Johansson, Jenny och Overup, Charlotte (2014). ?Fem pedagogers syn på inkluderingsbegreppet?. En hermeneutisk studie ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Five educators view on inclusion A hermeneutic study from the perspective of special education).

När det gäller marknadsföring genom TV så har tittartiden ökat markant bland den yngre generationen i takt med utbyggnaden av kanaler och sändningstider. Samtidigt blir marknadsföringens etik och moral allt mer bortsållad när företag allt mer riktar sina kommunikationskanaler mot denna målgrupp som har svårt att sålla bort mediebruset. Lagstiftningens svaghet gällande marknadsföring resulterar i att den tolkas fritt och kringgås av marknadskommunikatörer, medan debatten kring detta pågår så drabbas den yngre generationen av det kommersiella budskapet. Frågan kvarstår dock, marknadsföring utformas för att nå den slutliga användaren av en produkt, hur ska denna problematik belysas och åskådliggöras?.

LUS är en förkortning för läsutvecklingsschema, vilket är ett koncept som skolor i hela eller delar av kommuner använder sig av, för att få en överblick på elevernas läsförmåga.Syftet med denna C-uppsats är att analysera huruvida LUS är ett relevant och användbart instrument i dagens högstadieskola, vad gäller arbetet med elevers läsutveckling.Min undersökning innehåller dels en teoretisk del som bygger på LUS egen forskning, dels en praktisk del som grundar sig på tre kvalitativa lärarintervjuer. Resultatet av min undersökning visar att LUS bygger på sociokulturella tankegångar, där ? trots en kompetensteoretisk uppbyggnad ? den individuella läsupplevelsen står i fokus och den optimala läsningen anses vara den som ligger inom läsarens närmaste utvecklingszon. LUS relevans på högstadiet är dock mest befogat som en tydliggörande mall av läskompetenser, för uppsättande av delmål i åtgärdsprogram för de elever som inte når upp till kursplanens mål. För de elever som åldersmässigt följer den utveckling läsutvecklingsschemat målar upp, känns LUS överflödigt på högstadiet..

SyfteFör många barn är skolan en plats fylld av lagom svåra utmaningar. För de barn som inte kan möta skolans krav utan anpassningar, upprättas åtgärdsprogram. Undersökningar som gjorts tidigare gällande åtgärdsprogram har haft ett lärar- eller elevperspektiv som fokus. Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka föräldrars erfarenheter av och resonemang kring åtgärdsprogram, vad detta är kopplat till samt vad det får för betydelse för eleven.Centrala frågeställningar har varit: ? Vilka likheter respektive skillnader finns i föräldrarnas upplevelser? ? Vilka faktorer påverkar föräldrarnas upplevelser?? Hur har föräldrarna till elever med åtgärdsprogram uppfattat sin delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogrammet? ? Vilka konsekvenser/inverkan får föräldrarnas delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogram för föräldrarnas upplevelser av åtgärdsprogram?Teoretisk ansats och specialpedagogiskt perspektiv I undersökningen har jag använt mig av Nilholm (2007) vid analysen av resultatet.

Detta arbete behandlar ämnet E-hälsa.Dess framtida funktion i hemmet, och dess assistans i brukarens dagliga liv.Med en fokus på hur vården kan förbättras genom att öka känslan av trygghet och effektivisera hjälpmedlen,som kan komma att finnas i brukares hem.Arbetet tar upp olika IT baserade typer av hjälpmedel som redan finns påvissa ställen i vården t.ex. Nattfriden tillsynskamera med anslutningsdekterande lampa, och söker en kompletterande cykel utav enheterna.Arbetet finner sin grund i regeringskansliets projekt långsiktig efterfrågan på välfärdstjänst, ett projekt som utvecklats för att genomlysa vårdaperaturens skick. Samt söker perspektivet och eventuellt möjligheten att applicera resultaten iLaholms kommuns äldreomsorg..

Syfte: Det som jag i denna studie definierar som inkludering är att undersöka om en specifik verksamhet är anpassad till alla elever, och om det därigenom återfinns mönster som då framträder. Studiens syfte är att fokusera på alla elever i klassrums struktur för att därigenom kunna se vad som framträder i den dagliga gemensamma undervisningen. Det som dessutom studerades var interaktion i skolmiljön d.v.s. kommunikationen och samspelet elever-elever, elever-lärare och lärare-elever. Syftet med studien är att beskriva och undersöka hur dessa processer framträder i klassrumsrummet genom att studera det som synliggörs i den dagliga verksamheten och tydliggöra vilka processer det handlar det om.

Syftet med vår uppsats är att studera hur barnen i förskolan använder de fysiska rummen och dess material, exempelvis leksaker och böcker. Vi vill även använda oss av ett genusperspektiv för att analysera miljön och dess material i interaktion med barn och pedagoger. Vi vill även studera om pedagogerna ger barnen möjligheter eller skapar begränsningar för flickor och pojkar. Blir förskolans material tillgängligt eller otillgängligt beroende på barnens kön? Vilka normer producerar de barnböcker som finns på avdelningarna? Vilket inflytande har barnen över miljön? Dessa är några av de frågor vi sökt svar på med hjälp av en kvalitativ, hermeneutisk ansats.

The aim of this Bachelor essay is to examine the portrayal of women and men constructed in two textbooks aimed for religious studies. The aim is also to examine how the image relates to the curriculum directives on gender equality. The theory consists of gender theory based on work by Catharina Raudvere, Jeanette Sky and Yvonne Hirdman. Previous research on gender and textbooks has shown that male perspective often dominates and that the female perspective is insertions in the rest of the text.?Genustrappan? (gender stairs) are used as analysis method.

Detta är en studie om lärande- och skapandeprocesser. Mer specifikt innefattar studien en observation av hur jag arrangerar 3 låtar för olika instrument under en tidsbestämd period. De frågor som behandlas är vilka tekniker jag använder, vilka problem som uppstår och hur det fungerar att arrangera på tid. Slutsatsen av hela observationen har visat att det är en bredd av faktorer som samspelar i kompositionsprocessen. Det har visat sig att jag applicerar intuition, diskursivt tänkande, musikteoretisk teknik och erfarenhet i arrangeringen av musik.

Uppsatsen behandlar flickors dataspelande. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka flickors värderingar och attityder kring dataspelande och kring de dataspel de spelar. Utgångspunkten för uppsatsen ligger i det kvalitativa empiriska perspektivet. Undersökningen bygger på fyra intervjuer. De teorier och den tidigare forskning som jag sett varit mest användbart behandlar attityder och värderingar kring kön, och hur pojkar och flickor förhåller sig till varandra när de spelar dataspel.

Syfte: var att undersöka vilken pedagogisk metod, instruktörsledd eller filmbaserad med facilitator som ger bäst kunskap såväl kortsiktigt som långsiktigt vid hjärt-lungräddningsutbildning (HLR) i årskurs sju. Syftet var även att undersöka elevers motivation till att ingripa i en akut hjärtstoppssituation.Teori Då lärande enligt läroplanen ska ske i social miljö, genom samspel har jag i studien valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där kontexten är viktig i ett sammanhang, i kombination med praktikorienterad teori för att beskriva lärandet.Metod Datainsamling har skett genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Åttio elever utförde treminuters praktiskt test direkt efter utbildningstillfället i HLR samt efter tre månader. Bedömning av medvetandekontroll och andningskontroll utfördes genom direktobservation. Kvalitet på utförd HLR registrerades via en övningsdocka kopplad till ett datorbaserat program, Leaerdal PC skill reporter.

Vilken roll spelar animation för gestaltbildning? Arbetet fokuserar på att ta reda på hur förenklingar av animationer påverkar gestaltbildning. Utifrån gestaltpsykologins idé med gestalter utvärderas tre animationer genom strukturerade intervjuer. De tre animationerna föreställde en självsäker gångstil som var uppdelad i tre steg,  enkel, mellan  och  komplex.  Studien  visade  tendenser  på  att  förenkling  av  animationer påverkar gestaltbildning. Resultatet kan agera som stöd för vidare studier i och med animationers  inverkan  i  gestaltbildning.  Kortsiktigt  kan  samma  test  göras  med  små förändringar    i    den    strukturerade    intervjuupplägg    eller    med    andra    sorters animationer.  I  det  långsiktiga  perspektivet  kan man behöva  se om  animationer har samma   roll   för   gestaltbildningen   i   ett   spel   som   de   har   i   exempelvis   en filmproduktion..

Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda på hur elever uppfattar lärande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda på faktorer utifrån litteratur som var relevanta för detta ämnesområde med aspekt på lärande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ enkät, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansåg att de tyckte att grupparbete var ett bra sätt att arbeta på där de lärde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade på i hur stor del de ansåg att de kunde vara delaktiga och lära sig av varandra. Dessa aspekter var även något som överensstämde med det jag fann i litteraturen.

Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt som pedagogen kommunicerar med yngre barn i förskolan. I litteraturen kan man läsa om den sociokulturella teorin, vad kommunikation är och vad pedagogen har för roll. För att ta reda på vilka sätt pedagogen kommunicera med yngre barn i förskolan gjordes observationer i tamburen vid utgång. Här får pedagogen möjlighet att kommunicera om matematik, kroppsuppfattning, höger, vänster m.m. När observationerna utfördes var det snö och kallt ute.

För att utveckla barns språk är det viktigt att förskolläraren har en nära kontakt med barnen och får dem att känna sig sedda och förstådda. Barn utvecklar sitt språk genom att vara tillsammans med engagerade vuxna och andra barn som lyssnar och samtalar med dem. Vi ville se om barns etniska bakgrund kan vara av betydelse för pedagogernas olika sätt att arbeta med språkutveckling genom att intervjua och observera pedagogerna. Vi lyfter speciellt Säljös tolkning av Vygotsky. Genom att barn känner meningsfullhet för de nya erfarenheterna blir kunskapen verklig och en del av dem själv.