons (1998) specialpedagogiska perspektiv, det relationella och kategoriska perspektivet. Denna modell ger specialpedagogisk koppling till lÀrarnas syn pÄ samverkansmöjligheter mellan gymnasiesÀrskolan och Introdukt-ionsprogrammen och hur det pÄverkar elevernas identitets- och kunskapsutveckling inom den specialpedagogiska verksamheten som bedrivs inom gymnasiesÀrskolan och Introduktions-programmen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund redogör vi för forskares Äsikter kring ettsprÄkutvecklande arbete vilket vi senare relaterar till de intervjuadepedagogerna i vÄr resultatanalys. VÄr teoretiska utgÄngspunkt ÀrCummins modell samt Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt somligger till grund för vÄr resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare pÄ olika sÀtt beskriversin undervisning i svenska som andrasprÄk.METOD: Vi anvÀnder oss utav kvalitativa intervjuer för att besvara studienssyfte. Undersökningen Àr baserad pÄ Ätta verksamma pedagogersbeskrivningar.RESULTAT: Vi fann genom vÄr forskning att de intervjuade pedagogernaundervisar pÄ ett sprÄkutvecklande sÀtt med hjÀlp av ett varieratmaterial. De gemensamma utgÄngspunkterna vid all undervisning hospedagogerna genomsyras av samtal och samarbete. Resultatet visardock att undervisningen för mÄnga pedagoger pÄverkas av tidsbristdÀr alla elever inte fÄr den hjÀlp de Àr berÀttigade till..

Detta arbete undersöker huruvida sÀttet information i spel presenteras pÄ, kan pÄverka en individs inlÀrning. Undersökningen fokuserar pÄ tvÄ olika teorier inom inlÀrning, den ena Àr behaviorismen och den andra Àr lÀrandet som en social process eller sociokultur som den ocksÄ kan kallas. TvÄ versioner av ett spel har skapats dÀr respektive lÀrandeteori har anvÀnts. Undersökningen har dÀrefter gjorts pÄ tvÄ urvalsgrupper som fÄtt spela igenom spelen för att sedan svara pÄ kunskapsfrÄgor. Resultatet frÄn de tvÄ urvalsgrupperna var spridda, dÀr den yngre mÄlgruppen gynnades mer av ett behavioristiskt lÀrande, medan den Àldre gruppen gynnades mer av det sociokulturella.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att skapa större förstÄelse för hur drama kan anvÀndas i förskolan för att stimulera barns förmÄga att hantera konflikter. Mot bakgrund av detta syfte söks det svar pÄ följande problemprecisering: - Hur anser tre förskollÀrare att pedagogiskt drama kan anvÀndas i förskolan för att stimulera barns förmÄga att hantera konflikter? I forskningsbakgrunden refereras det till litteratur som anses relevant för att uppnÄ undersökningens syfte. Bland annat beskrivs olika former av pedagogiskt drama, samt olika sorters konflikter och hur de kan hanteras. Sociokulturella och socialkonstruktivistiska perspektiv belyses ocksÄ.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur fyra andrasprÄkslÀrare anger att de arbetar och resonerar  kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling, samt vilken betydelse modersmÄlet har för barns sprÄkutveckling. Undersökningen Àr baserad pÄ Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för frÀmjande av barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att lÀrarna arbetar utifrÄn barnens behov och förutsÀttningar samt fokuserar pÄ det individuella mötet med barnet. ArbetssÀtt som anvÀnds för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr böcker, bilder och konkret material för att fÄ eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar ocksÄ att konkret material gynnar flersprÄkiga barn för att skapa förstÄelse och att eleverna kan ta till sig det svenska sprÄket enklare. Resultatet visar ocksÄ tydligt att modersmÄlet Àr en viktigt faktor för barns sprÄkutveckling.

Syftet med den hÀr studien Àr att belysaförskollÀrarnas uppfattningar kring understödjandet av lÀsförstÄelse i förskolan. Studien Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ en hermeneutisk ansats. Det innebÀr i denna studie att tolka förskollÀrares uppfattningar kring lÀsförstÄelse i förskolan. Metoden som har anvÀnts för datainsamling Àr halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollÀrare verksamma i förskolan.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. UndersökningenutgÄr ifrÄn den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förstÄelse för hur ungdomar vÀljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten nÀr de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i tvÄ steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt sjÀlvportrÀtt samt att ungdomarna intervjuades.

KodvÀxling Àr ett begrepp för att beskriva det sprÄkliga fenomen som intrÀffar nÀr en person i ett och samma samtal vÀxlar mellan tvÄ eller flera sprÄk. FörutsÀttningen för att detta skall kunna ske, och kallas kodvÀxling, Àr att bÄda personerna som deltar i samtalet behÀrskar bÀgge sprÄken i ungefÀr lika hög grad. I denna uppsats har jag genom samtalsintervjuver fördjupat mig i kodvÀxlande individers uppfattningar av omgivningens attityder till kodvÀxling, samt huruvida dessa attityder pÄverkar informanterna i deras eget kodvÀxlande.Min undersökning visar att samtliga informanter upplevde till största del negativa attityder till deras kodvÀxlande, vilka kunde gestalta sig sÄvÀl verbalt som fysiskt. Emellertid hade samtliga ocksÄ i viss utstrÀckning stött pÄ positiva attityder frÄn omgivningen, exempelvis i form av nyfikenhet och ett slags positivt laddad avundsjuka inför deras förmÄga att kunna kodvÀxla.Tre av fyra informanter gav dÀrtill uttryck för att dessa negativa attityder frÄn omgivningen pÄ olika sÀtt pÄverkade dem i en icke positiv riktning. Exempel pÄ detta kunde vara en upplevelse av skam inför sitt eget kodvÀxlande, att man pÄ olika sÀtt hÀmmades eller helt enkelt lÀt bli att kodvÀxla i vissa sammanhang.Min analys pekar pÄ att det kan finnas tvÄ olika perspektiv pÄ kodvÀxling.

Bakgrund: Anorexia Nervosa Àr en sjukdom som frÀmst drabbar kvinnor mellan 15-24 Är och det Àr cirka en % av vÀrldens befolkning som drabbas varje Är. Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder hos flickor med anorexia nervosa och att se vilka riskfaktorer som predisponerar för utveckling av denna sjukdom. Metod: Litteraturstudien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie med systematisk analys. Resultat: Sjuksköterskan kan spela en nyckelroll i omvÄrdnaden av flickor som drabbats av anorexia nervosa genom empati och förstÄelse. Detta kan resultera i att flickorna kÀnner förtroende och tillit för sjuksköterskorna och det kan hjÀlpa dem att tillfriskna.

Bakgrund och problematisering: Med utgÄngspunkt i röster som menar att den kommunala revisonen inte Àr att ses som tillrÀckligt oberoende och professionell, finns det ett intresse i att undersöka hur förtroendevalda revisorer pÄ kommunnivÄ ser pÄ uppbyggnaden av den kommunala revisionens funktion och process.Syfte: Med bakgrund i den aktuella debatten kring kommunal revision och problematiseringen av oberoende revision, syftar denna studie till att undersöka hur de förtroendevalda revisorerna uppfattar den kommunala revisionens oberoende. Vidare ocksÄ analysera hur den kommunala revisionen skulle pÄverkas av en konstruktion dÀr revisionsenheten flyttades lÀngre ifrÄn kÀrnverksamheten.Teori: I den teoretiska ansatsen presenteras bÄde det legala perspektivet och den sociologiska forskningen. Det legala perspektivet fokuserar vid revisionens funktion, medan den sociologiska traditionen avser att förklara revisionsprocessen i.e. samspelet mellan revisionen och omgivningen. Teorin avser att förklara hur revisionen kan försÀkra sig om en tillrÀckligt oberoende revision.Metod: Studiens tillvÀgagÄngssÀtt bygger pÄ en kvalitativ metod, genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer.

Med utgÄngspunkt i mina egna erfarenheter av stegintegrering i sprÄkundervisning utforskas i följande studie gymnasielÀrares upplevelser av undervisningsmetoden och hur de praktiskt bemöter eleverna i klassrummet. I bakhuvudet har en pedagogisk idé om elevberikande Àven funnits. Studien uppnÄs genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer pÄ tvÄ gymnasieskolor dÀr stegintegrering förekommer - sju lÀrare och en elev deltog. Resultatet visar att lÀrarna i liten mÄn anvÀnder sig av den fysiska stegintegreringen och istÀllet delar upp de olika elevgrupperna och undervisar dem var för sig. Undersökningen visar Àven pÄ en frustrerande situation dÀr lÀraren mÄnga gÄnger kÀnner sig otillrÀcklig och dÀr arbetsbördan blir större Àn vid den klassiska undervisningssituationen.